tag:blogger.com,1999:blog-85939106024840972902024-03-22T09:26:26.651-07:00The Mystic's WorldHARIKRISHNAN HARIDAShttp://www.blogger.com/profile/13642739980946423352noreply@blogger.comBlogger101125tag:blogger.com,1999:blog-8593910602484097290.post-15301134683578040322024-03-22T07:46:00.000-07:002024-03-22T09:25:53.543-07:00ആലിൻചുവട്<div class="separator" style="clear: both;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj-kqzja5pX69Zf4YEECOMXp_tM75NTNhvevyOgnXUHiMz5ci20m-6abDtY6DfjXQQ4UHGqHrCV_lzDCk7CNsDODgn-eeg2PYErpRpH1qu-xxlQi-b7X1R6EWmV94agjl8yyRO6g611x6Zgo9CD2brbTG4WwbnKN2f0QpOTjYYnN3awPOM0hozpI55ypvhc/s4608/IMG20240322182751.jpg" style="display: block; padding: 1em 0; text-align: center; "><img alt="" border="0" height="400" data-original-height="4608" data-original-width="3456" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj-kqzja5pX69Zf4YEECOMXp_tM75NTNhvevyOgnXUHiMz5ci20m-6abDtY6DfjXQQ4UHGqHrCV_lzDCk7CNsDODgn-eeg2PYErpRpH1qu-xxlQi-b7X1R6EWmV94agjl8yyRO6g611x6Zgo9CD2brbTG4WwbnKN2f0QpOTjYYnN3awPOM0hozpI55ypvhc/s400/IMG20240322182751.jpg"/></a></div>
വേനലിൻ്റെ കനത്ത ചൂട് അസഹനീയമായി കൂടി വരുമ്പോൾ തടാകമോ, കുളക്കരയോ, കടൽത്തീരമോ വൈകുന്നേരങ്ങളിൽ കുളിർപ്പിക്കുന്ന കാറ്റു നല്കും. തളിയമ്പലത്തിൻ്റെ അടുത്തുള്ള കുളക്കരയിലെ ആലിൻചുവട്ടിൽ ദലമർമ്മരവും ജലമർമ്മരവും കേട്ടിരിക്കാം. ദീർഘനാൾ സാമൂഹികവിരുദ്ധരുടെ താവളമായി വൃത്തിഹീനമായിരുന്ന ഈ സ്ഥലം ഇന്നു വൃത്തിയുള്ളതും ധാരാളം പേർക്ക് സ്വസ്ഥമായി ഇരിക്കാവുന്നതുമായ ഇടമായി മാറിയിട്ടുണ്ട്. വരുന്നവരിൽ കുട്ടികളും ചെറുപ്പക്കാരും മുതിർന്നവരുമുണ്ടാകും. ചിലർ നിത്യസന്ദർശകർ, ചിലർ നിത്യസല്ലാപകർ, ചിലർ നേരമ്പോക്കുകാർ, ചിലർ ചർച്ചക്കാർ ചിലരോ വഴിപോക്കർ. അവിടെ ആലിൻ ചുവടാണ് എനിക്കിരിക്കാൻ ഏറെയിഷ്ടം. പണ്ട് അവിടെ ഒരു സന്ന്യാസി ഇരിന്നിരുന്നത്രേ! ആക്രി പെറുക്കി വില്ക്കുന്ന എഴുപതു വയസ്സുകാരൻ നടരാജൻ ഒരു ദിവസം എൻ്റെയടുത്തിരുന്നു പറഞ്ഞതാണ്. പഴയ തളിയെക്കുറിച്ചും അയാൾ പറഞ്ഞു. മദ്യപാനികളും, ലഹരിസേവകരും, വേശ്യകളും സ്വച്ഛന്ദം വിഹരിച്ച തളി. കുളത്തിൽ കുറേ പേർ മരിച്ചിട്ടുണ്ടത്രേ! കുളത്തിനു സമീപം പണ്ട് ഒരു ചായക്കട ഉണ്ടായിരുന്നുവെന്നും അവിടെ ഒരു സ്ത്രീയെ ഒരാൾ കുത്തിക്കൊന്നുവെന്നും നടരാജൻ പറഞ്ഞു. ഇപ്പോൾ ഇതൊന്നും അവിടെയില്ല. ആലിൻചുവട്ടിൽ ഇരിക്കുമ്പോൾ പല ചർച്ചകളും കേൾക്കാം. ഇലക്ഷൻ ചൂടായതിനാൽ ചിലർക്ക് അതിലാണ് കമ്പം. എന്നാൽ ഇന്നു രണ്ടു പേരുടെ സംഭാഷണം എങ്ങനെ കുടവയർ കുറയ്ക്കാം എന്നായിരുന്നു. അതിൽ മുമ്പൻ ഓട്ടത്തെയും ചാട്ടത്തെയും കുറിച്ച് പറഞ്ഞു കൊണ്ടിരുന്നു. ഇടയ്ക്ക് ഏതൊക്കെയോ കടിച്ചാൽ പൊട്ടാത്ത ഇംഗ്ലീഷ് വാക്കുകളും കേട്ടു. ഒടുവിൽ കാര്യം സിദ്ധവൈദ്യത്തിലും അഗസ്ത്യനിലും വരെ എത്തി. കൂടുതൽ സഹിക്കാൻ വയ്യാതെ ഞാൻ എൻ്റെ വയറിലേക്ക് നോക്കി. സിദ്ധവൈദ്യം പരീക്ഷിക്കാൻ നില്ക്കാതെ ശ്വാസം പിടിച്ചു മെല്ലെ എഴുന്നേറ്റു നടന്നു.
<div class="separator" style="clear: both;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhIL6PcqpZDWsVbXK1drY8qvyDOjOCJ4U7u1DIjsPzNNxLZoSSt8VECYDozAXqHuXeHst0hhVrMU9FRaBAaCwSM0GrWth2mhi-u16zsHDIwmtzQnzBzh6ecgwJxmv_BmNCe3rcYh3gbLrdVx3Z3uwmIJFznBq2UD-o3DoGLaekUHqTbCHoyu3S9fRamzr3J/s280/draw-signature.png" style="display: block; padding: 1em 0; text-align: center; "><img alt="" border="0" width="200" data-original-height="269" data-original-width="280" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhIL6PcqpZDWsVbXK1drY8qvyDOjOCJ4U7u1DIjsPzNNxLZoSSt8VECYDozAXqHuXeHst0hhVrMU9FRaBAaCwSM0GrWth2mhi-u16zsHDIwmtzQnzBzh6ecgwJxmv_BmNCe3rcYh3gbLrdVx3Z3uwmIJFznBq2UD-o3DoGLaekUHqTbCHoyu3S9fRamzr3J/s200/draw-signature.png"/></a></div>HARIKRISHNAN HARIDAShttp://www.blogger.com/profile/13642739980946423352noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8593910602484097290.post-79773559652450027512023-12-23T05:11:00.000-08:002023-12-25T01:12:58.499-08:00 മണികര്ണ്ണികയിലെ മണ്ചിരാതുകള്<div class="separator" style="clear: both;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj3Zocpq7rHNbVXSp7eTqVr9PmO4E6sNldTjuffnxniAB097wC-xoeJDYqCbNGZzgt9fExW1CcN_WFlnnlCphSCUPUxP02PnWxbrjf3obdNWs496BlIXmIHqXemFc_8FgWzi6e_w7o2N5UTkfNE_I0erhIJuCUV6Cwo8xFpkgRuS8MtcchorcYgwpBGSbQ_/s4608/IMG20231214165653.jpg" style="display: block; padding: 1em 0; text-align: center; "><img alt="" border="0" width="400" data-original-height="3456" data-original-width="4608" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj3Zocpq7rHNbVXSp7eTqVr9PmO4E6sNldTjuffnxniAB097wC-xoeJDYqCbNGZzgt9fExW1CcN_WFlnnlCphSCUPUxP02PnWxbrjf3obdNWs496BlIXmIHqXemFc_8FgWzi6e_w7o2N5UTkfNE_I0erhIJuCUV6Cwo8xFpkgRuS8MtcchorcYgwpBGSbQ_/s400/IMG20231214165653.jpg"/></a></div>
കഴിഞ്ഞ കുറച്ചു നാളുകളായി യാത്രകള് കുറവാണ്. ഉണ്ടെങ്കില് തന്നെ തമിഴ്നാടിനപ്പുറം പോയിട്ടില്ല. അങ്ങനെയിരിക്കെയാണ് കേസരി വാരികയുടെ ആഭിമുഖ്യത്തില് 2023 ഡിസംബര് 12 ന് ഡല്ഹിയില് നടത്തുന്ന ബ്രിഡ്ജിംഗ് സൌത്ത് കോണ്ക്ലേവില് പങ്കെടുക്കാന് ഞാനും ചെല്ലണമെന്ന് മുഖ്യ പത്രാധിപര് ഡോ.എന്. ആര് മധുവേട്ടന് പറയുന്നത്. കൂടെ നമുക്ക് കാശിയും സന്ദര്ശിക്കാം എന്നുപറഞ്ഞപ്പോള് രണ്ടാമതൊന്നും ആലോചിച്ചില്ല. കാശിയിലേക്ക് ഒരു യാത്ര വര്ഷങ്ങളായി ആഗ്രഹിച്ചിരുന്നതാണ്. കഴിഞ്ഞ കുറെ നാളുകളായി ആ ആഗ്രഹം വര്ദ്ധിച്ചു വരികയും ചെയ്തിരുന്നു. ഡിസംബറില് തന്നെ മറ്റൊരു കൂട്ടര്ക്കൊപ്പം കാശിയാത്രയ്ക്ക് പോകാന് അവസരം വന്നെങ്കിലും അത് മുടങ്ങിപ്പോയിരുന്നു. ഏതായാലും ഇത് ഭഗവാന് തന്നെ വിളിച്ചതെന്നു മനസ്സില് തോന്നി.
മധുവേട്ടന് നേരത്തെ തന്നെ ഡല്ഹിയിലേക്ക് പോയിരുന്നു. ഷാബുവേട്ടനും എന്നോടൊപ്പം കൂടി. ഞങ്ങള് രണ്ടുപേരും ഒന്പതാം തീയതി വൈകുന്നേരം കോഴിക്കോട്ടു നിന്നും മംഗള എക്സ്പ്രസ്സില് ഡല്ഹിയിലേക്ക് യാത്ര തിരിച്ചു. ഞങ്ങള്ക്ക് ടിക്കട്റ്റ് ആര് എ സി ആയിരുന്നു. നല്ല തിരക്കായതിനാല് കണ്ഫര്മേഷന് കിട്ടാന് വഴിയില്ല എന്ന് ടിടിഇ പറഞ്ഞു. ഞങ്ങളുടെ കോച്ചില് അമേരിക്കന് മലയാളികളായ ഒരു സംഘം ആളുകളുണ്ടായിരുന്നു. എല്ലാവരും അറുപത് വയസ്സിനു മുകളില് ഉള്ളവര്. ജോസേട്ടന്, സാറച്ചേച്ചി, മറിയാമ്മ ചേച്ചി. അവരുടെ കൂടെ ടൂര് ഓപ്പറേറ്ററായ ആഷിക്ക് എന്ന ചെറുപ്പക്കാരനും. അവര് ആഗ്ര, ജയ്പ്പൂര് യാത്രയ്ക്കായാണ് വന്നിട്ടുള്ളത്. മറിയാമ്മചേച്ചി ചങ്ങനാശ്ശേരിക്കാരിയാണ്. ജോസേട്ടന് പട്ടാളത്തിലായിരുന്നു. വിരമിച്ച ശേഷം മക്കളെയും കൊണ്ട് അമേരിക്കയിലേക്ക് പറന്നു. പിന്നെ ശിഷ്ടകാലം അവിടെ. അവിടുത്തെ കഥകളും വാര്ത്തകളും ഒക്കെയായി ഞങ്ങളുടെ യാത്ര മുന്നോട്ട് പോയി. രാത്രിയില് ആര്. എസി. യാത്രക്കാരായ ഞങ്ങള്ക്ക് ഇരുന്നു ഉറങ്ങുക തന്നെ ശരണം എന്ന് ചിന്തിച്ചിരിക്കുമ്പോള് ആണ് അറിയുന്നത് മറിയാമ്മ ചേച്ചിക്ക് മിഡില് ബെര്ത്തില് കിടക്കാന് കഴിയില്ലത്രേ. പ്രായാധിക്യം കൊണ്ട് അവര്ക്ക് അതില് കേറാന് കഴിയില്ല. താഴത്തെ ബെര്ത്തില് ഉള്ള രണ്ട് ഉത്തരേന്ത്യന് ദമ്പതിമാര് (രണ്ടുപേരും മുതിര്ന്നവര്) അവരുടെ ബെര്ത്ത് ഒഴിയാനും തയ്യാറല്ല. ജോസേട്ടനും ആഷിക്കിനും ഏറ്റവും മുകളിലെ ബര്ത്തുകളും. ഒടുവില് ഞാന് ഇവിടെ ഇരുന്നോളാം നിങ്ങള് എന്റെ ബെര്ത്തില് കിടന്നോളൂ എന്ന് മറിയാമ്മചേച്ചി ഞങ്ങളോട് പറഞ്ഞു . മറിയാമ്മ ചേച്ചിയുടെ അവസ്ഥ കണ്ടിട്ട് സാറചേച്ചിക്ക് ഉറക്കം വരുന്നില്ല. ഒടുവില് ഞങ്ങളുടെ ആര്.ഏസി സീറ്റിലേക്ക് അവര് രണ്ടു പേരും വരികയും ഞങ്ങള്ക്ക് ബെര്ത്ത് തരികയും ചെയ്തു.
കിടന്ന പാടെ ഷാബുവേട്ടന് കൂര്ക്കം വലി തുടങ്ങി. താഴെ നിന്നും ഉത്തരേന്ത്യന് അപ്പൂപ്പനും കൂര്ക്കം വലിക്കാന് തുടങ്ങി. ഇതിനിടയില് ഞാന് ഒരുവിധം കിടന്നുറങ്ങാന് ശ്രമിച്ചു. ഏകദേശം ഒരു മണി കഴിഞ്ഞപ്പോള് ഞാനൊന്നുണര്ന്നു നോക്കിയപ്പോള് സാറച്ചേച്ചി ഇരുന്നു കഷ്ടപ്പെടുന്നു. മറിയാമ്മ ചേച്ചിയും ഉറങ്ങിയിട്ടില്ല. ഞാന് താഴെ ഇറങ്ങി സാറചേച്ചിയോട് ബെര്ത്തില് കിടന്നോളാന് പറഞ്ഞു. ഞാന് അവിടെ ഇരുന്നുറങ്ങി. ആ അമ്മമ്മാര് രണ്ടുപേരും ആശ്വാസത്തോടെ കിടന്നു.
പിറ്റേന്ന് ഞങ്ങള്ക്ക് ബെര്ത്ത് കണ്ഫേം ആയി. മഡ്ഗാവും രത്നഗിരിയുമൊക്കെ കടന്ന് ട്രെയിന് കുതിച്ചു പാഞ്ഞു. ഇതിനിടയില് വടാപ്പാവും, ബിരിയാണിയും, തക്കാളിസൂപ്പുമൊക്കെ ഞങ്ങള് പരീക്ഷിച്ചിരുന്നു. 12ആം തീയതി ഉച്ചക്ക് ഒന്നരയോടെ ഞങ്ങള് ഡല്ഹി നിസ്സാമുദീന് സ്റ്റേഷനില് എത്തിച്ചേര്ന്നു. അവിടെ നിന്നും ടാക്സിയില് ഞങ്ങള്ക്ക് താമസിക്കാന് ഏര്പ്പാടാക്കിയിരുന്ന മഹാരാഷ്ട്രാ സദനിലേക്ക് പോയി. ഞങ്ങളെക്കാത്ത് അനുരാജ് ജി അവിടെയുണ്ടായിരുന്നു. ജെ.എന്.യു വില് പോകാനായി അദ്ദേഹം കാത്തുനില്ക്കുകയാണ്. അവിടെ മൂന്നു മണിക്ക് എത്തേണ്ടതിനാല് വേഗം തന്നെ ഞങ്ങള് തയ്യാറായി അങ്ങോട്ടേക്ക് പുറപ്പെട്ടു.
ഭാരതത്തിലെ പ്രസിദ്ധവും പ്രമുഖവുമായ സര്വ്വകലാശാലകളില് ഒന്നാണ് ഡല്ഹി ജവഹര്ലാല് നെഹ്റു സര്വ്വകലാശാല. മികച്ച പണ്ഡിതപ്രതിഭകള് അവിടെ നിന്നും പഠിച്ചിറങ്ങുന്നുണ്ടെങ്കിലും രാജ്യവിരുദ്ധപ്രവര്ത്തനങ്ങള്ക്ക് ചുക്കാന് പിടിക്കുന്ന സംഘടനകളും അവിടെ ശക്തമായിരുന്നു. ഇന്ന് ആ സ്ഥിതിക്ക് മാറ്റം വന്നിട്ടുണ്ട്. വൈസ് ചാന്സലര് ശാന്തിശ്രീ ധുലിപുടി പണ്ഡിറ്റിനെ മുന്പേ പരിചയമുണ്ട്. ഞങ്ങള് സര്വകലാശാലയിലേക്ക് പ്രവേശിച്ചു. വളരെ വിശാലമായ ക്യാമ്പസ്. സ്വാമിവിവേകാനന്ദന്റെ ദീര്ഘകായ പ്രതിമയും കണ്ട് ഞങ്ങള് വൈസ് ചാന്സലറുടെ മുറിയില് പ്രവേശിച്ചു. കുറച്ചു സമയം അവിടുത്തെ പ്രവര്ത്തനങ്ങളെക്കുറിച്ചും കേസരി കോണ്ക്ലേവിനെക്കുറിച്ചുമെല്ലാം സംസാരിച്ചു. അവിടെ കുറച്ചു ചുറ്റി നടന്നു കാണുകയും അവിടെയുള്ള മലയാളിയുടെ കാന്റീനില് നിന്നും ലഘുഭക്ഷണം കഴിക്കുകയും ചെയ്തതിനുശേഷം പിറ്റേന്നുള്ള പരിപാടിയുടെ നടത്തിപ്പുമായി ബന്ധപ്പെട്ട് മധുവേട്ടന് വിളിച്ചതനുസരിച്ച് പോയി.
ഡല്ഹി അശോകാ ഹോട്ടലില് ആയിരുന്നു പരിപാടി. കേരളാ ഗവര്ണര്, കേന്ദ്രമന്ത്രിമാര്, പ്രഭാഷകര്, എഴുത്തുകാര്, മാധ്യമപ്രവര്ത്തകര്, രാഷ്ട്രീയചിന്തകര് അങ്ങനെ കുറെ പേര് പങ്കെടുത്ത പരിപാടിയില് ഏതാണ്ട് ഇരുന്നോറോളം ക്ഷണിക്കപ്പെട്ട അതിഥികള് ഉണ്ടായിരുന്നു. അതില് ഒരു സെഷനില് കൃതജ്ഞത പറയുകയും ഗവര്ണറുടെ പരിപാടിയില് വേദി പങ്കിടുകയും ചെയ്തു. അന്ന് രാത്രി അത്യാവശ്യം വിശ്രമിച്ചു. പിറ്റേന്ന് രാവിലെ തന്നെ കാശിയിലേക്ക് പുറപ്പെടണം. ദീര്ഘനാളത്തെ ആഗ്രഹം സഫലമാകുകയാണ്. അതും ഓര്ത്ത് കിടന്നുറങ്ങി.
രാവിലെ ആറു മണിക്ക് ഡല്ഹിയില് നിന്നുള്ള വന്ദേഭാരത് എക്സ്പ്രസ്സില് ആണ് യാത്ര. ഞാനും മധുവേട്ടനും ഷാബുവേട്ടനും ഉണ്ട്. ഉച്ചക്ക് കൃത്യം രണ്ടുമണിക്ക് തന്നെ ട്രെയിന് വാരാണസി സ്റ്റേഷനില് എത്തി. അവിടെ ഞങ്ങളെകാത്ത് വിവേക് ഉപാധ്യായ എന്ന വിദ്യാര്ത്ഥി നില്പ്പുണ്ട്. മധുവേട്ടന്റെ സുഹൃത്തായ വിഷ്ണു എന്ന നഴ്സിംഗ് കോളേജ് പ്രിന്സിപ്പല് അയച്ചതാണ്. വിഷ്ണു നാട്ടിലായതിനാല് അയാളുടെ ഫ്ലാറ്റില് ഞങ്ങള്ക്ക് താമസം ഏര്പ്പാട് ചെയ്തു. ഞങ്ങളെ കാശിയാത്രയില് സഹായിക്കാന് വിവേകിനെ ഏര്പ്പാട്ചെയ്യുകയും ചെയ്തിട്ടുണ്ട്. വിവേക് ഒരു ടാക്സിയില് ഞങ്ങളെ ഫ്ലാറ്റിലേക്ക് കൂട്ടിക്കൊണ്ടുപോയി. അവിടെ നിന്നും ഏകദേശം പത്തു കിലോമീറ്റര് ദൂരമുണ്ട്. വിവേകിനെകണ്ടപ്പോള് തന്റെ അദ്ധ്യാപകന്റെ ആജ്ഞ അനുസരിക്കാതെ നിര്വ്വാഹമില്ലാത്ത കുട്ടിയെപ്പോലെ തോന്നി. അല്പം അലസതയുമുണ്ട്. ഞങ്ങളെ മുറിയില് എത്തിച്ച ശേഷം നന്നായി വിശ്രമിക്കാനാണ് അയാള് ആവശ്യപ്പെട്ടത്. എന്നാല്, പെട്ടെന്ന് തന്നെ നമുക്ക് ഗംഗയിലെക്ക് പോകണം ആരതി കാണണം എന്ന് മധുവേട്ടന് പറഞ്ഞപ്പോള് അവന്റെ മുഖമൊന്നു വാടി. അവന് അര മണിക്കൂര് സമയം ചോദിച്ചു. അരമണിക്കൂര് കഴിഞ്ഞ് അവന് വന്ന് ഞങ്ങളെ ഒരു ടാക്സിയില് കാശിയിലെക്ക് കൊണ്ടുപോയി.
വായിച്ചുള്ള അറിവ് മാത്രമാണ് എനിക്ക് കാശിയെക്കുറിച്ച് ഉണ്ടായിരുന്നത്. 'കാശീ സര്വ്വപ്രകാശികാ' എന്ന ആചാര്യസ്വാമികളുടെ വചനം എന്നില് മുഴങ്ങിക്കൊണ്ടിരുന്നു. ആത്മജ്ഞാനത്തിന്റെ പ്രകാശം പരക്കുന്ന ഭാരതഹൃദയഭൂമിയാണ് കാശി എന്ന് എന്റെ മനസ്സില് ഉറച്ചിരുന്നു ബ്രഹ്മാത്മൈകത്വവിജ്ഞാനമാകുന്ന മോക്ഷത്തെ തരാന് കെല്പ്പുള്ള പുണ്യഭൂമി. അനേക സംവത്സരങ്ങളുടെ പുണ്യം പേറുന്ന കാശിയെന്ന വാരാണസി ഭാരതീയ ആത്മീയപന്ഥാവുകളിലെ ഒഴിച്ചുകൂടാനാവാത്ത പേരാണ്. ശൈവധര്മ്മത്തിന്റെ അത്യുത്തമസ്ഥാനം മാത്രമല്ല വേദങ്ങളിലും ഉപനിഷത്തുകളിലും പരാമര്ശിക്കുന്ന പുണ്യപുരാതന നഗരം കൂടിയാണ് വാരാണസി. ഗംഗാനദിയുടെ വരുണ, അസി എന്നീ കൈവഴികളുടെ സംയോജിതരൂപമാണ് വാരാണസി എന്ന പേര്. പുരാണങ്ങളിലും ഇതിഹാസങ്ങളിലും എല്ലാം പാടിപ്പുകഴ്ത്തിയ പുണ്യഭൂമി. സപ്തപുരികളില് പ്രധാനപെട്ടത്. കാശിയില് ചെന്നാല് മോക്ഷം കിട്ടും എന്ന പ്രസിദ്ധ വാചകം ഓര്ത്ത് പോയി. ശ്രുതിയുടെ അനുശാസനങ്ങളും, മനീഷാപഞ്ചകവുമെല്ലാം കാശിയുടെ തീരത്ത് എത്ര തവണ മുഴങ്ങിയിട്ടുണ്ടാകും !
<div class="separator" style="clear: both;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg6C1tvF5fkXUBS-6arQ-_1EiyCLujY8EAX8Dz80ulU-Gyez74Y_GWg3Mn5yM3rf2f-XOvaXWUqGwtq5p2yHkc_ZU2BiR1Yq_Mjh2UM7JuRF0J6B3Jn-AkLtJRPiqf9_YABhwajYygKsZQ_wjVWlCkDd5PD1zLY6stiNh6IiDp1w8Oj52vINBERFHmDTH_o/s4608/IMG20231213170311.jpg" style="display: block; padding: 1em 0; text-align: center; "><img alt="" border="0" width="400" data-original-height="3456" data-original-width="4608" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg6C1tvF5fkXUBS-6arQ-_1EiyCLujY8EAX8Dz80ulU-Gyez74Y_GWg3Mn5yM3rf2f-XOvaXWUqGwtq5p2yHkc_ZU2BiR1Yq_Mjh2UM7JuRF0J6B3Jn-AkLtJRPiqf9_YABhwajYygKsZQ_wjVWlCkDd5PD1zLY6stiNh6IiDp1w8Oj52vINBERFHmDTH_o/s400/IMG20231213170311.jpg"/></a></div>
കാശി എന്ന വാരാണസിയിലേക്ക് വിവേക് ഞങ്ങളെ കൊണ്ടുപോയി. തിരക്കുള്ള നഗരത്തിന്റെ ഇരുവശവും ധാരാളം കടകള്. മുന്പ് റോഡുകള് വളരെ ഇടുങ്ങിയതായിരുന്നെന്നും ഇപ്പോള് വാരാണസി വികസനത്തിന്റെ വഴിയിലെന്നും മനസ്സിലായി. സൈക്കിള് റിക്ഷകള് കുറഞ്ഞു. അവയ്ക്ക് പകരം ഇലക്ട്രിക് റിക്ഷകള് ധാരാളമുണ്ട്. ബനിയാബാഗിലെ തിരക്കിലൂടെ സഞ്ചരിച്ച് ഞങ്ങളുടെ വണ്ടി മെല്ലെ ഒരു ജങ്ക്ഷനില് നിന്നു. അവിടെ നിന്നും നടന്നു വേണം ഗംഗാതീരത്തെത്താന്. വളരെ തിരക്കേറിയ റോഡ്. അഞ്ച് മിഠായിത്തെരുവിന്റെ അത്രയും ജനക്കൂട്ടം. ഞങ്ങള് ദശാശ്വമേധ ഘാട്ട് ലക്ഷ്യമാക്കി നടന്നു. വഴിയരുകില് ബനാറസ് സില്ക്ക് വില്ക്കുന്ന കടകള്, പൂജാസാധനങ്ങള് വില്ക്കുന്ന കടകള്, രുദ്രാക്ഷമാലകള്, പാത്രങ്ങള് എന്നിവ വില്ക്കുന്ന കടകള്, തെരുവുഭക്ഷണശാലകള് എന്നിവ കാണാം. തിരക്കിലൂടെ കുറച്ചുദൂരം നടന്നു. വിശ്വനാഥക്ഷേത്ര ദര്ശനം പിറ്റേന്ന് നടത്താമെന്നും അന്ന് ഗംഗാ ആരതിക്കായി സമയം ചിലവാക്കമെന്നും ഞങ്ങള് തീരുമാനിച്ചിരുന്നു. അതിനു മുന്പേ വിശാലാക്ഷി ക്ഷേത്രത്തില് പോകാനും തീരുമാനിച്ചു. വിവേകിന് വിശാലാക്ഷീ ക്ഷേത്രം അത്ര പരിചയമില്ല. ആരോടൊക്കെയോ ചോദിച്ച് അവന് വഴി മനസ്സിലാക്കി. കുറെ ഇടുങ്ങിയ ഗലികളിലൂടെ ഞങ്ങള് നടന്നു. ഗലികളില് വീടുകള്, കടകള് എന്നിവയുണ്ട്. ചില വഴികളിലൂടെ ചുറ്റിനടന്ന് ഒടുവില് വിശാലാക്ഷി ക്ഷേത്രത്തിലെത്തി. മിര് ഘട്ടിനടുത്തുള്ള ഈ ചെറിയ ക്ഷേത്രം ശക്തിപീഠമാണ്. സതീദേവിയുടെ കര്ണ്ണാഭരണം പതിച്ച സ്ഥലമായാണ് ഇത് അറിയപ്പെടുന്നത്. കുറെ വാചകങ്ങള് തമിഴിലും അവിടെ എഴുതിവെച്ചിരുന്നു. തമിഴ്നാട്ടുകാരായ ചില ആളുകളെയും അവിടെ കണ്ടു. ദര്ശനം നടത്തിയ ശേഷം ഞങ്ങള് ദശാശ്വമേധ ഘാട്ടിലേക്ക് നടന്നു.
വാരാണസിയിലെ പ്രധാന ഘാട്ടുകളിലൊന്നായ ദശാശ്വമേധ ഘാട്ടിലാണ് ഗംഗാ ആരതി നടക്കുക. ബ്രഹ്മാവ് പത്ത് അശ്വമേധയജ്ഞങ്ങള് നടത്തിയ സ്ഥലമായതിനാലാണ് ആ പേര് വന്നത്. രുദ്രസരസ്സ് എന്നും ഇത് അറിയപ്പെട്ടിരുന്നു. തണുപ്പുകാലം ആയതിനാല് നേരത്തെതന്നെ ഇരുട്ട് വീണുതുടങ്ങും. ഞങ്ങള് ഘാട്ടില് എത്തുമ്പോള് ആരതി കാണാനായി സാമാന്യം നല്ലൊരു ജനക്കൂട്ടം സ്ഥാനം പിടിച്ചിരുന്നു. പണം കൊടുത്താല് വള്ളത്തില് ഇരുന്നു ആരതി ഭംഗിയായി കാണാം. ഞങ്ങള് മൂന്നു പേരും ചായ കുടിച്ച ശേഷം കരയ്ക്ക് അപ്പുറമുള്ള ഒരു ബോട്ടില് കയറിയിരുന്നു. അപ്പോഴേക്കും ഏതാണ്ട് ഇരുട്ട് വീണുകഴിഞ്ഞിരുന്നു. ആരതിയ്ക്കുള്ള പൂജകന്മാര് അവരുടെ തനതുശൈലിയില് ഗംഗയ്ക്ക് അഭുമുഖമായി നില്പ്പുണ്ട്. ശംഖധ്വനികള് ഉച്ചത്തില് മുഴങ്ങി. ശിവസ്തുതികളും ഭജനകളും അന്തരിക്ഷത്തില് അലയടിച്ചു. ഭക്തിനിര്ഭരമായ ആ സായാഹ്നത്തില് ഗംഗാദേവിയെ ധൂപദീപാദികള് കൊണ്ട് ആരതി നടത്തുന്ന മനോഹരമായ കാഴ്ച ഞങ്ങള് കണ്ടു. ആരതി നാല്പ്പതു മിനിറ്റോളം നീണ്ടു. ജനങ്ങള് ഭക്തിയോടെ ഗീതങ്ങള് ഏറ്റുപാടുന്നത് കേള്ക്കാം. ഇത് എല്ലാ ദിവസവും ഈ കടവില് നടക്കുന്നതാണ്. തണുപ്പുള്ള ആ ഇരുണ്ട അന്തരിക്ഷത്തില് ദീപാലന്കൃതമായ ആരതി കണ്ണിനും മനസ്സിനും ശാന്തി നല്കുന്ന കാഴ്ചയാണ്.
<div class="separator" style="clear: both;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgzVTTDd83GuEmeLLygyDi0D4iKubVbrrjGPGYkGmu8bvfMIj0HJidoYn7gmsoTm5KB7IxMRBuC92a1RX7NmaM0kIP11cJCKP60YrTf32XIoTiN6fVcAXfqXt7diAQgo1bAastncfF3EnmSgLYDtSDSEb9YYNjXt9yzCfizbiMdxSwlnY2LW9hnuTdN3LSL/s4608/IMG20231213182747.jpg" style="display: block; padding: 1em 0; text-align: center; "><img alt="" border="0" width="400" data-original-height="3456" data-original-width="4608" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgzVTTDd83GuEmeLLygyDi0D4iKubVbrrjGPGYkGmu8bvfMIj0HJidoYn7gmsoTm5KB7IxMRBuC92a1RX7NmaM0kIP11cJCKP60YrTf32XIoTiN6fVcAXfqXt7diAQgo1bAastncfF3EnmSgLYDtSDSEb9YYNjXt9yzCfizbiMdxSwlnY2LW9hnuTdN3LSL/s400/IMG20231213182747.jpg"/></a></div>
ആരതി പൂര്ത്തിയായപ്പോള് ഞങ്ങള് മെല്ലെ ബോട്ടില് നിന്നും കരയിലേക്ക് കയറി . അവിടെ നിന്നും അടുത്ത ഘാട്ടുകളിലേക്ക് പതിയെ നടന്നു. ധാരാളം വിദേശികളെ അവിടെ കണ്ടു. പിന്നെ കുറെ കാവിവസ്ത്രം ധരിച്ച വൃദ്ധരും ചെറുപ്പക്കാരും ഒക്കെ അവിടെയുണ്ട്. അതില് ശരിയായ ആദ്ധ്യാത്മികമാര്ഗ്ഗം പിന്തുടരുന്നവരും അല്ലാത്തവരും ഉണ്ടാകാം. ഘാട്ടുകള് താരതമ്യേനെ വൃത്തിയായാണ് സൂക്ഷിച്ചിരുന്നത്. പണ്ട് ഇങ്ങനെയല്ലായിരുന്നു എന്നും ഇപ്പോഴാണ് മാറ്റം വന്നതെന്നും ഷാബുവേട്ടന് പറഞ്ഞു. നടന്നുനടന്നു ഞങ്ങള് മുന്നിലേക്ക് ചെന്നപ്പോള് കുറെ ചിതകള് എരിയുന്ന കാഴ്ച കണ്ടു. ഇതാണോ മണികര്ണ്ണികയെന്നു ഞാന് സംശയിച്ചെങ്കിലും ഹരിശ്ചന്ദ്ര ഘാട്ടാണ് അത് എന്ന് മനസ്സിലായി.
ശ്മശാനഘാട്ടായ ഹരിശ്ചന്ദ്രഘാട്ട് രാജാ ഹരിശ്ചന്ദ്രന്റെ പേരിലാണ് അറിയപ്പെടുന്നത്. തന്റെ രാജ്യവും കിരീടവും മകനെയും നഷ്ടപ്പെട്ട് ശ്മശാനത്തില് ശവസംസ്കാരകന് ആകേണ്ടി വന്ന മഹാനായ ഹരിശ്ചന്ദ്രന്റെ ഓര്മ്മകള് തുടിക്കുന്ന ആ ഘാട്ടില് ചേതനയറ്റ ശരീരങ്ങള് എരിഞ്ഞുകൊണ്ടിരുന്നു. ഞങ്ങള് അവിടെ ചെല്ലുമ്പോള് ചിലരുടെ സംസ്കാരചടങ്ങുകള് നടക്കുന്നുണ്ടായിരുന്നു. ശവശരീരം പൂക്കള് കൊണ്ട് അലങ്കരിച്ച് പട്ടുപൊതിഞ്ഞു ഗംഗാതീരത്ത് വയ്ക്കും. ഗംഗയില് നിന്നും ജലം തളിച്ച് അന്ത്യകര്മ്മങ്ങള് നടത്തിയ ശേഷം തയ്യാറാക്കിവെച്ച ചിതയിലേക്ക് ശരീരം വയ്ക്കുകയും അഗ്നിക്കിരയാക്കുകയും ചെയ്യുന്നു. മധുവേട്ടന് ആ രംഗങ്ങള് ഫോണില് പകര്ത്തിക്കൊണ്ടിരുന്നു. ഞാന് അവയെല്ലാം നോക്കിനിന്നു. അവിടെ ആടുകളെയും പശുക്കളെയും കാണാം. ഈ മൃതദേഹങ്ങളില് ചാര്ത്തുന്ന പൂക്കള് അവ കടിച്ചെടുത്തു തിന്നുന്നത് കണ്ടു. ജീവനുള്ളതില് ചാര്ത്തിയാല് പോലും വാടുന്ന പുഷ്പങ്ങള് മൃതദേഹത്തിനു അലങ്കാരമായി കണ്ടാലും ആടുമാടുകള്ക്ക് കേവലം വിശപ്പടക്കാനുള്ള ഭക്ഷണം മാത്രം! എരിയുന്ന ചിതയില് നിന്നും പുറത്തേക്ക് തെറിക്കുന്ന പൂക്കളും ഈ ആടുകള് തിന്നുന്നത് കണ്ടു. അതില് ഒരു ആട് ചിതയില് നിന്നും ഒരു പൂമാല കടിച്ചെടുത്തു. അതില് ചുവന്നുതിളങ്ങുന്ന കുറച്ച് കനലുകള് കൂടി ഉണ്ടായിരുന്നു. പൂവിന്റെ നിറമെന്നു തെറ്റിദ്ധരിച്ച് ആ കനലുകള് വായിലേക്ക് ആക്കിയ ആട് ഒരു നിമിഷം പൊള്ളലേറ്റ് വേദനിച്ചതായി തോന്നി. മനുഷ്യനും ഇതുപോലെയാണ്. അതല്ലാത്തതിനെ അതായിക്കാണുന്ന അധ്യാസത്താല് മനുഷ്യനും ദുഃഖമനുഭവിക്കുന്നു. രജ്ജുസര്പ്പവും കാനല്ജലവും ഒരു നിമിഷം എന്റെ മനസ്സിലൂടെ കടന്നുപോയി. ഞങ്ങള് കുറച്ചധികം സമയം അവിടെ ചിലവാക്കി. വിവേക് ഇതെല്ലം കണ്ട് ആകെ അസ്വസ്ഥനായിരുന്നു. എങ്ങനെയെങ്കിലും പോയാല് മതിയെന്ന ചിന്തയായിരുന്നു അയാള്ക്ക്. കുറെ നേരത്തിനു ശേഷം ഞങ്ങള് തിരിഞ്ഞു നടന്നു. ദശാശ്വമേധഘാട്ടിലൂടെ പുറത്തേക്ക് കടന്ന് ഒരു ഹോട്ടലില് നിന്നും ഭക്ഷണവും കഴിച്ച് മുറിയിലേക്ക് മടങ്ങി.
<div class="separator" style="clear: both;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiijfw3oFHfHjfWRSEnvnR8bjsKqZZjWZYDjwIwdLIfgXaVMmmSkJjOJCt7u4OJyGarF2vvwJpV_vG75NT9zFBUgTDzyW5goLPKIJutGtymQANIZdaAWpItWRy0yGkc7dB6-C2VA5mGIvxJmR4Jvi892cx5exZ4v9nti8sPBKpg9hiwJyla8TlyTaxRC_qO/s4608/IMG20231213194344.jpg" style="display: block; padding: 1em 0; text-align: center; "><img alt="" border="0" width="400" data-original-height="3456" data-original-width="4608" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiijfw3oFHfHjfWRSEnvnR8bjsKqZZjWZYDjwIwdLIfgXaVMmmSkJjOJCt7u4OJyGarF2vvwJpV_vG75NT9zFBUgTDzyW5goLPKIJutGtymQANIZdaAWpItWRy0yGkc7dB6-C2VA5mGIvxJmR4Jvi892cx5exZ4v9nti8sPBKpg9hiwJyla8TlyTaxRC_qO/s400/IMG20231213194344.jpg"/></a></div>
പിറ്റേന്ന് രാവിലെ വാരാണസി കാണുവാന് വേണ്ടി വിഷ്ണു ഞങ്ങള്ക്ക് ഒരു ഡ്രൈവറെ ഏര്പ്പാട് ചെയ്തിരുന്നു. സന്തോഷ് യാദവ് എന്നാണ് അയാളുടെ പേര്. വളരെ മാന്യനായ അയാള്ക്ക് വിവേകിനെക്കാള് കൂടുതല് ഞങ്ങളെ വഴികാട്ടാനാകും എന്ന് മനസ്സിലായി. രാവിലെ ഏഴു മണിക്ക് ഞങ്ങള് അന്നത്തെ യാത്ര ആരംഭിച്ചു. ആദ്യം കാശി വിശ്വനാഥക്ഷേത്രമാണ് കാണേണ്ടത്. വണ്ടി പാര്ക്ക് ചെയ്ത ശേഷം ഞങ്ങള് വിശ്വനാഥക്ഷേത്രത്തിന്റെ നാലാം ഗേറ്റിലേക്ക് നടന്നു. അപ്പോഴും വഴിയില് തിരക്കിനു കുറവൊന്നുമില്ല. നടന്നു ഞങ്ങള് നാലാം ഗേറ്റില് എത്തി. ഫോണ്, ചെരിപ്പ് എന്നിവ ലോക്കറില് വെച്ച ശേഷം നേരെ ക്ഷേത്രത്തിലേക്ക്. വിവേക് ആരോടോ പറഞ്ഞ് ദര്ശനത്തിനു വ്യവസ്ഥ ചെയ്തിരുന്നു. അങ്ങനെ ഞങ്ങള് നാലാം ഗെയ്റ്റിലൂടെ അകത്തു കടന്നപ്പോള് ഒരു വശത്ത് ഗ്യാന്വാപി മസ്ജിദ് കണ്ടു.
<div class="separator" style="clear: both;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgQ8CuxCg00md8_HVS3GG5RdfNEXLMtmA4A3CxnYhJTIDBFDbxxbQpi6kvxISls_ROIKD5IcG8jDRDrCTbGtmp4jpWiYr8CGFPpHO2k6UlC5DAVjnpAvOpdZJcPv1f9LJ6uibu_zRngRLPx4_VkhlrM1zimAmsI12EsK-3wkZoEEkMHSPiEDOnJi1VLDbno/s4608/IMG20231214090026.jpg" style="display: block; padding: 1em 0; text-align: center; "><img alt="" border="0" height="400" data-original-height="4608" data-original-width="3456" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgQ8CuxCg00md8_HVS3GG5RdfNEXLMtmA4A3CxnYhJTIDBFDbxxbQpi6kvxISls_ROIKD5IcG8jDRDrCTbGtmp4jpWiYr8CGFPpHO2k6UlC5DAVjnpAvOpdZJcPv1f9LJ6uibu_zRngRLPx4_VkhlrM1zimAmsI12EsK-3wkZoEEkMHSPiEDOnJi1VLDbno/s400/IMG20231214090026.jpg"/></a></div><div class="separator" style="clear: both;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiV6_tfKbXpTWxx3EP0qOljpUBujLAj-9hQGy9eiBRmq3EYtfMYh6r3xTwdQ3c_wkcRKyx7ATL4ort7vw_YPzP_8lwv6OK3Ea9ESPY2jJuHCruznfnFEucSzjWx8DvEY7XieQ38sYk6Z9RdDL0fQojDubamP9SYf-YghxKPfbeD8177V8LdlstLevaZ8yqH/s4608/IMG20231214091326.jpg" style="display: block; padding: 1em 0; text-align: center; "><img alt="" border="0" height="400" data-original-height="4608" data-original-width="3456" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiV6_tfKbXpTWxx3EP0qOljpUBujLAj-9hQGy9eiBRmq3EYtfMYh6r3xTwdQ3c_wkcRKyx7ATL4ort7vw_YPzP_8lwv6OK3Ea9ESPY2jJuHCruznfnFEucSzjWx8DvEY7XieQ38sYk6Z9RdDL0fQojDubamP9SYf-YghxKPfbeD8177V8LdlstLevaZ8yqH/s400/IMG20231214091326.jpg"/></a></div><div class="separator" style="clear: both;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiBTScDHccaBpSVnvmL3ZAHx1Zbsil760XiVm0P71gs3SGwMROI5BMObgPwDR6FtzaHjjFpIDhhthmjj5pGOTkE0iVxsYFW20HTW9gumR7d9QCDok-NVjXRMG0l6T0N7d8z18qJmWtYGtHmn2puUxnmY9_jK1Y2-_zg-wpe1psH2o5_tI1rAI562VSyKBlH/s4608/IMG20231214095445.jpg" style="display: block; padding: 1em 0; text-align: center; "><img alt="" border="0" width="400" data-original-height="3456" data-original-width="4608" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiBTScDHccaBpSVnvmL3ZAHx1Zbsil760XiVm0P71gs3SGwMROI5BMObgPwDR6FtzaHjjFpIDhhthmjj5pGOTkE0iVxsYFW20HTW9gumR7d9QCDok-NVjXRMG0l6T0N7d8z18qJmWtYGtHmn2puUxnmY9_jK1Y2-_zg-wpe1psH2o5_tI1rAI562VSyKBlH/s400/IMG20231214095445.jpg"/></a></div><div class="separator" style="clear: both;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj51jvDnNCLYifk1ebLqUrWOvI2WRWwEE6PMoLSMXzRvnna8FGTCEXvjduKIAC32WDfexUkEkcOirpUMN94MruhRpQDJLrmOdUhBt085EIi634I5loiezO86YxQNcnTFI28A6U2ZY5vIgd31oa6YxOKbzhLS9LguChljcBA_o0-rkCZPSPwZCkUtH302c-W/s4608/IMG20231214180227.jpg" style="display: block; padding: 1em 0; text-align: center; "><img alt="" border="0" width="400" data-original-height="3456" data-original-width="4608" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj51jvDnNCLYifk1ebLqUrWOvI2WRWwEE6PMoLSMXzRvnna8FGTCEXvjduKIAC32WDfexUkEkcOirpUMN94MruhRpQDJLrmOdUhBt085EIi634I5loiezO86YxQNcnTFI28A6U2ZY5vIgd31oa6YxOKbzhLS9LguChljcBA_o0-rkCZPSPwZCkUtH302c-W/s400/IMG20231214180227.jpg"/></a></div>
അനേകം ആക്രമണങ്ങളെ നേരിടേണ്ടി വന്ന സ്ഥലമാണല്ലോ കാശി. തുര്ക്കികളും മുഗളന്മാരും പലതവണ ആക്രമിച്ച് ഒടുവില് ക്രൂരനായ ഔറംഗസീബ് തച്ചുടച്ച ജ്യോതിര്ലിംഗക്ഷേത്രമാണ് കാശി. ആക്രമണസമയത്ത് ക്ഷേത്രത്തിന്റെ യഥാര്ത്ഥ സ്ഥാനമായ ഗ്യാന്വാപിയിലെ കിണറിലേക്ക് ശിവലിംഗവുമായി പൂജകന് ചാടി എന്നാണ് പറയപ്പെടുന്നത്. എന്നാല് ആനന്ദവനമെന്നും മഹാശ്മശാനമെന്നും പുകള്പെറ്റ കാശിയെ ഇല്ലാതെയാക്കാന് അദൃശ്യരായ ഋഷിദേവതാദികള് സമ്മതിക്കുകയില്ലല്ലോ. 1780ല് ഭാരതത്തിന്റെ വീരപുത്രിയായ റാണി അഹല്യാ ബായ് ഹോള്ക്കര് കാശി ക്ഷേത്രം പുനര്നിര്മ്മിച്ചു. പിന്നീട് സിഖ് രാജാവായ രഞ്ജിത്ത് സിംഗ് ഒരു ടണ് സ്വര്ണ്ണം കൊണ്ട് ക്ഷേത്രത്തിന്റെ ഗോപുരവും പണിതു. പുരാതന ക്ഷേത്രം തകര്ത്തുവെങ്കിലും ഗ്യാന്വാപിയിലേക്ക് നോക്കിക്കിടക്കുന്ന നന്ദികേശ്വരവിഗ്രഹം ഒരു സ്മാരകമെന്നവണ്ണം ഇപ്പോഴും അവിടെയുണ്ട്.
നാലാം ഗെയ്റ്റിലൂടെ പ്രവേശിച്ചതിനാല് അധികം ക്യൂ നില്ക്കാതെ ഞങ്ങള് അകത്തു കയറി. പഞ്ചാക്ഷരിമന്ത്രം ഉരുവിട്ടും ശിവസ്മരണയോടെയും ഞങ്ങള് ശ്രീ വിശ്വനാഥദര്ശനം നടത്തി. ഉപദേവതകളെയും നന്ദികേശ്വരനെയും നമസ്കരിച്ച് കുറച്ചു സമയം അവിടെ കണ്ണടച്ചിരുന്നു ജപിച്ചു.
അവിടെ നിന്നും പുറത്തേക്ക് പ്രധാന ഗെയ്റ്റിലേക്ക് ഇറങ്ങുമ്പോള് കാശി കോറിഡോര് കാണാം. അഹല്യാബായിക്കും രഞ്ജിത്ത്സിംഗിനും ശേഷം കാശിക്ക് കാതലായ മാറ്റം കൊണ്ടുവരാനുള്ള നിയോഗം പ്രധാനമന്ത്രി നരേന്ദ്രമോദിജിക്കാണുണ്ടായത് എന്നത് ഈശ്വരനിശ്ചയമാകാം. ഗല്ലികള് കൊണ്ടുമൂടിയതും വൃത്തിഹീനമായതുമായ പഴയ കാശിയില് നിന്നും എസ്കലേറ്റര്, ഫുഡ് കോര്ട്ട്, മാര്ബിള് പാകിയ നിലം, മനോഹരമായ വിഗ്രഹങ്ങള്, വിശ്രമസ്ഥാനങ്ങള്, ശൌചാലയങ്ങള് എന്നിവയോടെക്കെ കൂടിയ കോറിഡോറില് കൂടി നടന്നാല് പടവുകള് ഇറങ്ങി നേരെ ഗംഗയിലേക്കിറങ്ങാം. ആദിശങ്കരന്റെയും അഹല്യാഹോള്ക്കറിന്റെയും ഭാരതമാതാവിന്റെയും മനോഹരമായ പ്രതിമകള് കോറിഡോറില് കാണാം. ഘാട്ടുകളെയെല്ലാം ഈ കോറിഡോര് ബന്ധിപ്പിക്കുന്നു. അതിനടുത്ത് തന്നെയാണ് മണികര്ണ്ണിക ഘാട്ട്. മണികര്ണ്ണികയിലേക്ക് ഞങ്ങള് നടന്നു. ആ കാഴ്ചകള് പിന്നീട് പറയാം. അവിടെ നിന്നും ഞങ്ങള് ഫുഡ്കോര്ട്ടിലെത്തി പ്രഭാതഭക്ഷണം കഴിച്ച ശേഷം പുറത്തിറങ്ങി. ഇനി പോകേണ്ടത് കാലഭൈരവ ക്ഷേത്രത്തിലേക്കാണ്.
വളരെ ഇടുങ്ങിയ വഴികള്. വിവേക് അവിടെ ഇതുവരെ പോയിട്ടില്ല. അതിനാല് ഞങ്ങള് വഴി ചോദിച്ചു നടന്നു. കുറെ ഗലികളിലൂടെ നടന്നു ഒടുവില് ക്ഷേത്രത്തിലെത്തി. ചെറിയ ക്യൂ ഉണ്ടായിരുന്നു. ഗലികള്ക്കിടയില് ഒരു ചെറിയ ക്ഷേത്രം. കാലഭൈരവന് കാലാതീതപ്രഭാവത്തോടെ കാശിയുടെ കാവല്ക്കാരനായി അവിടെ വിലസുന്നു. നായയാണ് ഭൈരവന്റെ വാഹനം. ധാരാളം നായ്ക്കളെ അവിടെ കാണാം. പണ്ട് ക്ഷേത്രം ആക്രമിക്കപ്പെട്ടപ്പോള് കുറെ നായ്ക്കള് എവിടെനിന്നൊക്കെയോ പാഞ്ഞുവരികയും അക്രമികളെ തുരത്തുകയും ചെയ്തു എന്ന് ഷാബുവേട്ടന് പറഞ്ഞു. വളരെ ഇടുങ്ങിയ ക്യൂവിലൂടെ ഞങ്ങള് മെല്ലെ ക്ഷേത്രത്തിനുള്ളില് പ്രവേശിച്ചു. ആളുകൾ കറുത്ത ചരടുകള് അവിടെ പൂജിച്ച് കെട്ടുന്നത് കാണാം. ഭൈരവനെ നമസ്ക്കരിച്ച് ഞങ്ങള് പുറത്ത് കാര് പാര്ക്ക് ചെയ്ത സ്ഥലത്തേക്ക് ചെന്നു. സന്തോഷ് യാദവ് അവിടെ കാത്തുനില്പ്പുണ്ടായിരുന്നു.
<div class="separator" style="clear: both;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJD61Kxay0KhVjZCfFsM9YqMufXxIey8aEsR6CHKVBCpwCPJ4w_qcnPJ5MZXpXdMc1ewJKhKFsoqIb-KLlGQ_D1zS5-Jv6OREFA_YLakII9AhNMLp53RZ4P9VK3eYL8G0InKlkvEsvztf0mdJXXsRQ9jDDGNt1XfXQKIzHR0uJbRF8Ue1AOemvP2hUEwea/s4608/IMG20231214113556.jpg" style="display: block; padding: 1em 0; text-align: center; "><img alt="" border="0" height="400" data-original-height="4608" data-original-width="3456" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJD61Kxay0KhVjZCfFsM9YqMufXxIey8aEsR6CHKVBCpwCPJ4w_qcnPJ5MZXpXdMc1ewJKhKFsoqIb-KLlGQ_D1zS5-Jv6OREFA_YLakII9AhNMLp53RZ4P9VK3eYL8G0InKlkvEsvztf0mdJXXsRQ9jDDGNt1XfXQKIzHR0uJbRF8Ue1AOemvP2hUEwea/s400/IMG20231214113556.jpg"/></a></div>
ആദ്യം ഞങ്ങള് പോയത് ഭാരത് മാതാ മന്ദിറില് ആയിരുന്നു. തലേ ദിവസം മുതല് അവിടം സന്ദര്ശിക്കണം എന്ന് മധുവേട്ടന് പറയുന്നുണ്ടായിരുന്നു. ഭാരതമാതാവിന്റെ സങ്കല്പത്തില് അഖണ്ഡഭാരതത്തെ മനോഹരമായി വിവിധ പ്രദേശങ്ങള് വിസ്തരിച്ചുകൊണ്ട് മാര്ബിളില് കൊത്തിവെച്ചിരിക്കുന്നത് അവിടെ കാണാം. അവിടെ നിന്നും ഞങ്ങള് പോയത് ദുര്ഗാകുണ്ഡ് ക്ഷേത്രത്തിലാണ്. പതിനെട്ടാം നൂറ്റാണ്ടില് ബംഗാളി റാണിയായ ഭബാനി പണികഴിപ്പിച്ചതാണ് ഈ ക്ഷേത്രം. അതിനു സമീപമായി ഗംഗയോട് പഴയകാലത്ത് ചേര്ന്നിരുന്ന ഒരു കുളമുണ്ട്. അവിടെ തൊഴുത് ഞങ്ങള് രാംനഗര് കോട്ടയിലേക്ക് പോയി. സമയം കുറവായിരുന്നതുകൊണ്ട് സങ്കട്മോചന ഹനുമാന് ക്ഷേത്രവും സാരനാഥും ഒഴിവാക്കേണ്ടി വന്നു. രാംനഗര് കോട്ടയില് മ്യൂസിയമുണ്ട്. പഴയകാലത്തെ രാജാക്കന്മാരുടെയും ബ്രിട്ടീഷുകാരുടെയും സാമഗ്രികളും ആയുധങ്ങളും മറ്റും അവിടെ സൂക്ഷിച്ചിട്ടുണ്ട്. മധുവേട്ടന് അതെല്ലാം വിസ്തരിച്ച് നോക്കി മനസ്സിലാക്കുന്നുണ്ടായിരുന്നു. അപ്പോഴേക്കും ഉച്ചഭക്ഷണത്തിനുള്ള സമയം അതിക്രമിച്ചിരുന്നു. ഭക്ഷണം കഴിച്ച ശേഷം ബോട്ടിംഗ് നടത്താന് പോകാം എന്ന് തീരുമാനിച്ചു. സന്തോഷ് യാദവ് യു.പി ഭക്ഷണം കഴിക്കാന് താല്പര്യമുണ്ടോ എന്ന് ചോദിച്ചു. ബാട്ടി ചോഖി നല്ലതാണ് എന്നും അത് കിട്ടുന്ന കടയില് കൊണ്ടുപോകാമെന്നും പറഞ്ഞു വണ്ടി വിട്ടു. കുറച്ച് അകലെ ബാട്ടി ചോഖി ഹോട്ടലില് ഞങ്ങളെത്തി. പനീര് ബാട്ടിയും ചോഖിയും ഓര്ഡര് ചെയ്തു. തനി നാടന് യു.പി ഭക്ഷണം ആണ് ബാട്ടി. ഗോതമ്പ് കൊണ്ടുള്ള ഒരു ഉണ്ടയ്ക്കുള്ളില് പനീര് നിറച്ചിട്ടുണ്ട്. അതോടൊപ്പം ചോഖി അതായത് കിഴങ്ങും മറ്റുചിലതും ചേര്ത്തുള്ള ഒരു രുചികരമായ കറി. വട്ടയില പോലൊരു ഇലയിലാണ് വിളമ്പിയത്. വെള്ളം മുതാലയവ മണ്ണുകൊണ്ടുണ്ടാക്കിയ പാത്രത്തിലാണ് കുടിക്കാന് തരിക. അവിടെയെല്ലാം അത് പൊതുവായി കണ്ടു. ഒരുതവണ മാത്രമേ അത് ഉപയോഗിക്കുകയുമുള്ളു. നല്ല രുചികരമായ ഭക്ഷണം കഴിച്ച ശേഷം ഞങ്ങള് അവിടെ നിന്നിറങ്ങി. വിവേകിന് ആകെ മടുപ്പുണ്ടായിട്ടുണ്ട്. അവനെ പറഞ്ഞയക്കാന് തീരുമാനിച്ചു. രണ്ടു ദിവസമായി പാവം ഞങ്ങളെ സഹിക്കുന്നു. തുടര്ന്നുള്ള യാത്രക്ക് കൂടെ വരാം എന്ന് സന്തോഷ് യാദവും പറഞ്ഞു. അങ്ങനെ വിവേകിനെ ഒരിടത്തിറക്കി ഞങ്ങള് വീണ്ടും ദശാശ്വമേധഘാട്ടിലേക്ക് നടന്നു. വൈകുന്നേരമായതിനാല് തിരക്ക് കൂടിയിരുന്നു. യാദവിനോട് ഞങ്ങള്ക്കൊപ്പം വന്നു ബോട്ട് ഉടമകളോട് വിലപേശണം എന്ന് പറഞ്ഞിരുന്നു. പരിചയമില്ലാത്തവരെ ഉയര്ന്ന തുക ആവശ്യപ്പെട്ട് പറ്റിക്കാന് സാധ്യതയുണ്ടല്ലോ. ആദ്യം ചോദിച്ച കുറെ ബോട്ടുകാര് വളരെ ഉയര്ന്ന തുക ചോദിച്ചു. ഒടുവില് രണ്ട് ചെറുപ്പക്കാര് ഞങ്ങള് പറഞ്ഞ തുകയ്ക്ക് സമ്മതിച്ചു. ബോട്ടില് യാത്ര ചെയ്ത് എല്ലാ ഘാട്ടുകളും കാണുന്നത് അവിടുത്തെ ഒരു പ്രധാനവിനോദമാണ്. ഒരു ഘാട്ടില് നിന്നും തുടങ്ങി എല്ലാ ഘാട്ടുകളും കണ്ടു തുടങ്ങിയിടത്തു തന്നെ എത്തിച്ചേരും.
ഓരോ ഘാട്ടിനും ഓരോ ചരിത്രം പറയാനുണ്ടാകും. ആ ചരിത്രകഥയുടെ അവശിഷ്ടമെന്നവണ്ണം ഓരോരോ മുദ്രകള് അങ്ങിങ്ങായി കാണാം. അവയുടെ പേരുകള് പോലും പല സംഭവങ്ങളുമായി ഇഴ ചേര്ന്ന് കിടക്കുന്നു. ഒരു പുരാതന നാഗരികതയുടെ അടയാളങ്ങളെ സംരക്ഷിച്ചുകൊണ്ടാണ് വാരാണസിയിലെ ഘാട്ടുകള് നിലകൊള്ളുന്നത്. ജീവിതത്തിന്റെയും മരണത്തിന്റെയും ഇടയിലുള്ള ക്ഷണികമുഹൂര്ത്തങ്ങളില് അനുഭവിച്ചറിയേണ്ടതായ ചില നിമിഷങ്ങള് വാരാണസി സമ്മാനിക്കുന്നു. ബോട്ട് ചിലപ്പോള് വേഗത്തിലും ചില ഘാട്ടുകള്ക്ക് സമീപം മേല്ലെയും സഞ്ചരിച്ച് ദൃശ്യങ്ങള് കാട്ടിത്തന്നു. അസ്തമയസൂര്യന്റെ കിരണങ്ങള് ഗംഗയുടെ ഓളങ്ങളെ സ്വര്ണ്ണവര്ണ്ണമാക്കി.
മണികര്ണ്ണികയോട് അടുത്തപ്പോള് ബോട്ടിന്റെ വേഗത കുറഞ്ഞു. ഉയര്ന്നുപൊങ്ങുന്ന പുകപടലങ്ങള് ദൂരെ നിന്നും കാണാം. അനേകം ചിതകള് അവിടെ എരിഞ്ഞുകൊണ്ടിരിക്കുന്നു. പുതിയ ചിതകള് തയ്യാറായിക്കൊണ്ടുമിരിക്കുന്നു. ബോട്ട് ഘാട്ടിനോട് അടുപ്പിച്ചു. മരണത്തിന്റെ കാഹളവും വൈരാഗ്യത്തിന്റെ ഗന്ധവും പേറുന്ന ശ്മശാനദൃശ്യം അടുത്തുകണ്ടു. ബോട്ട് യാത്ര അവസാനിപ്പിച്ച് തുടങ്ങിയ ഇടത്ത് തന്നെ എത്തി. ഞങ്ങള് മെല്ലെ മണികര്ണ്ണികയിലേക്ക് നടന്നു. അവിടെ അഘോരികളെ കാണാന് കഴിയുമോ എന്ന് ഞാന് സന്തോഷ് യാദവിനോട് ചോദിച്ചു. ചോദ്യം കേട്ടപ്പോള് തന്നെ അയാള് ഭയപ്പെട്ടു. അവിടെ അവര് ഉണ്ട് പക്ഷെ ഞാന് വരില്ല എനിക്ക് പേടിയാണ് എന്നയാള് പറഞ്ഞു. അയാള് ഘാട്ടിലേക്കും വരാന് തയ്യാറായില്ല. എന്താണ് കാരണമെന്ന് ഞാന് ചോദിച്ചു. അവിടെ കുറെ ആളുകളെ ദഹിപ്പിക്കുന്ന ഇടമല്ലേ. ആത്മാക്കള് ധാരാളമുണ്ടാകും. അതില് ഏതെങ്കിലുമൊക്കെ നമ്മളെ ബാധിക്കാം. ഞാന് അങ്ങോട്ടില്ല. നിങ്ങള് പോയി കണ്ടു വരൂ, അതുവരെ ഞാനിവിടെ നില്ക്കാം എനിക്ക് ഭയമാണ് എന്നുപറഞ്ഞ് അയാള് അവിടെ നിന്നു. ഞങ്ങള് മൂന്നുപേരും ഘാട്ടിലേക്ക് നടന്നു.
<div class="separator" style="clear: both;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4JzxRKkWHHjtlrRgo7uX_D0LBSuMW_A32Vhf8prAwTdKhXIxyaFRieBhMIIJ1yb33vKULl3IntqICZIcqtix4KJcj1_Ng6M2E-hfh7In0G6XwooNf_5A3nORbsH2NtHcWDhsHdCd56Bn0sYg3SpOhvK1E9BSFjDvgJlUN6e8GCU7ZsU_QPA1Owdte7tOQ/s4608/IMG20231214173143.jpg" style="display: block; padding: 1em 0; text-align: center; "><img alt="" border="0" width="400" data-original-height="3456" data-original-width="4608" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4JzxRKkWHHjtlrRgo7uX_D0LBSuMW_A32Vhf8prAwTdKhXIxyaFRieBhMIIJ1yb33vKULl3IntqICZIcqtix4KJcj1_Ng6M2E-hfh7In0G6XwooNf_5A3nORbsH2NtHcWDhsHdCd56Bn0sYg3SpOhvK1E9BSFjDvgJlUN6e8GCU7ZsU_QPA1Owdte7tOQ/s400/IMG20231214173143.jpg"/></a></div>
രാവിലെ ക്ഷേത്രദര്ശനമെല്ലാം കഴിഞ്ഞ് ഞങ്ങള് മണികര്ണ്ണികയില് പോയിരുന്നല്ലോ. ആ സമയം അവിടെ പത്തുപതിനഞ്ച് മൃതദേഹങ്ങള് ദഹിപ്പിക്കുന്നുണ്ടായിരുന്നു. അതില് ഒരു കാഴ്ച എന്റെ ശ്രദ്ധയില് പെട്ടു. മിക്കവാറും എല്ലാ ദേഹങ്ങളുടെയും കാല്പാദം പുറത്തേയ്ക്ക് വച്ചാണ് കത്തിക്കുന്നത്. ഞാന് ഘാട്ടിലേക്ക് നടന്നു വരുമ്പോള് ഒരാള് ചിതയിലെ എരിയുന്ന മൃതദേഹം നീക്കിനീക്കി ഇടുന്നുണ്ടായിരുന്നു. അതില് ഒന്നില് എന്റെ കണ്ണുടക്കി. ഒരു ചെറിയ പെണ്കുട്ടിയുടെ കാല്പാദം. അതില് മനോഹരമായ ഒരു പാദസരം കണ്ടു. ആ പാദം ചായംതേച്ച് അലങ്കരിച്ചിരുന്നു. പുറത്തേക്ക് തള്ളി നിന്ന ആ പാദത്തില് ചെറിയ രക്തക്കറയും കണ്ടു. ഏതാണ്ട് ബാക്കി ഭാഗങ്ങളില് അഗ്നി പടര്ന്നു കയറിയിരുന്നു. സംസ്ക്കാരം നടത്തുന്ന ആള് ഒരു വടികൊണ്ട് പാദസരമണിഞ്ഞ ആ പാദം മടക്കി അഗ്നിയിലേക്ക് തള്ളിവെച്ചു. ഒടുവില് അതും എരിഞ്ഞടങ്ങി. ചെറിയ കുട്ടികള് മുതല് വൃദ്ധര് വരെയുള്ളവരുടെ മൃതദേഹം അവിടെ എരിയുന്നുണ്ട്.
<div class="separator" style="clear: both;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg-8X6IlqynwewqmAmsqEHyIq6HaH2WCfiRc4cMUl1oQQAa0e6jRtPh8rNiDe9iXVlWZsVLSDHwnpsUQzDjeVRd45HvP7FIsaZeX4VtPA9g9LFkzjXH2s6W6kkUbXSwMFs8akI5Zj7T-1Mh1bWTwyjHhG7XDyS-XuGuBvgEOlfeXYssmc1vxNHwobqo5mhB/s4608/IMG20231214171402.jpg" style="display: block; padding: 1em 0; text-align: center; "><img alt="" border="0" width="400" data-original-height="3456" data-original-width="4608" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg-8X6IlqynwewqmAmsqEHyIq6HaH2WCfiRc4cMUl1oQQAa0e6jRtPh8rNiDe9iXVlWZsVLSDHwnpsUQzDjeVRd45HvP7FIsaZeX4VtPA9g9LFkzjXH2s6W6kkUbXSwMFs8akI5Zj7T-1Mh1bWTwyjHhG7XDyS-XuGuBvgEOlfeXYssmc1vxNHwobqo5mhB/s400/IMG20231214171402.jpg"/></a></div><div class="separator" style="clear: both;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhEt2rga2_yQknNwrRCoSRtwlvJEoEznVgqspmV7kL3glrkFk_PlO7OPOPV3mMCtc0V1XJ5Ep89JXND_Br86EXQkPdEO_SYL5P-dXO49PiHDHPLRTH3onpH4kHwKPu5AItINgGXIH6_kYqApoJB5iExNoVM_7sd0jCPkgbwjg9eJpYXdlha7aaauAIJS5Na/s4608/IMG20231214171524.jpg" style="display: block; padding: 1em 0; text-align: center; "><img alt="" border="0" height="400" data-original-height="4608" data-original-width="3456" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhEt2rga2_yQknNwrRCoSRtwlvJEoEznVgqspmV7kL3glrkFk_PlO7OPOPV3mMCtc0V1XJ5Ep89JXND_Br86EXQkPdEO_SYL5P-dXO49PiHDHPLRTH3onpH4kHwKPu5AItINgGXIH6_kYqApoJB5iExNoVM_7sd0jCPkgbwjg9eJpYXdlha7aaauAIJS5Na/s400/IMG20231214171524.jpg"/></a></div><div class="separator" style="clear: both;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgR9f3r2T7CH-GxzKfkRNzKMaupQv68FQei8uCrUeEDegNwp4_0EOZHZdk-6p_qAbvrfC8aI9aC9z7K6so21SUc-_8A4ITBPnVLt-pzjzpeqmsm692v5MpAB4SwV8fli3eQ5yAGFI-JoBoACsVq-U8_2Lypn4mjl4q0Wi_UZ1gkwS5FMEEbA_CJKDTb0ihe/s4608/IMG20231214172120.jpg" style="display: block; padding: 1em 0; text-align: center; "><img alt="" border="0" height="400" data-original-height="4608" data-original-width="3456" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgR9f3r2T7CH-GxzKfkRNzKMaupQv68FQei8uCrUeEDegNwp4_0EOZHZdk-6p_qAbvrfC8aI9aC9z7K6so21SUc-_8A4ITBPnVLt-pzjzpeqmsm692v5MpAB4SwV8fli3eQ5yAGFI-JoBoACsVq-U8_2Lypn4mjl4q0Wi_UZ1gkwS5FMEEbA_CJKDTb0ihe/s400/IMG20231214172120.jpg"/></a></div>
നേരം ഇരുട്ടിയാല് മണികര്ണ്ണികയ്ക്ക് ഒരു ഭീകരാന്തരിക്ഷം ആണ്. നാല്പതോളം ചിതകള് ഒരേ സമയം അങ്ങിങ്ങായി എരിഞ്ഞുകൊണ്ടേ ഇരിക്കുന്നത് കാണാം. രാമനാമ് സത്യ ഹേ എന്നുറക്കെ പറഞ്ഞുകൊണ്ട് ബന്ധുജനങ്ങള് മൃതദേഹങ്ങള് കൊണ്ടുവരും. ഗംഗയില് നിന്നും ജലം തളിച്ച് തലമുണ്ഡനം ചെയ്ത കര്മ്മി അന്ത്യകര്മ്മങ്ങള് നടത്തി ദേഹം ചിതയില് വെച്ച് അഗ്നിക്ക് സമര്പ്പിക്കും. 'വായുരനിലമമൃതമഥേദം ഭസ്മാന്തം ശരീരം
ഓം ക്രതോ സ്മര കൃതം സ്മര ക്രതോ സ്മര കൃതം സ്മര'
'അഗ്നേ നയ സുപഥാ രായേ അസ്മാന്വിശ്വാനി ദേവ വയുനാനി വിദ്വാൻ
യുയോധ്യസ്മജ്ജുഹുരാണമേനോ ഭൂയിഷ്ഠാം തേ നമഉക്തിം വിധേമ" എന്ന ഈശാവാസ്യോപനിഷത്തിലെ മന്ത്രങ്ങള് എന്റെ മനസ്സില് നിറഞ്ഞു.
അഘോരികളെപ്പോലെ തോന്നിക്കുന്ന രണ്ടുമൂന്നു പേര് അവിടെ ഇരിപ്പുണ്ടായിരുന്നു. ആ മാര്ഗ്ഗത്തില് യഥാര്ത്ഥത്തില് ചരിക്കുന്നവരെ കാണുക പ്രയാസമാണ്. പല വേഷംകെട്ടലുകളും ഉള്ളതിനാല് കണ്ടവരുടെ അടുത്തേക്ക് പോയില്ല. പുറകുവശത്തെ ചെറിയ ഇടുക്കളില് ചിലര് ഇരുപ്പുണ്ടായിരുന്നു. അവരോട് അഘോരിബാബയെക്കുറിച്ച് ചോദിച്ചു. മറുപടി പറയാന് തുടങ്ങിയ ആളെ അടുത്തിരുന്ന ആള് തടയാന് ശ്രമിച്ചു. എങ്കിലും അയാള് പറഞ്ഞു. അഘോരി ബാബ ഇപ്പോള് ഇവിടില്ല രാത്രിയെ വരികയുള്ളു. നമസ്തെ പറഞ്ഞു ഞാന് വീണ്ടും നടന്നു. ആ കെട്ടിടത്തിനു മുകളിലും അനേകം ശവശരീരങ്ങള് എരിയുന്നുണ്ടായിരുന്നു. മണികര്ണ്ണിക തരുന്നത് ശ്മശാനവൈരാഗ്യമല്ല ശരിയായ വൈരാഗ്യത്തെ ഉണര്ത്താന് ശിവശക്തിഭൂമിയായ ഈ പുണ്യസങ്കേതത്തിനു കഴിയും എന്ന് മനസ്സിലായി.
ദൂരെ നിന്ന് നോക്കിയാല് മണികര്ണ്ണിക ഒരു ക്ഷേത്രം പോലെ തോന്നും. അനേകം മണ്ചിരാതുകള് കത്തിച്ചുവെച്ച ഒരു മഹനീയക്ഷേത്രം. ശരീരമാകുന്ന മണ്ചിരാതുകള് എരിഞ്ഞുകൊണ്ടിരിക്കുന്ന കാലകാലന്റെ മഹാക്ഷേത്രം. മരണം അതിന്റെ അന്തകനെ കാണുന്ന മൃത്യുഞ്ജയതീര്ത്ഥം. ശിവനും ശക്തിയും നടമാടുന്ന മഹാശ്മശാനം. വിഷയവാസനകള് എരിഞ്ഞടങ്ങി വൈരാഗ്യത്തിന്റെ മഹാഗരിമ നല്കുന്ന പുണ്യക്ഷേത്രം. അവിടെ നിന്നും ആര്ജ്ജിക്കുന്ന വൈരാഗ്യം മനസ്സിനെ ഉപരതിയിലേക്ക് കൊണ്ടുപോകുന്നു. വൈരാഗ്യോപരതിയുടെ പൂര്ണ്ണത നല്കുന്ന മഹാശ്മശാനം ആനന്ദവനമായി മാറുന്നു. കാശിയെന്ന ബ്രഹ്മാനന്ദവനം. അവിടെ ലോകമില്ല ജ്ഞാനാലോകം മാത്രം. അവിടെ പ്രപഞ്ചസ്ഫുരണമില്ല ചിത്വിലാസം മാത്രം. അവിടെയറിവു വിലസുന്നു നിജരൂപമായ് രണ്ടാമതൊന്നില്ലതനന്താനന്ദബോധമാത്രം!
HARIKRISHNAN HARIDAShttp://www.blogger.com/profile/13642739980946423352noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-8593910602484097290.post-25351739806910679082023-03-02T06:53:00.001-08:002023-03-02T06:53:09.060-08:00The girl in despair <p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh51jXDmZDZMvmSS5Y0IwoL-ytj-pLTLXnUKVLm7vo7r4ODp6uZ0ucu56TcIJyqFMnsXaKDOXqBFNd0rMWO-QoMHeHSvWcrRCQQIqJj_DAIw5h7kbRMjFVOXA81O4uN91CZYW8iSZZq2pe5lVJxt2eo05ziI85UV49uuD0yrvcfUZA3pLqOBKJAzHXTPQ/s640/images%20(1)%20(20).jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="480" data-original-width="640" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh51jXDmZDZMvmSS5Y0IwoL-ytj-pLTLXnUKVLm7vo7r4ODp6uZ0ucu56TcIJyqFMnsXaKDOXqBFNd0rMWO-QoMHeHSvWcrRCQQIqJj_DAIw5h7kbRMjFVOXA81O4uN91CZYW8iSZZq2pe5lVJxt2eo05ziI85UV49uuD0yrvcfUZA3pLqOBKJAzHXTPQ/s320/images%20(1)%20(20).jpeg" width="320" /></a></div><br />She the good friend knocked the door<p></p><p>Oh God it passed morning four</p><p>Why you came so early friend?</p><p>Why you did that, she got rage </p><p><br /></p><p>Come along I shall take Thee</p><p>To the little girl you love the most</p><p>She is sad you scolded her </p><p>And is sobbing with illness </p><p><br /></p><p>Reached there me like a bolt</p><p>Saw my girl in deep despair</p><p>She was shivering with high heat</p><p>I sat near her with concern</p><p><br /></p><p>Patted the forehead so hot there</p><p>Slowly fondled with deep love</p><p>She was sadly heartbroken</p><p>Held my hand and cried a lot</p><p><br /></p><p>She cried not since I scolded</p><p>But she broke with her sweetheart </p><p>No she can't bear pain brutal </p><p>I was silent but held her close</p><p><br /></p><p>Her forehead felt my Palmy touch</p><p>She was cured from pain so much</p><p>In and out she felt soothing rich</p><p>She shall face this boldly sure</p>HARIKRISHNAN HARIDAShttp://www.blogger.com/profile/13642739980946423352noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8593910602484097290.post-87189325919719641862023-02-24T17:20:00.002-08:002023-02-24T17:23:12.353-08:00I am that child<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdxqa5AMqCeO7gGDs9CBdl_lIT4utnJcvk5a8nTR42SQRB7Djzvtt6hVN7AMg4iN2e92p4FpFGeiLucbyHIvJie060vgufzxt6pJJFa0qNPoabHz-q2ZggRDpdQ2fNXa0HgDMyWmR_m7aKwwkyBgFi8j1xPYZyte5TRoMwOR4rykASsGUvcMWqx9NY0A/s679/images%20(1)%20(19).jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="679" data-original-width="452" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdxqa5AMqCeO7gGDs9CBdl_lIT4utnJcvk5a8nTR42SQRB7Djzvtt6hVN7AMg4iN2e92p4FpFGeiLucbyHIvJie060vgufzxt6pJJFa0qNPoabHz-q2ZggRDpdQ2fNXa0HgDMyWmR_m7aKwwkyBgFi8j1xPYZyte5TRoMwOR4rykASsGUvcMWqx9NY0A/s320/images%20(1)%20(19).jpeg" width="213" /></a></div><br /><p><br /></p><p>The little child sat alone on the seashore</p><p>With eyes red like a wine in the folklore</p><p>Wetting his legs which had drops of tear</p><p>And a mind drooping out in scary fear</p><p><br /></p><p>He cried and cried but the sea didn't hear</p><p>As she was busy with her routine unclear</p><p>Washing off the stories written on sand</p><p>Which many have thought as grand</p><p><br /></p><p> The tears flowed back to him in vastness</p><p> And he fell in the deep silence of oneness</p><p> There he drank his tears like a nectar</p><p> Bitter yet a little sweet to rest in his altar </p><p><br /></p><p>I am that child with pranks but thoughtful</p><p>And live in this small world yet so mindful</p><p>For kingdom of lord are for the childlike</p><p>Pure in heart and they become godlike</p><div><br /></div>HARIKRISHNAN HARIDAShttp://www.blogger.com/profile/13642739980946423352noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8593910602484097290.post-87694611979553786662022-12-07T03:12:00.005-08:002022-12-07T03:12:32.835-08:00തത്ത്വമസി<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgVPdZRWMsfn4feW1-zax0kVh0jgr9Su4JGZai8FNGtS1EzDJyHATB_9aGRG3Yb0rUrU8T7NSmb7k00n4NKE8-aq939QO7u2xewOPW0T9RPhN5Mq5onzekElthAQE0YvIQ-ZK1q-pUkY4WKpA2rrTtUXZCsLjqKmuCD6ZeJadI8wVlTwJCJzlrnDyZaqQ/s800/tathvamasi.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="420" data-original-width="800" height="168" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgVPdZRWMsfn4feW1-zax0kVh0jgr9Su4JGZai8FNGtS1EzDJyHATB_9aGRG3Yb0rUrU8T7NSmb7k00n4NKE8-aq939QO7u2xewOPW0T9RPhN5Mq5onzekElthAQE0YvIQ-ZK1q-pUkY4WKpA2rrTtUXZCsLjqKmuCD6ZeJadI8wVlTwJCJzlrnDyZaqQ/s320/tathvamasi.jpg" width="320" /></a></div><br /><p></p><p><span style="background-color: white; color: #222222; font-family: "Noto Sans Malayalam", Verdana; font-size: 16px;">നേരെന്നുചൊല്ലുന്നതെന്തെന്നറിഞ്ഞിടാന്<br /></span><span style="background-color: white; color: #222222; font-family: "Noto Sans Malayalam", Verdana; font-size: 16px;">നേരുള്ള ശിഷ്യനൊരാശയുണ്ട്<br /></span><span style="background-color: white; color: #222222; font-family: "Noto Sans Malayalam", Verdana; font-size: 16px;">നേരേപറഞ്ഞിടാം കേള്ക്കനീശ്രദ്ധയോ-<br /></span><span style="background-color: white; color: #222222; font-family: "Noto Sans Malayalam", Verdana; font-size: 16px;">ടെന്നരുള് ചെയ്തൊരാചാര്യനുണ്ട്</span></p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #222222; font-family: "Noto Sans Malayalam", Verdana; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.25em; padding: 0px; text-rendering: optimizelegibility; vertical-align: baseline;">നീതന്നെനേരെന്നുകാട്ടിക്കൊടുക്കുന്ന<br style="box-sizing: border-box;" />നേരുചൊല്ലുന്നൊരാ വേദമുണ്ട്<br style="box-sizing: border-box;" />വേണംവിവേകമിന്നാദ്യം നിനക്കതു<br style="box-sizing: border-box;" />നല്കുന്ന സ്വാരാജ്യധാമമുണ്ട്</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #222222; font-family: "Noto Sans Malayalam", Verdana; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.25em; padding: 0px; text-rendering: optimizelegibility; vertical-align: baseline;">കേളിന്നുനേരാകുമീശന്ചമച്ചൊരീ<br style="box-sizing: border-box;" />തോന്നുന്നതായൊരു ലോകമുണ്ട്<br style="box-sizing: border-box;" />ഇല്ലാത്തൊരീലോകമുണ്ടെന്നുതോന്നിയ-<br style="box-sizing: border-box;" />തെന്തുകൊണ്ടെന്നറിയേണ്ടതുണ്ട്</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #222222; font-family: "Noto Sans Malayalam", Verdana; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.25em; padding: 0px; text-rendering: optimizelegibility; vertical-align: baseline;">തൂവെള്ളയുമൊത്തചോപ്പുംകറുപ്പുമാര്-<br style="box-sizing: border-box;" />ന്നാടിത്തിമിര്ക്കുന്ന മായയുണ്ട്<br style="box-sizing: border-box;" />കണ്ണില്പ്പെടാത്തൊരാ മായതന്നുണ്ണിപോല്<br style="box-sizing: border-box;" />ഓടിക്കളിക്കുന്ന പ്രാണനുണ്ട്</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #222222; font-family: "Noto Sans Malayalam", Verdana; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.25em; padding: 0px; text-rendering: optimizelegibility; vertical-align: baseline;">വാനവും കാറ്റും ജ്വലിക്കുമൊരഗ്നിയും<br style="box-sizing: border-box;" />നീരും മണമുള്ള മണ്ണുമുണ്ട്<br style="box-sizing: border-box;" />അഞ്ചും കലര്ന്നുളവായിടുമുള്ളത്തില്<br style="box-sizing: border-box;" />കള്ളം കളിക്കുന്ന ഞാനുമുണ്ട്</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #222222; font-family: "Noto Sans Malayalam", Verdana; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.25em; padding: 0px; text-rendering: optimizelegibility; vertical-align: baseline;">എന്നെപ്പൊതിഞ്ഞപോലഞ്ചിന്റെ കൂട്ടമായ്<br style="box-sizing: border-box;" />നിത്യം ക്ഷയിക്കുന്ന ദേഹമുണ്ട്<br style="box-sizing: border-box;" />ദേഹത്തിലൊട്ടലോടാര്ത്തനായ് വാഴുന്ന<br style="box-sizing: border-box;" />നിത്യസഞ്ചാരിയാം ജീവനുണ്ട്</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #222222; font-family: "Noto Sans Malayalam", Verdana; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.25em; padding: 0px; text-rendering: optimizelegibility; vertical-align: baseline;">ഉണ്ടുറങ്ങിക്കിനാവാണ്ടുണര്ന്നീടുന്ന<br style="box-sizing: border-box;" />ജീവനെക്കാണുന്ന സാക്ഷിയുണ്ട്<br style="box-sizing: border-box;" />കാണ്മതെല്ലാംമറഞ്ഞീടിലും മായാത്ത<br style="box-sizing: border-box;" />ബോധമായുള്ളിലൊരുണ്മയുണ്ട്</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #222222; font-family: "Noto Sans Malayalam", Verdana; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.25em; padding: 0px; text-rendering: optimizelegibility; vertical-align: baseline;">ഉണ്ടെന്നുചൊന്നതിന്നുള്ളൊന്നുനോക്കിയാല്<br style="box-sizing: border-box;" />ഉള്ളതുമാത്രം സ്ഫുരിപ്പതുണ്ട്<br style="box-sizing: border-box;" />നീതന്നെനേരെന്നതുള്ളില് തെളിഞ്ഞിടില്<br style="box-sizing: border-box;" />ജീവിച്ചിരിക്കെയാമുക്തിയുണ്ട്</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #222222; font-family: "Noto Sans Malayalam", Verdana; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.25em; padding: 0px; text-rendering: optimizelegibility; vertical-align: baseline;">(Published in Kesari Weekly 25 March 2022)</p>HARIKRISHNAN HARIDAShttp://www.blogger.com/profile/13642739980946423352noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8593910602484097290.post-76821116799823002852022-08-10T11:32:00.003-07:002022-08-17T07:35:42.216-07:0020 കൊല്ലം മുൻപ് .<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdJBtAcvHAxV-XLUowq2Xz90YKy32e0epsoKCRFS_XZlxohli2xDkMpBDlbEebLLUYPF57qevqA9693qfFDGyt5POv-PiIXLnWzGw5WPB0kAbPFyOpNlt6RVaxS-zLyt9VgArYKFyZn0CW_tFigm4YMHI3gtfBo_tzi3HzndctGr34ilDRqjKITHKflA/s400/20220702_222523.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="400" data-original-width="400" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdJBtAcvHAxV-XLUowq2Xz90YKy32e0epsoKCRFS_XZlxohli2xDkMpBDlbEebLLUYPF57qevqA9693qfFDGyt5POv-PiIXLnWzGw5WPB0kAbPFyOpNlt6RVaxS-zLyt9VgArYKFyZn0CW_tFigm4YMHI3gtfBo_tzi3HzndctGr34ilDRqjKITHKflA/s320/20220702_222523.jpg" width="320" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><p>ഒരിരുപതു കൊല്ലം പിന്നിലേക്ക് പോയി.... അന്ന് ഇത്രയും ജനങ്ങളുണ്ടായിരുന്നില്ല; മനുഷ്യരുണ്ടായിരുന്നു. ഇത്രയും വാഹനങ്ങളുണ്ടായിരുന്നില്ല ; യാത്രകളുണ്ടായിരുന്നു. ഇത്രയും ബഹളമുണ്ടായിരുന്നില്ല; ശബ്ദമുണ്ടായിരുന്നു. ടി.വി.യും ചാനലും ചായക്കടയും ഉണ്ടായിരുന്നു ചാനൽ ചർച്ചയോ ഷവർമ്മയോ ഉണ്ടായിരുന്നില്ല. ഫോണും കമ്പ്യൂട്ടറുമുണ്ടായിരുന്നു ; ഫേസ്ബുക്കില്ലായിരുന്നു. മനുഷ്യൻ മനുഷ്യനെ കണ്ടിരുന്നു , മിണ്ടിയിരുന്നു , മരച്ചുവടുകൾ മലയാളം കേട്ടിരുന്നു.</p>
<p dir="ltr">അന്നത്തെ വൈകുന്നേരങ്ങളിലെ ഇടവഴികൾ തനിയെ നടക്കാൻ വഴി തന്നിരുന്നു. വഴിയുടെ ഓരം ചേർന്ന്, കാൽചുവടുകളുടെ ശബ്ദം കേട്ട് , വീടുകളിൽ പൂത്ത പൂക്കൾ കണ്ട് മെല്ലെ നടക്കും. നടന്നു നടന്ന് കോവിലിൽ എത്തും. അവിടെ കാളിയായി വിലസുന്ന മാരണത്തുകാവിലമ്മയെ തൊഴും. ചുവന്ന കുറിയും തൊട്ട് കണ്ണടച്ച് ദേവീശ്ലോകവും ചൊല്ലി മെല്ലെ അവിടെ നിന്നിറങ്ങും. </p>
<p dir="ltr">ടാറിട്ട ആ റോഡ് പണ്ടേതോ കാലത്ത് തോടായിരുന്നു. അതു വഴി നടന്ന് മെയിൻ റോഡ് മുറിച്ചു കടന്ന് കണ്ണന്റെ തിരുനടയിലേക്ക് നടക്കും. തൃക്കണ്ണപുരം ചെറിയ ഒരു അമ്പലമാണ്. അവിടെയുള്ള ഹൃദയങ്ങളുടെ ചോരൻ എന്റെയും ഹൃദയം മോഷ്ടിച്ചിരുന്നു. അവിടെ ദീപാരാധന തൊഴും. കുറച്ചു സമയം അവിടെയിരിക്കും. ആളുകൾ കുറവായിരിക്കും. അയ്യപ്പന്റെ നടയിലെ ഭസ്മത്തിനു നല്ല മണമാണ്. അതും ആസ്വദിക്കും.</p>
<p dir="ltr">പിന്നെ അവിടെ നിന്നിറങ്ങി വീട്ടിലേക്ക് നടക്കും. ഇതിനിടയിൽ ചൂടു തട്ടുദോശയോ ചപ്പാത്തിയോ കഴിക്കാൻ മറക്കില്ല. ഇങ്ങനെയായിരുന്നു എന്റെ മിക്ക ദിവസങ്ങളും കടന്നുപോയി<u>രുന്നത്</u> .</p><p dir="ltr"><br /></p>HARIKRISHNAN HARIDAShttp://www.blogger.com/profile/13642739980946423352noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8593910602484097290.post-13056605496206385272020-06-14T03:47:00.005-07:002020-12-03T22:23:11.534-08:00ആത്മദീപം <div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<span style="font-size: large;"><br />
</span><div align="center" class="MsoNormal" style="text-align: center;">
<span lang="ML" style="background: white; color: #222222; font-family: "Kartika","serif"; font-size: large; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Arial; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj74DbL0nrVCYGwglDkPzZTetzZVFy9ZFREHdhSPkdN0yJouhqkEERO2021J9KKcyFeuvMD74yRoOzG9GHhiflPWzpBrlZeG-cTFzovwKQJgvAlgiZw6R1dvI_jXjDWRRIrx2ppO_Ibc4XK/s1600/lotuslight.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-size: large;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="891" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj74DbL0nrVCYGwglDkPzZTetzZVFy9ZFREHdhSPkdN0yJouhqkEERO2021J9KKcyFeuvMD74yRoOzG9GHhiflPWzpBrlZeG-cTFzovwKQJgvAlgiZw6R1dvI_jXjDWRRIrx2ppO_Ibc4XK/s320/lotuslight.jpg" width="316" /></span></a></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="text-align: center;">
<span lang="ML" style="background: white; color: #222222; font-family: "Kartika","serif"; font-size: large; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Arial; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;"><br /></span></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="text-align: center;"><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">അറിവാകുമൊരാത്മദീപമായ്</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">തെളിയുന്നൊരഖണ്ഡസത്തയെ</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">നിജരൂപമതായറിഞ്ഞിടാൻ</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">മറയും മറയോരുമോതിടും</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;"><br /></span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">അറിയില്ലതൊരിന്ദ്രിയത്തിനും</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">അറിയാത്തതുമല്ലൊരിക്കലും</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">അറിവായിവിളങ്ങിടുന്നൊരീ</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">പരമേശ്വരരൂപമോർക്കുകിൽ</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;"><br /></span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">അറിവൊന്നതനേകരൂപമായ്</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">തെളിയുന്നതുമായമൂലമെ-</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">ന്നറിയാത്തൊരു മൂഢനാം നരൻ</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">തിരയുന്നു സുഖം ജഡങ്ങളിൽ</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;"><br /></span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">കളവായി മനസ്സിലീവിധം</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">മറയായി മറച്ചു നിന്നിടും</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">ഇരുളാകുമവിദ്യമാറ്റിടാൻ</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">ഗുരുപാദസപര്യചെയ്യണം</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;"><br /></span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">ഗുരുസേവയഹന്ത മാറ്റിടും</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">അകമാകെ വെളിച്ചമേകിടും</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">ഗുരുവോതിയ മന്ത്രവും ജപി-</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">ച്ചതിലുള്ളമലിഞ്ഞതാകണം</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;"><br /></span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">ഇരുശ്വാസമടക്കിനിർത്തിയീ</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">പ്രണവപ്പൊരുളുള്ളിലോർത്തിടിൽ</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">കറയൊക്കെയകന്നു മാനസം</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">തെളിനീരുകണക്കെനിന്നിടും</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;"><br /></span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">മനമാകെയടങ്ങിനിന്നിടിൽ</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">പരനാദമുയർന്നുവന്നിടും</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">അതുമാഞ്ഞൊരുമൗനമാംനില</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">തെളിയും സുഖമാർന്നു നിശ്ചയം</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;"><br /></span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;"><br /></span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">അവിടെത്തെളിവാർന്നുമിന്നിടും</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">അറിവിൻവടിവാത്മരൂപമായ്</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">അറിയുന്നവനിന്നു നേടിടാം</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">അതിരറ്റസ്വരൂപസംസ്ഥിതി</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;"><br /></span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">മറതൻ വഴി സഞ്ചരിച്ചൊരു</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">പരനിഷ്ഠയുറച്ച സൂരിയെ</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">ശരണാഗതിയോടെ പൂകുകിൽ</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">വെളിവായിടുമാത്മനിർണ്ണയം</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;"><br /></span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">കൃപയേറിയ ദൃഷ്ടിയാൽ ഗുരു</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">കനിവോടെയടുത്തു ചേർത്തിടും</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">മറയോതിയ നാലുവാക്യവും</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">നിറവോടെ പുണർന്നു ചൊല്ലിടും</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;"><br /></span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">ഇരുവൃത്തികളെപ്പിരിക്കുമാ</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">ഇടയൻ പരമേശനെന്നതും</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">അതുതന്നെയിതൊക്കെയെന്നതും</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">മറനീക്കി വെളിപ്പെടുത്തിടും</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;"><br /></span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">കളവൊക്കെയകന്നു മാനസം</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">പരചിദ്ഘനരൂപമാർന്നിടും</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">ഉലകിമ്പമതൊന്നുമാത്രമായ്</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">തെളിയും മുറിവറ്റു നിർണ്ണയം</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;"><br /></span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">അണയാതെയകത്തു മിന്നിടും</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">പെരിയോരറിവാത്മദീപമായ്</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">തെളിയുന്നതു ഞാനറിഞ്ഞിടും</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">ഉളവായിടുമാത്മശാന്തിയും</span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;"><br /></span></span></div><div align="center" class="MsoNormal"><span style="color: #222222; font-family: Kartika, serif;"><span style="background-color: white; font-size: large;">(കാവ്യസാഹിതി പുരസ്കാരം 2019)</span></span></div></div>
<br /></div>
HARIKRISHNAN HARIDAShttp://www.blogger.com/profile/13642739980946423352noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8593910602484097290.post-46684852719959734382019-08-30T20:14:00.001-07:002019-08-30T20:14:27.491-07:00മഴ!<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilbJi2C8buMsftPRFpujKQZXIFw-is5dTuh9trai9jJpxFAufoSg9jirMqCOSnN_HTH9ILT6o2EVy30d7jVNF-bkKtBcS75yF9Qmxd7Lzl6NCm4pPK8VTK54k_aVr0ZsACUqplibJPCoqx/s1600/maxresdefault.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="720" data-original-width="1280" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilbJi2C8buMsftPRFpujKQZXIFw-is5dTuh9trai9jJpxFAufoSg9jirMqCOSnN_HTH9ILT6o2EVy30d7jVNF-bkKtBcS75yF9Qmxd7Lzl6NCm4pPK8VTK54k_aVr0ZsACUqplibJPCoqx/s320/maxresdefault.jpg" width="320" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; tab-stops: 0in; text-align: justify;">
<span lang="ML" style="background: white; color: #1d2129; font-family: "Kartika","serif"; font-size: 10.5pt; mso-ascii-font-family: Helvetica; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Helvetica;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; tab-stops: 0in; text-align: justify;">
<span lang="ML" style="background: white; color: #1d2129; font-family: "Kartika","serif"; font-size: 10.5pt; mso-ascii-font-family: Helvetica; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Helvetica;">മഴ! അതു തകര്ത്തു
പെയ്തുകൊണ്ടിരിക്കുകയാണ്. തന്നെ കാത്തിരുന്ന വേഴാമ്പലിന്റെ ചുണ്ടുകളെ
വേദനിപ്പിച്ചുകൊണ്ട്, കാത്തിരുന്ന വരണ്ട പുഴയോരങ്ങളെ തകര്ത്തുകൊണ്ട്, ഉള്ളിലൊതുക്കാന്
നിനച്ച ഭൂമിയെ പിളര്ന്നുകൊണ്ട്, തലോടാന് കൊതിച്ച ഇളംവിരലുകളെ
മുറിപ്പെടുത്തിക്കൊണ്ട്...</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; tab-stops: 0in; text-align: justify;">
<span lang="ML" style="background: white; color: #1d2129; font-family: "Kartika","serif"; font-size: 10.5pt; mso-ascii-font-family: Helvetica; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Helvetica;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; tab-stops: 0in; text-align: justify;">
<span lang="ML" style="background: white; color: #1d2129; font-family: "Kartika","serif"; font-size: 10.5pt; mso-ascii-font-family: Helvetica; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Helvetica;">മഴ! അവള്
പ്രകൃതിയുടെ സന്താനം. വാത്സല്യത്തിന്റെ നിറകുടമായി തുള്ളിച്ചാടിയിരുന്ന അവള് തന്റെ
മാതാവിനെ പിച്ചിച്ചീന്തുന്ന നരാധമന്മാരോട് പ്രതികാരം തീര്ക്കുവാന് കാളീരൂപം
പൂണ്ടിരിക്കുന്നു. </span><span style="background: white; color: #1d2129; font-family: "Helvetica","sans-serif"; font-size: 10.5pt;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; tab-stops: 0in; text-align: justify;">
<span lang="ML" style="background: white; color: #1d2129; font-family: "Kartika","serif"; font-size: 10.5pt; mso-ascii-font-family: Helvetica; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Helvetica;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; tab-stops: 0in; text-align: justify;">
<span lang="ML" style="background: white; color: #1d2129; font-family: "Kartika","serif"; font-size: 10.5pt; mso-ascii-font-family: Helvetica; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Helvetica;">മഴ! അവള്
പണ്ടൊരു നനുത്ത സ്വപ്നമായിരുന്നു, കുളിരായിരുന്നു, വേദനയകറ്റുന്ന സഞ്ജീവനിയായിരുന്നു.
ഇന്നോ മുടിയഴിച്ചു സംഹാരനൃത്തമാടുന്ന കറുത്ത കാളി!</span><span style="background: white; color: #1d2129; font-family: "Helvetica","sans-serif"; font-size: 10.5pt;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; tab-stops: 0in; text-align: justify;">
<span lang="ML" style="background: white; color: #1d2129; font-family: "Kartika","serif"; font-size: 10.5pt; mso-ascii-font-family: Helvetica; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Helvetica;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; tab-stops: 0in; text-align: justify;">
<span lang="ML" style="background: white; color: #1d2129; font-family: "Kartika","serif"; font-size: 10.5pt; mso-ascii-font-family: Helvetica; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Helvetica;">മഴ! പണ്ടവള്
ദാഹജലമായിരുന്നു. ഇന്നവള് രക്തദാഹിയായിരിക്കുന്നു. അമ്മയെ വിണ്ടുകീറിയ
കാപാലികരുടെ നെഞ്ചുപിളര്ന്നു രക്തം കുടിക്കുന്ന ചാമുണ്ഡിയായിരിക്കുന്നു.</span><span style="background: white; color: #1d2129; font-family: "Helvetica","sans-serif"; font-size: 10.5pt;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; tab-stops: 0in; text-align: justify;">
<span lang="ML" style="background: white; color: #1d2129; font-family: "Kartika","serif"; font-size: 10.5pt; mso-ascii-font-family: Helvetica; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Helvetica;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; tab-stops: 0in; text-align: justify;">
<span lang="ML" style="background: white; color: #1d2129; font-family: "Kartika","serif"; font-size: 10.5pt; mso-ascii-font-family: Helvetica; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Helvetica;">മഴ! അവള് ഒരു
മുന്നറിയിപ്പാകുന്നു. ഇന്നലെകളുടെ ജലനാദം. ഇന്നിന്റെ പ്രളയനാദം. നാളെയുടെ സംഹാരനാദം.</span><span style="background: white; color: #1d2129; font-family: "Helvetica","sans-serif"; font-size: 10.5pt;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; tab-stops: 0in; text-align: justify;">
<span lang="ML" style="background: white; color: #1d2129; font-family: "Kartika","serif"; font-size: 10.5pt; mso-ascii-font-family: Helvetica; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Helvetica;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; tab-stops: 0in; text-align: justify;">
<span lang="ML" style="background: white; color: #1d2129; font-family: "Kartika","serif"; font-size: 10.5pt; mso-ascii-font-family: Helvetica; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Helvetica;">മഴ! അവള്
അടുത്തുതന്നെയുണ്ട്</span><span style="background: white; color: #1d2129; font-family: "Helvetica","sans-serif"; font-size: 10.5pt;"><o:p></o:p></span></div>
<br /></div>
HARIKRISHNAN HARIDAShttp://www.blogger.com/profile/13642739980946423352noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8593910602484097290.post-16675592549230251792019-02-22T07:26:00.001-08:002019-02-22T07:42:12.448-08:00ചതുരഗിരി - സിദ്ധഭൂമിയിലേക്കൊരു തീര്ത്ഥാടനം<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="ML" style="font-family: "kartika" , "serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br />അപ്രതീക്ഷിതമായാണ് അരുണിന്റെ കോള്
വന്നത്. “ഹരീ ഇന്ന് ഞാന് ഒരു സ്ഥലത്ത് എത്തിപ്പെട്ടു. വീട്ടില് നിന്നും
തമിഴ്നാട്ടിലേക്ക് ട്രവെല്ലെര് ബസില് തീര്ത്ഥാടനത്തിന് പോയതാ. ഒരു മല
അന്വേഷിച്ചു ഞങ്ങള് കറങ്ങിത്തിരിഞ്ഞ് ഒരിടത്തെത്തി. പക്ഷെ അവിടെ കയറാന്
കഴിഞ്ഞില്ല. പൌര്ണമിക്കും അമാവാസിക്കും മാത്രമേ അവിടെ പ്രവേശനമുള്ളൂ.” </span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="ML" style="font-family: "kartika" , "serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">വിശദീകരണം ഏതാണ്ട് കഴിയാറായപ്പോള് ഞാന്
അങ്ങോട്ടു ചോദിച്ചു. “ചതുരഗിരിയിലാണോ പോയത്?”</span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="ML" style="font-family: "kartika" , "serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">“അതു തന്നെ ആ പേര് ഞാന്
ആലോചിക്കുകയായിരുന്നു” അരുണ് ഉത്സാഹത്തോടെ പറഞ്ഞു.</span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="ML" style="font-family: "kartika" , "serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">ആ സംസാരത്തിന്റെ ഫലമെന്നവണ്ണം അടുത്ത
പൌര്ണ്ണമിക്ക് ചതുരഗിരിയിലേക്ക് പോകുവാന് ഞങ്ങള് ആലോചിച്ചു.</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgx3J63t6bhXL1AuQ0avis44YGBbOG9a8lhtIinIXLO6TqnlGRNYgS014DQuWluXvJQ4JjhUEokznPKCmTZNAqak6v0MiZzAot4OfzPRzIkhxpAD99BkXasNho4TgqUgLdrv4DCoGADKRdL/s1600/chatura.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="540" data-original-width="960" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgx3J63t6bhXL1AuQ0avis44YGBbOG9a8lhtIinIXLO6TqnlGRNYgS014DQuWluXvJQ4JjhUEokznPKCmTZNAqak6v0MiZzAot4OfzPRzIkhxpAD99BkXasNho4TgqUgLdrv4DCoGADKRdL/s320/chatura.jpg" width="320" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="ML" style="font-family: "kartika" , "serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> കുറേ നാളുകള്ക്ക്
മുന്പ് ചതുരഗിരിയെക്കുറിച്ചും അവിടുത്തെ പ്രത്യേകതയെക്കുറിച്ചും കേട്ടിരുന്നു.
പോകാന് പല തവണ ആഗ്രഹിച്ചെങ്കിലും സാധിച്ചിരുന്നില്ല. എന്നാല് ഈശ്വരനിശ്ചയമെന്നവണ്ണം
ഇപ്പോള് അതിനൊരു അവസരം വന്നു. 2019 ഫെബ്രുവരി 19 ആയിരുന്നു പൌര്ണ്ണമി. 18നു
ആറ്റുകാല് ക്ഷേത്രത്തില് എനിക്ക് കച്ചേരി ഉണ്ടായിരുന്നതിനാല് അന്ന് രാത്രി
തിരുവനന്തപുരത്ത് നിന്നും ചതുരഗിരിയിലേക്ക് പോകാന് പദ്ധതിയിട്ടു. അതിനായി രാത്രി
എട്ടരയ്ക്കുള്ള പുനലൂര് മധുരൈ പാസ്സെന്ന്ജര് ട്രെയിനില് ടിക്കറ്റ് ബുക്ക്
ചെയ്തു. </span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="ML" style="font-family: "kartika" , "serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">ദക്ഷിണഭാരതത്തിലെ പ്രധാനപ്പെട്ട ഒരു
തപോഭൂമിയാണ് ചതുരഗിരിമല. 18 സിദ്ധന്മാര് ഇവിടെ തപസ്സ് ചെയ്തതായി
വിശ്വസിക്കപ്പെടുന്നു. നാലു വേദങ്ങള് കൂടിച്ചേര്ന്നു ചതുരമലയായെന്നും
ചതുരത്തിലിരിക്കുന്നതിനാല് ചതുരഗിരി ആയെന്നും പറയപ്പെടുന്നു. മഹാലിംഗമലയെന്നും
സിദ്ധര്ഭൂമിയെന്നും ഈ മല അറിയപ്പെടുന്നുണ്ട്. മലയുടെ മുകളില് രണ്ടു
ശിവക്ഷേത്രങ്ങളുണ്ട്. സുന്ദരമഹാലിംഗക്ഷേത്രവും ചന്ദനമഹാലിംഗക്ഷേത്രവും. സുന്ദരമഹാലിംഗക്ഷേത്രത്തിലെ
ശിവലിംഗം ഒരു വശത്തേക്ക് ചെരിഞ്ഞാണ് ഇരിക്കുന്നത് എന്നത് ഇവിടുത്തെ
പ്രത്യേകതയാണ്.</span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="ML" style="font-family: "kartika" , "serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">രാത്രി ഭക്ഷണം കഴിച്ച ശേഷമാണ് ഞങ്ങള്
ട്രെയിനില് കയറിയത്. രാവിലെ 4 മണി ആയപ്പോള് ട്രെയിന് മധുരയ്ക്ക് മുന്പുള്ള
വിരുദുനഗര് ജങ്ക്ഷനില് എത്തി. അവിടെയിറങ്ങി വെയിറ്റിംഗ് റൂമില് അല്പനേരം
വിശ്രമിച്ച് കുളിയെല്ലാം കഴിഞ്ഞ് കൊണ്ടുവന്നിരുന്ന ഭക്ഷണം കഴിച്ചു. അവിടെ നിന്നും
ഒരു കിലോമീറ്റര് അകലെയുള്ള ബസ്സ്സ്റ്റാന്ഡില് ചെന്നു. 6 മണിക്ക് അവിടെ നിന്നും
വാത്രാപ് </span>(Watrap<span lang="ML" style="font-family: "kartika" , "serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">. വാതിരായിരുപ്പ്</span>)<span lang="ML" style="font-family: "kartika" , "serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> എന്ന
സ്ഥലത്തേക്കുള്ള ബസ്സില് ആണ് കേറേണ്ടത്. ചതുരഗിരിയുടെ അടിവാരം താണിപ്പാറ
എന്നറിയപ്പെടുന്നു. വാത്രാപ്പില് നിന്നും താണിപ്പാറയിലേക്ക് 10 കിലോമീറ്റെര്
ദൂരമുണ്ട്. വിരുദ്നഗരറില് നിന്നും പോകുമ്പോള് വാത്രാപ്പിന് മുന്പേ
താണിപ്പാറയില് പോകാനുള്ള വഴിയില് ബസ്സ് നിര്ത്തും. അവിടെ നിന്നും ഷെയര്
ഓട്ടോയില് താണിപ്പാറയില് എത്താം. ശ്രീവില്ലിപുത്തൂർ വഴി വരുന്നവര്
വാത്രാപ്പില് ഇറങ്ങി അവിടെ നിന്നും ബസ്സിലോ ഓട്ടോക്കൊ ചതുരഗിരിയിലേക്ക് പോകണം. ഞങ്ങള്
കയറിയ ഓട്ടോയില് ചതുരഗിരിയില് ഭിക്ഷാടനം ഇരിക്കാന് വന്ന രണ്ടു വൃദ്ധന്മാര്
ഉണ്ടായിരുന്നു. അതില് ഒരാള് അമര്നാഥ് യാത്രയും കൈലാസയാത്രയും ഒക്കെ ചെയ്തതാണെന്ന്
പറഞ്ഞു. കുംഭമേളക്ക് പോയിട്ട് തിരികെ വരുന്ന വഴിയാണെന്നും പറഞ്ഞു.
ചതുരഗിരിയെക്കുറിച്ച് അവര് വലിയ ഭക്തിയോടെ പറഞ്ഞുകൊണ്ടിരുന്നു.</span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="ML" style="font-family: "kartika" , "serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">പതിനഞ്ച് മിനിറ്റ് കൊണ്ട് വണ്ടി
താണിപ്പാറയില് എത്തി. അവിടെ അടിവാരത്ത് നിന്നും മല കയറുമ്പോള് ആവശ്യമായ വടി
ലഭിക്കും. അഞ്ചുരൂപ പ്രവേശനഫീസ് ഉണ്ട്. അതും കൊടുത്ത് ഞങ്ങള് യാത്ര തുടങ്ങി..
തുടക്കത്തില് ചില ഭാഗങ്ങള് കോണ്ക്രീറ്റ് പടികള് ആയി പണിതിട്ടുണ്ട്. വനപ്രദേശമാണ്.
കയറ്റം തുടങ്ങുമ്പോള് തന്നെ രണ്ടുമൂന്നു ചെറിയ ക്ഷേത്രങ്ങള് ഉണ്ട്. അവിടെ
ദേവതമാരെ നമസ്ക്കരിച്ച് വേണം യാത്ര ആരംഭിക്കുവാന്. അവിടെയെല്ലാം നമസ്കരിച്ച്
ഞങ്ങള് പതിയെ മല കയറി. രാവിലെ തന്നെ കയറിയതിനാല് ചൂട് കുറവായിരുന്നു. അത് കൂടാതെ
ധാരാളം മരങ്ങള് ഉള്ള വനപ്രദേശമായതിനാല് സ്വാഭാവികമായ ഒരു തണുപ്പും ശുദ്ധമായ
വായുവും അവിടെ ലഭ്യമാണ്. അതോടൊപ്പം അവിടെ ധാരാളം ഔഷധചെടികള് ഉള്ളതും യാത്രയുടെ
ആയാസത്തെ സ്വല്പമെങ്കിലും ശമിപ്പിക്കും. </span><o:p></o:p></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiW4Rr042_JIzDeCxVc0LucwnM6wuTXmCMqIFAcEdZBUWY5tINQ-GEVB2bGCDjFhGHPM6K3BUTuqqcRwBfHVi8xU1jYJkZTpGVATGWNzwKaZ5ImN8oT8D6mUMENM6t9qmLSu4tcjzDirt9c/s1600/52778850_10210872976060672_5927883715563749376_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="540" data-original-width="960" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiW4Rr042_JIzDeCxVc0LucwnM6wuTXmCMqIFAcEdZBUWY5tINQ-GEVB2bGCDjFhGHPM6K3BUTuqqcRwBfHVi8xU1jYJkZTpGVATGWNzwKaZ5ImN8oT8D6mUMENM6t9qmLSu4tcjzDirt9c/s320/52778850_10210872976060672_5927883715563749376_n.jpg" width="320" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="ML" style="font-family: "kartika" , "serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="ML" style="font-family: "kartika" , "serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">പ്രകൃതിമാതാവ് തന്റെ സൌന്ദര്യം ഭൂമിയുടെ
ഓരോ ഭാഗത്തും എത്ര ഭംഗിയാംവണ്ണം ഒരുക്കിയിരിക്കുന്നു എന്ന് യാത്രാവേളയില്
മനസ്സിലാകും. ചെറിയ അരുവികള് ഒഴുകുന്ന വഴികള് വേനലായതിനാല്
വരണ്ടുകിടന്നിരുന്നു. പാറക്കെട്ടുകള്, കുത്തനെ ഉള്ള കയറ്റങ്ങള്, കാലിടറുന്ന
പാതകള് ആയാസരഹിതമായ നേര്വഴികള് എല്ലാം ചേര്ന്നതാണ് ചതുരഗിരിയിലേക്കുള്ള
യാത്രാമാര്ഗ്ഗം. ശിവനാമം ജപിച്ചുകൊണ്ട് മെല്ലെ ശാന്തമായി ഞങ്ങള് കയറി. ഇടയ്ക്ക്
ചില ദേവതാക്ഷേത്രങ്ങള് കാണാം. അതില് പ്രധാനമായ ഒന്ന് വനദേവതയുടെ
ക്ഷേത്രമായിരുന്നു. യാത്രികരില് ചിലര് അവിടെ പൂജകഴിച്ചിട്ടാണ് കയറുക. യാത്രയുടെ
ഇടവേളകളില് വിശ്രമിക്കുവാന് തണല്മരങ്ങളും പാറക്കെട്ടുകളും ധാരാളമുണ്ട്.
ഇടയ്ക്കിടെ വിശ്രമിച്ച് പോകുന്നത് യാത്രാക്ഷീണം ഉണ്ടാകാതെ ഇരിക്കുവാനും
പ്രകൃതിയുമായി സാമരസ്യം ഉണ്ടാകുവാനും സഹായിച്ചു. ഇടവേളകളില് കഴിക്കുവാന്
നെല്ലിക്ക, ഓറഞ്ച്, ആവശ്യത്തിനു വെള്ളം എന്നിവ ഞങ്ങള് കരുതിയിരുന്നു. ചില
ഭാഗങ്ങളില് കയറ്റം കഠിനം തന്നെയാണ്. അവിടെയെല്ലാം താഴെനിന്നും വാങ്ങിയ വടി നമ്മെ
ഒരുപാട് സഹായിക്കും. </span><o:p></o:p></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmqH5tpeArRGA_thKk_eN3-9bhB-yKB0gxFwLzEVO5TzbvBOc54ZqHwFtQ2hYFxHF1fUYycpuyWUH8nyUz5mbmDW58hMJk1ffCi_E49oeCzwR_VpcsulR_6wcNw4vcPc6_VbLHd8fhc5gL/s1600/52596394_10210872982660837_6506184930072985600_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="540" data-original-width="960" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmqH5tpeArRGA_thKk_eN3-9bhB-yKB0gxFwLzEVO5TzbvBOc54ZqHwFtQ2hYFxHF1fUYycpuyWUH8nyUz5mbmDW58hMJk1ffCi_E49oeCzwR_VpcsulR_6wcNw4vcPc6_VbLHd8fhc5gL/s320/52596394_10210872982660837_6506184930072985600_n.jpg" width="320" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="ML" style="font-family: "kartika" , "serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="ML" style="font-family: "kartika" , "serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">യാത്രയ്ക്കിടയില് പൊള്ളാച്ചിയില്
നിന്നുള്ള മാരിയപ്പന്സ്വാമി എന്നയാളെ പരിചയപ്പെട്ടു. അദ്ദേഹം ചതുരഗിരിയില് നിന്നും
മണ്ണുകൊണ്ടുപോയി പൊള്ളാച്ചിയില് ഒരു ശിവക്ഷേത്രം നിര്മ്മിച്ച് അവിടെ പൂജയും
മറ്റുമായ് കഴിയുന്ന ആളാണ്. കേരളത്തില് നിന്നാണ് എന്നറിഞ്ഞപ്പോള് ഞങ്ങളോട്
ശബരിമലവിഷയത്തെക്കുറിച്ചും മറ്റും സംസാരിച്ചു. സ്വാമിയുടെ കൂടെ വന്ന ഒരാള് 24 വര്ഷമായി
ശബരിമലയില് പോയിരുന്നതാണ്. സ്ത്രീപ്രവേശനവിവാദം ഉണ്ടായതിനാല് ഇത്തവണ
പോയില്ലെന്നു പറഞ്ഞു. വളരെ വിഷമത്തോടെയാണ് അവര് അക്കാര്യം സംസാരിച്ചത്.
മാരിയപ്പന് സ്വാമി ഞങ്ങളെ രണ്ടുപേരെയും ഭസ്മം അണിയിച്ച് അനുഗ്രഹിച്ചു. അദ്ദേഹത്തിന്റെ
ഒരു ഭക്തയായ മിട്ടുവമ്മയും അരുണും സംസാരിച്ചു മുന്നേക്ക് നടന്നു. ഞാന് മെല്ലെ
കാടിന്റെ സൌന്ദര്യം ആസ്വദിച്ചു പുറകെ നടന്നു. അത്രയും ശുദ്ധമായ വായു ശ്വസിക്കുമ്പോള്
ഉള്ള സുഖം ഒന്നു വേറെയാണു. ഏതായാലും ശിവമന്ത്രം മനസ്സില് ഉരുവിട്ടുകൊണ്ട് ഞങ്ങള്
മെല്ലെ നടന്നു.</span><o:p></o:p></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNckl-hjPSFhud4cF6qGCBhhN5Mz9kTW1ZvdOgwIfnR5wgEldEgMsdDQBxoW5JPlkMkkv4S82bttnEDUQN-lX8iMtwziHEQGhvs9nd4VLDlkWEsbBDujFePGQ8scdgBwt0CmTMjBrzGsX2/s1600/52886947_10210872990821041_3981523430301237248_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="540" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNckl-hjPSFhud4cF6qGCBhhN5Mz9kTW1ZvdOgwIfnR5wgEldEgMsdDQBxoW5JPlkMkkv4S82bttnEDUQN-lX8iMtwziHEQGhvs9nd4VLDlkWEsbBDujFePGQ8scdgBwt0CmTMjBrzGsX2/s320/52886947_10210872990821041_3981523430301237248_n.jpg" width="180" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="ML" style="font-family: "kartika" , "serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="ML" style="font-family: "kartika" , "serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">ഏതാണ്ട് നാലു മണിക്കൂര് കൊണ്ട് ഞങ്ങള്
മുകളിലെത്തി. ആദ്യം സുന്ദരമഹാലിംഗക്ഷേത്രമാണ് ദര്ശിച്ചത്. ഒരു വശത്തേക്ക് ചെരിഞ്ഞ
ശിവലിംഗത്തെ നമസ്കരിച്ച് പുറത്തിറങ്ങി. മുകളില് ആ സമയത്തും ചെറിയ തണുപ്പുണ്ട്.
ധാരാളം മരങ്ങള് ക്ഷേത്രത്തിനു ചുറ്റുമായുണ്ട്. അവിടെ തൊഴുത ശേഷം ക്ഷേത്രസമീപം
തന്നെ അന്നപ്രസാദം നല്കുന്നിടത്തു ചെന്നു. ചോറ്, സാമ്പാര്, രസം, തോരന്, മോര്,
പായസം എന്നിവയടങ്ങിയ ഊണ് സൌജന്യമായി അവിടെ കൊടുക്കുന്നുണ്ട്. ഭക്തജനങ്ങള്
എല്ലാവരും അവിടെനിന്നാണ് ഭക്ഷണം കഴിക്കുന്നത്. ഞങ്ങള് അവിടെ നിന്നും ഭക്ഷണം
കഴിച്ച ശേഷം മുകളിലേക്ക് നടന്നു.</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgoh_E61Lc362SlYF3Vj7z890HwLHhry7p00MNLe8TpDxPW8ES0LuBc5G1T0WwsPFw6SY4lrYz52o03g2sto4-TMEwISg1zpGQZ6U6a8YX0l8hWLt_k_oPuzrAzNHXSK0Z3YCiFK-DvK-xd/s1600/52428049_10210872983380855_8487637043764002816_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="540" data-original-width="960" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgoh_E61Lc362SlYF3Vj7z890HwLHhry7p00MNLe8TpDxPW8ES0LuBc5G1T0WwsPFw6SY4lrYz52o03g2sto4-TMEwISg1zpGQZ6U6a8YX0l8hWLt_k_oPuzrAzNHXSK0Z3YCiFK-DvK-xd/s320/52428049_10210872983380855_8487637043764002816_n.jpg" width="320" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="ML" style="font-family: "kartika" , "serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="ML" style="font-family: "kartika" , "serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> അവിടെയാണ് ചന്ദനമഹാലിംഗക്ഷേത്രം. അതിനോട് ചേര്ന്നു
തന്നെ 18 സിദ്ധന്മാരുടെ പ്രതിഷ്ഠയും അതില്പ്പെട്ട സട്ടൈമുനി തപസ്സ് ചെയ്ത ഗുഹയും
ഉണ്ട്. ശിവപ്രതിഷ്ഠയ്ക്ക് സമീപമായി ഗണപതി, മുരുകന്, ദേവി എന്നീ പ്രതിഷ്ഠകളും
ഉണ്ട്. അവിടെ മണ്ഡപത്തില് കുറച്ചുപേര് മാണിക്യവാചകരുടെ ‘തിരുവാസകം’ (തിരുവാചകം)
വായിച്ചുകൊണ്ടിരുന്നു. കുറച്ച് നേരം ഞങ്ങള് അവിടെയിരുന്നു. ഉച്ചക്ക് ശേഷം
മാരിയപ്പസ്വാമിയും സംഘവുമാണ് ‘തിരുവാചകം’ വായിക്കുന്നത്. അതു കേള്ക്കുവാന്
ഇരിക്കാന് അദ്ദേഹം ആവശ്യപ്പെട്ടതനുസരിച്ച് ഞങ്ങള് അവിടെ ആ ദേവസന്നിധിയില് തന്നെ
കുറേ നേരം ഇരുന്നു. തമിഴ്ഭാഷയിലുള്ള ശിവമഹിമ കുറേ നേരം കേട്ടിരുന്നു. ഇടയ്ക്ക്
ചിലര് കല്ക്കണ്ടപ്രസാദം കൊണ്ടുത്തന്നു. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="ML" style="font-family: "kartika" , "serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">നാലുമണിയോടെ ഞങ്ങള് മാരിയപ്പസ്വാമിയോട്
യാത്രപറഞ്ഞ് അവിടെ നിന്നും ഇറങ്ങി. കയറിയതിനെക്കാള് വേഗം ഇറങ്ങാനായി.
തിരിച്ചിറങ്ങിയപ്പോള് ആണ് വലിയ കുത്തനെ ഉള്ള കയറ്റങ്ങള് ആണല്ലോ ഞങ്ങള് കയറിയത്
എന്ന് ബോധ്യമായത്. വഴിയില് ഉഴിഞ്ഞ കൊണ്ടുണ്ടാക്കിയ സൂപ്പ് കുടിക്കാന് കിട്ടി.
ശരീരത്തിന്റെ ക്ഷീണവും വേദനയുമെല്ലാം അകറ്റുന്ന ഒരു ഔഷധമാണ് അത്. അതും കുടിച്ച് 2
മണിക്കൂര് കൊണ്ട് ഞങ്ങള് അടിവാരത്തെത്തി. അപ്പോഴേക്കും ഇരുട്ടിയിരുന്നു. അവിടെ
നിന്നും കരിക്ക് വെള്ളം കുടിച്ചശേഷം ഷെയര്ഓട്ടോയില് വാത്രാപ്പിലേക്ക് പോയി.
വാത്രാപ്പില് നിന്നും ശ്രീവില്ലിപുത്തൂര് ബസ്സില് കയറി. </span><span style="font-family: "kartika" , serif;">അവിടെ തങ്ങിയിട്ടു പിറ്റേന്നു ശങ്കരന്കോവിലില് പോകേണ്ടതുണ്ട്. വണ്ടിയില്</span><span style="font-family: "kartika" , serif;"> ഇരുന്നപ്പോള് മനസ്സ്
വളരെ ശാന്തമായിരുന്നു. സിദ്ധന്മാരുടെ തപോഭൂമിയില് പൌര്ണമിയുടെ ദിവ്യസ്പന്ദനങ്ങള്
അനുഭവിച്ചുകൊണ്ട് തീര്ത്ഥാടനം ചെയ്യുവാന് കഴിഞ്ഞ പുണ്യത്തെയോര്ത്ത് ഈശ്വരനോട്
നന്ദി പറഞ്ഞു. ശ്രീവില്ലിപുത്തൂര് എത്തുമ്പോള് ആകാശത്ത് പൂര്ണ്ണചന്ദ്രന്
ഞങ്ങളെ നോക്കി സ്നേഹത്തോടെ മന്ദഹസിക്കുന്നുണ്ടായിരുന്നു. നിശ്ശബ്ദമായ അനുഗ്രഹാശ്ശിസ് ഞങ്ങളില് ചൊരിഞ്ഞുകൊണ്ട് ആ പ്രഭ ശോഭിച്ചു നിന്നിരുന്നു..</span></div>
<br /></div>
HARIKRISHNAN HARIDAShttp://www.blogger.com/profile/13642739980946423352noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-8593910602484097290.post-17754526961183984642018-08-05T02:19:00.000-07:002018-08-08T23:16:43.827-07:00ആത്മവിലാസം<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjedNM4vJLpNy5lfpkxHcSM_A79-qlyOmW_F7HKkpsmJLYDGNwOp8-P_SAQ-yqJ_5zjOWBmrnTWajT3FSUIlQHyfckGLvBM5HWSh8kp44fqQFF-eKPsLwTYC-3RDQL4C_8Dy4Gk1Pb9o9oT/s1600/images+%252810%2529.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="470" data-original-width="313" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjedNM4vJLpNy5lfpkxHcSM_A79-qlyOmW_F7HKkpsmJLYDGNwOp8-P_SAQ-yqJ_5zjOWBmrnTWajT3FSUIlQHyfckGLvBM5HWSh8kp44fqQFF-eKPsLwTYC-3RDQL4C_8Dy4Gk1Pb9o9oT/s320/images+%252810%2529.jpeg" width="213" /></a></div>
<br />
<br />
അലകളൊഴിഞ്ഞൊരഖണ്ഡസത്തയാം<br />
അറിവിലുണർന്നുതെളിഞ്ഞുമാഞ്ഞുപോം<br />
തിരനുരപോലൊരു തോന്നൽ മാത്രമീ<br />
വിധിവിരിയിച്ചൊരുവിശ്വമോർത്തിടിൽ<br />
<br />
ഗുരുചരണാംബുജതീർത്ഥസേവയാൽ<br />
മതിയെമറച്ചൊരു മായ നീങ്ങിടും<br />
ഗുരുവരുളുള്ളിൽ നിനച്ചിടൂ സദാ<br />
പരവെളിവായിടുമിന്നു നിശ്ചയം<br />
<br />
അഹമുടലെന്നുധരിച്ചുറങ്ങുമീ<br />
ചെറിയൊരഹന്തയകത്തടത്തിലെ<br />
പരയുടെ നിഴലെന്നോർത്തറിഞ്ഞിടിൽ<br />
ദുരിതമൊഴിഞ്ഞു മനം കുളിർന്നിടും<br />
<br />
മൊഴികളടങ്ങിയചിത്തഭൂവതിൽ<br />
പരവെളിവാകുമനന്തശബ്ദമായ്<br />
ചിണിചിഞ്ചിണിവേണുമൃദംഗവീണാ<br />
ദ്യനേകരവതരംഗമുണർന്നിടും<br />
<br />
അതിലൊരുനാദമതിങ്കലീമനം<br />
ഇടമുറിയാതെലയിച്ചു ചേരണം<br />
പുനരവിടെത്തെളിയുമൊരേകമാം<br />
ധ്വനിയുമടങ്ങി നിശബ്ദമാകണം<br />
<br />
അവിടെയുണർന്നുതെളിഞ്ഞുനിന്നിടും<br />
ഒലികളടങ്ങിയ ചിന്നഭസിനെ<br />
അവനവനായറിയുന്ന പുണ്യവാൻ<br />
അമരപദത്തിലമർന്നു വാണിടും<br />
<br />
അവനിലുണര്ന്നൊരു ദൃശ്യാജാലകം <br />അവനുടെ രൂപമതോപരംസുഖം<br />
അവനിതിവനെന്നോതിടുന്നതെല്ലാം<br />
അവനറിവാൽ ചമച്ച ലീലയല്ലോ<br />
<br />
അതറിവതിനായഹന്തയൊഴിഞ്ഞാ-<br />
മനമതുപരനുടെ രൂപമാക്കിൽ<br />
അഖിലവുമഹമെന്നബോധമുദി-<br />
ച്ചവനിയിലാത്മസുഖം ഭുജിച്ചിടാം.<br />
<div>
<br /></div>
</div>
HARIKRISHNAN HARIDAShttp://www.blogger.com/profile/13642739980946423352noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-8593910602484097290.post-79649832622888231862018-03-14T01:20:00.002-07:002018-03-14T01:22:04.080-07:00മേഘരാഗം<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjDhVkskFkESUmx-cHOXphXW1MDAjaPaWndMV_WnSSw5BaDKvCY0FXrL2rXAG-99HGyI6LIckc2zrjHQ_BdpbnwOd_DKGeTcLKx-9cdq6RbCs4N6kMX1zA7pv_kcZ-77LgYofHFL2UrWOr/s1600/images+%252811%2529.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="384" data-original-width="384" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjDhVkskFkESUmx-cHOXphXW1MDAjaPaWndMV_WnSSw5BaDKvCY0FXrL2rXAG-99HGyI6LIckc2zrjHQ_BdpbnwOd_DKGeTcLKx-9cdq6RbCs4N6kMX1zA7pv_kcZ-77LgYofHFL2UrWOr/s320/images+%252811%2529.jpeg" width="320" /></a></div>
മേഘരാഗത്തിന്റെ സ്വരജാലങ്ങൾ അന്തരിക്ഷത്തിൽ അലയടിച്ചുകൊണ്ടിരുന്നു. മീനച്ചൂടിൽ പഴുത്ത ഭൂമിയുടെ ഉഷ്ണത്തെ ശമിപ്പിക്കുവാൻ രാഗിണിമാർ സ്വരസ്ഥാനങ്ങളെ മഴയായി പെയ്തിറക്കിയ പോലെ. കാർമേഘങ്ങൾ രാഗാലാപനം കേട്ടു ഒളിഞ്ഞുനോക്കിയെങ്കിലും മഴത്തുള്ളികളെ പുറത്തുവിട്ടില്ല. ഒരുപക്ഷേ അവ സ്വയം തണുക്കുവാൻ മറഞ്ഞിരുന്നതാവാം. രാഗിണിമാരുടെ സ്വരവിന്യാസത്തിൽ മേഘജാലങ്ങൾ സ്വയം മതിമറക്കുമ്പോൾ ആ മഴത്തുള്ളികൾ അവയുടെ പിടിവിട്ടു പെയ്തിറങ്ങുമോ? ഇനി വൃന്ദാവനത്തിലെ രാജകുമാരന്റെ വേണുനാദത്തിനായി അവർ കാത്തിരിക്കുകയാണോ? അതോ അവൻ തന്റെ ചെറുവിരൽകൊണ്ട് ഗോവർദ്ധനഗിരി ഉയുർത്തുന്നതു കാണുവാൻ മോഹിച്ചിരിക്കയാണോ? രാഗിണിമാർ ആലപിക്കട്ടെ. വൃന്ദാവനത്തിന്റെ സുഗന്ധം ആ രാഗാലാപനത്തിൽ അലയടിക്കട്ടെ. വേണുനാദം അതിൽ നിറയട്ടെ. മഴത്തുള്ളികൾ പെയ്തിറങ്ങട്ടെ</div>
HARIKRISHNAN HARIDAShttp://www.blogger.com/profile/13642739980946423352noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8593910602484097290.post-75978172464961083412017-10-12T10:14:00.003-07:002017-10-12T10:14:27.389-07:00ഹിമവാന്റെ ദിവ്യധാമങ്ങളില്<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<u style="color: #0000ee; text-align: left;">ഹിമവാന്റെ ദിവ്യധാമങ്ങളില്</u></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiiT5W6EcIS-ILf3Y0jWdsQ3XbifmnM94hdr2kjUV6CuHegfdoLrT7zM8e7fcFc7IFAyJWpZeb8kS_w3oqHt7g5-1rXZWuCp0lIVul1cDyf6Rr3tjrdNgduBfYLi_YY-4cJQEmT8Mw7BNPj/s1600/IMG_0295.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="484" data-original-width="1024" height="151" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiiT5W6EcIS-ILf3Y0jWdsQ3XbifmnM94hdr2kjUV6CuHegfdoLrT7zM8e7fcFc7IFAyJWpZeb8kS_w3oqHt7g5-1rXZWuCp0lIVul1cDyf6Rr3tjrdNgduBfYLi_YY-4cJQEmT8Mw7BNPj/s320/IMG_0295.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizm7sAjvxNTkWQ59le3DfRhIY4NQCTeQ8b1tLIVdSnNiYa4nNcRormixyLOLnpWRUsHAEaOV7RKDRzwcyB15S2rawKiGjLKsqG7UttQ2S2RhexOaF5Qg3CbZcS8S0K0urqfPXgVD1P6Gw8/s1600/IMG_0336.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="683" data-original-width="1024" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizm7sAjvxNTkWQ59le3DfRhIY4NQCTeQ8b1tLIVdSnNiYa4nNcRormixyLOLnpWRUsHAEaOV7RKDRzwcyB15S2rawKiGjLKsqG7UttQ2S2RhexOaF5Qg3CbZcS8S0K0urqfPXgVD1P6Gw8/s320/IMG_0336.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px;">
ഹരിദ്വാറിലൂടെയും ഋഷീകേശിലൂടെയും ഒഴുകിക്കൊണ്ടിരുന്ന ഗംഗയുടെ ഗതിയ്ക്ക് അഞ്ചുവര്ഷത്തിനിപ്പുറം മാറ്റങ്ങള് വന്നതു പോലെ തോന്നുന്നു. 2012ല് ആദ്യമായി ഭാഗീരഥിയുടെ തീരത്തിരുന്ന് അങ്ങകലെ ശിരസ്സുയര്ത്തി വിലസുന്ന ഹിമശൃംഗങ്ങളെ നോക്കി ആ ദിവ്യസന്നിധിയില് എത്താനാകുമോ എന്ന് സ്വയം ചോദിച്ചിരുന്നു. ആ ചോദ്യത്തിന് സമാധാനമായിരിക്കുന്നു. ഹിമഗിരിവിഹാരത്തിനു അപ്രതീക്ഷിതമായ വന്ന വിളി ആ സ്വപ്നം സാക്ഷാത്കരിക്കാന് കാരണമായി. ഹരി ഒരു 20 ദിവസം മാറ്റിവെച്ചോളൂ ചാര്ധാം യാത്രയ്ക്ക് പോകാം എന്ന് കൃഷ്ണകുമാറേട്ടന് പറയുമ്പോള് അത്ഭുതവും ആഹ്ലാദവും ഒരുപോലെ മനസ്സില് ഉയര്ന്നുപൊങ്ങി. പരമപവിത്രമായ ഋഷിസന്നിധാനങ്ങളിലേക്ക്, ഭാരതത്തിന്റെ ആത്മീയവാടികയിലേക്ക്, ഉപനിഷത്ത്സൂക്തികളുടെ പ്രതിധ്വനി മുഴങ്ങുന്ന പര്വതനിരകളിലേക്ക് ഒരു യാത്ര. മണിമഹേഷ് കൈലാസയാത്രയ്ക്ക് ശേഷം ലഭ്യമായ മറ്റൊരു പുണ്യയാത്ര. കർണാടകയിൽ നിന്നും ശരത്ചന്ദ്രസ്വാമിയും, ഗുജറാത്തിൽ നിന്നും വിനോദ് പര്മാറും, ഹരിദ്വാറില് നിന്നും ജ്ഞാനസ്വരൂപ്ജിയും ഞങ്ങള്ക്കൊപ്പം കൂടിയപ്പോള് യാത്രയ്ക്ക് പൊലിമ കൂടി. ചെന്നൈ-ഡെഹ്റാഡൂണ് എക്സ്പ്രസ്സില് രണ്ടു ദിവസത്തെ യാത്രയാല് ആന്ധ്രയിലെയും മധ്യപ്രദേശിലെയും ചൂടു കൊണ്ടുകൊണ്ട് ഹരിദ്വാറില് എത്തി. മലയാളികള്ക്കിടയില് പ്രസിദ്ധമായ ഹരിദ്വാര് അയ്യപ്പസ്വാമിക്ഷേത്രത്തില് ആണ് തങ്ങിയത്. സ്ഥലജ്ഞാനം ഇല്ലാതെ അഞ്ചു വര്ഷം മുന്പ് ഞാന് ആദ്യമായി ഹരിദ്വാര് സന്ദര്ശിച്ചപ്പോള് എത്തിയതും ഈ ക്ഷേത്രത്തില് തന്നെ ആയിരുന്നു. ജ്ഞാനസ്വരൂപ്ജി ഞങ്ങളെക്കാത്ത് അവിടെത്തന്നെ ഉണ്ടായിരുന്നു. കുളിയും ഭക്ഷണവും കഴിച്ച് കുറച്ചു സമയം വിശ്രമിച്ച ശേഷം ഹരിദ്വാറിലെ പ്രസിദ്ധമായ മനസാദേവീ ക്ഷേത്രത്തില് പോയി. ബില്വപര്വതത്തിന്റെ മുകളിലാണ് ശിവന്റെ മാനസശക്തിയെന്നും സര്പ്പരാജാവായ വാസുകിയുടെ സഹോദരിയെന്നും പ്രസിദ്ധയായ മനസാദേവിയുടെ പുരാതനക്ഷേത്രം സ്ഥിതി ചെയ്യുന്നത്. കാല്നടയായി ഞങ്ങള് മല കയറി. റോപ്വേ സൌകര്യവും അവിടെയുണ്ട്. ഹരിദ്വാറില് മേയ് മാസം സാമാന്യം നല്ല ചൂടാണ്. കുന്നു കയറുമ്പോള് ചിലയിടങ്ങളില് മരത്തണല് ഉണ്ട് കൂടാതെ ഷെഡ്ഡുകളും ഉണ്ട്. രണ്ടു മണിക്കൂര് കൊണ്ട് ദര്ശനം നടത്തി താഴെയിറങ്ങി. ഉച്ചക്ക് ഭക്ഷണം കഴിച്ചു മുറിയില് തന്നെ വിശ്രമിച്ചു. വൈകുന്നേരത്തോടെ ജ്ഞാനസ്വരൂപ്ജി എത്തി ഞങ്ങളെയും കൂട്ടി ഗംഗാതീരത്ത് പോയി. പാവനിയായ ഗംഗാനദിയില് മുങ്ങിനിവരുമ്പോള് ഉണ്ടായ അനുഭൂതി വിവരിക്കാനാകുന്നില്ല. കുറേ നേരം ജലത്തില് തന്നെയായിരുന്നു. യാത്രയുടെ ക്ഷീണം ക്ഷണനേരത്തില് മാറ്റാന് ഗംഗയ്ക്ക് അതിശയകരമായ കഴിവുണ്ട്. ഊര്ജ്ജസ്വലതയോടെ ഞങ്ങള് ഗംഗാആരതി കാണാന് ഹര് കി പൌഡിയിലേക്ക് പോയി. പൂജാരിമാര് വേദമന്ത്രങ്ങള് ഉരുവിട്ടുകൊണ്ടും ഗംഗാമാതാവിനെ സ്തുതിച്ചുകൊണ്ടും ആരതി നടത്തുന്നു. എങ്ങും ജ്വലിക്കുന്ന ദീപങ്ങളും ‘ജയ് ഗംഗേ മയ്യാ’ സ്തുതികളും. അന്തരീക്ഷം ഗംഗാമാതാവിന്റെ ആരാധനയാല് മുഖരിതമായി. ആരതിയില് പങ്കുകൊണ്ട ശേഷം ഞങ്ങള് മുറിയിലേക്ക് മടങ്ങി. അന്ന് രാത്രി അവിടെ ഉറങ്ങി. രാവിലെ യാത്ര തുടങ്ങും. ഹിമാലയത്തിന്റെ വിശുദ്ധ സ്ഥാനങ്ങളായ യമുനോത്രി, ഗംഗോത്രി, കേദാര്നാഥ്, ബദരിനാഥ് എന്നീ ദിവ്യസ്ഥാനങ്ങളിലേക്ക്. അപ്പോഴേക്കും മനസ്സ് ആ അലൌകികാനുഭൂതികളെ ഭാവന ചെയ്യാന് ശ്രമം തുടങ്ങിയിരുന്നു.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjI5nqxksRlLc0-4VHI4lNGOON_7eb_nGb5yQnw2VCvgz-V0gfprISOtB6Yx3mtAC3EJqi3_1KCCytjaXMwYMbVKHJy4HoRFveqLNXU4LHOtK1BQeZt80j3Q06gMpCYIXGHaeOXtGeZxBEd/s1600/IMG_0313.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1024" data-original-width="683" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjI5nqxksRlLc0-4VHI4lNGOON_7eb_nGb5yQnw2VCvgz-V0gfprISOtB6Yx3mtAC3EJqi3_1KCCytjaXMwYMbVKHJy4HoRFveqLNXU4LHOtK1BQeZt80j3Q06gMpCYIXGHaeOXtGeZxBEd/s320/IMG_0313.JPG" width="213" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiCxSoSkO3onND1e9dsb9aZDy9W2G-TvX_je_JsJFDvdVvFaxSGdlXqvT9P_h0g776FXafQ5QBCfYNgkQaVcm_RHfEoUNwjwNmG1dd-7RhKk4eDtc6WmClTzKyWLwpKIKkEy9Epjz3Vituv/s1600/IMG_0444.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="1024" data-original-width="683" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiCxSoSkO3onND1e9dsb9aZDy9W2G-TvX_je_JsJFDvdVvFaxSGdlXqvT9P_h0g776FXafQ5QBCfYNgkQaVcm_RHfEoUNwjwNmG1dd-7RhKk4eDtc6WmClTzKyWLwpKIKkEy9Epjz3Vituv/s320/IMG_0444.JPG" width="213" /></a></div>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj4HmRsBNqQb4H0yBkqbSDW4zoF01_xAIM9psgkbsg3-zCqc7NRB6K64PS8CAnvlqFkoKbAJDVdCi_30TIYEqPv-j7KATRHnhhRY87WGagGgzEECrMtZNMBi6q7TWX2CQ0l2jrYxk2N6ubA/s1600/IMG_0385.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; display: inline !important; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="1024" data-original-width="574" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj4HmRsBNqQb4H0yBkqbSDW4zoF01_xAIM9psgkbsg3-zCqc7NRB6K64PS8CAnvlqFkoKbAJDVdCi_30TIYEqPv-j7KATRHnhhRY87WGagGgzEECrMtZNMBi6q7TWX2CQ0l2jrYxk2N6ubA/s320/IMG_0385.JPG" width="179" /></a><br />
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px;">
<br /></div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; display: inline; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-top: 6px;">
കേദാര്നാഥ് യാത്രയ്ക്ക് ഇപ്പോള് രെജിസ്ട്രേഷന് നിര്ബന്ധമായതിനാല് ഹരിദ്വാറില് നിന്ന് തന്നെ അതു ചെയ്ത് ഐഡി കാര്ഡ് വാങ്ങി. മുന്കൂട്ടി ബുക്ക് ചെയ്ത കാറില് രാവിലെ തന്നെ ഞങ്ങള് അഞ്ചു പേര് യമുനോത്രിയിലേക്ക് തിരിച്ചു. വഴിയോരക്കാഴ്ചകള് കണ്ടും ഇടയ്ക്ക് ചില മനോഹര സ്ഥാനങ്ങളില് ഇറങ്ങിയും ഞങ്ങള് യാത്ര ചെയ്തു. പോകുന്ന വഴിയില് എല്ലാം മനോഹരങ്ങളായ ദൃശ്യങ്ങള് കണ്ണിനും മനസ്സിനും ആനന്ദം നല്കും. വൈകുന്നേരത്തോടെ ഞങ്ങള് ബാര്കോട്ടില് എത്തി. യമുനാനദി ആ പ്രദേശത്തിന് സമീപം ഒഴുകുന്നുണ്ട്. അവിടെ ഒരു ഹോട്ടല് മുറിയെടുത്ത് രാത്രി ഭക്ഷണം ഞങ്ങള് സ്വയം പാകം ചെയ്തു കഴിച്ചുറങ്ങി. അതിരാവിലെതന്നെ യമുനോത്രിയിലേക്ക് തിരിച്ചു. ബാര്കോട്ടില് നിന്നും അധികം ദൂരമില്ല. ഡ്രൈവര് പക്ഷെ സാവധാനമാണ് വണ്ടി ഓടിച്ചിരുന്നത്. അപകടങ്ങള് പതിഞ്ഞിരിക്കുന്ന ഉത്തരാഖണ്ടിലെ റോഡുകളെക്കുറിച്ച് അയാള്ക്ക് നല്ല നിശ്ചയമുണ്ടായിരിക്കും. കൂടാതെ സാവധാനമുള്ള യാത്ര അധികം ക്ഷീണത്തെയും ഉണ്ടാക്കിയില്ല. വൈകാതെ തന്നെ ഞങ്ങള് ജാനകിചട്ടിയിലെത്തി. അവിടെ നിന്നും ആറു കിലോമീറ്റര് മുകളിലേക്ക് മല കയറണം. സാവധാനം ചുവടുകള് വച്ച് പര്വതനിരകളുടെ ഗാംഭീര്യം കണ്ടുകൊണ്ട് ചെറിയ നടപ്പാതയിലൂടെ ഞങ്ങള് നടന്നുകയറി. ചിലര് കുതിരപ്പുറത്താണ് സഞ്ചാരം, ചിലര് ഡോളിയിലും, കുട്ടകളിലും. ഇടയ്ക്ക് വിശ്രമസങ്കേതങ്ങളും, മഴ പെയ്താല് കയറി നില്ക്കാനുള്ള ഷെഡ്ഡുകളും ഉണ്ട്. ഭക്ഷണം, ചായ, പലഹാരങ്ങള് എന്നിവ വില്ക്കുന്ന ധാരാളം ചെറിയ കടകളും വഴിയില് ഉണ്ട്. ഇടയ്ക്കിടെ വിശ്രമിച്ചു കൊണ്ടും കാഴ്ചകള് കണ്ടും ഞങ്ങള് മുകളില് എത്തി. വളരെ തണുപ്പുള്ള ആ പ്രദേശത്ത് പ്രകൃതി ഒരുക്കിയ ചൂടുജലം നിറഞ്ഞ തപ്തകുണ്ടില് ഇറങ്ങി മതിയാവോളം ഞങ്ങള് കുളിച്ചു, യമുനാദേവിയുടെ പുണ്യക്ഷേത്രത്തില് ദര്ശനം നടത്തി. തെളിഞ്ഞ യമുനാജലത്തിന്റെ ഉത്ഭവസ്ഥാനമായ യമുനോത്രി ഹിമാനി അതിലും ഉയരത്തിലാണ്. കുറേ നേരം യമുനോത്രിക്ഷേത്രത്തില് ചിലവഴിച്ച ശേഷം ഞങ്ങള് താഴേക്കിറങ്ങി. അപ്പോഴേക്കും മഴ പെയ്തു തുടങ്ങിയിരുന്നു. അവിടെ നിന്നും മഴയത്തിടുന്ന കവര് വാങ്ങി ധരിച്ചുകൊണ്ട് ഞങ്ങള് ഇറങ്ങി. മഴയത്ത് ഇറക്കം അല്പം പ്രയാസകരമാണ്. എന്നാല് മഴ നനഞ്ഞ് ആസ്വദിച്ചുകൊണ്ടാണ് ഞങ്ങള് ഇറങ്ങിയത്. പച്ചപ്പാര്ന്ന മലനിരകളില് മഴ ആടിത്തിമിര്ത്തു. ഹിമാലയപര്വതത്തിന്റെ അനന്യസൌന്ദര്യം അമൃതവര്ഷിണി ആലപിച്ചത് ആസ്വദിച്ചുകൊണ്ട് ഞങ്ങള് താഴെയെത്തി. യമുനോത്രിയുടെ പ്രകൃതം സ്ത്രൈണമാണ്. യമുനാദേവി പ്രകൃതിയില് തന്റെ വിലാസനൃത്തം ചെയ്യുന്ന പുണ്യധാമം. ആ ദേവവഭൂമിയില് മനസ്സും ശരീരവും ഈശ്വരാര്പ്പിതമാകുന്ന അനുഭൂതിയുണ്ടാകുന്നു. ഇനി യാത്ര ഗംഗോത്രിയിലേക്കാണ്. ഹിമാലയത്തിന്റെ സ്ത്രൈണസൌന്ദര്യത്തിന്റെ അത്യുജ്വലമായ ആവിഷ്കാരമാണ് ഗംഗോത്രിയില് എന്ന് കേട്ടിരിക്കുന്നു. അവിടെ എത്തണമെങ്കില് ഉത്തരകാശിയിലേക്ക് പോകണം. യമുനാനദിയുടെ ശീതളിമ മനസ്സിലേക്കും പകര്ന്നുകൊണ്ട് ഞങ്ങള് യാത്രയാരംഭിച്ചു. തപോധനന്മാരായ മഹാത്മാക്കളുടെ സാന്നിധ്യത്താല് പ്രസിദ്ധമായ ഉത്തരകാശിയിലേക്ക്..</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiDqnaqdkmwtChiemkzGS0XQyyPJsrorbbSoMWUgAYRiwxVKQvZf4RCcNDSrBMu_T9M5yyN9Sjrr65JBGCcz3SG2ihqFxpw0pAs9rqXNfV05kIuJmnev3F70RDE6gQgxSFRYimkHxdgqkN3/s1600/20170523_182744.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="768" data-original-width="1024" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiDqnaqdkmwtChiemkzGS0XQyyPJsrorbbSoMWUgAYRiwxVKQvZf4RCcNDSrBMu_T9M5yyN9Sjrr65JBGCcz3SG2ihqFxpw0pAs9rqXNfV05kIuJmnev3F70RDE6gQgxSFRYimkHxdgqkN3/s320/20170523_182744.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhjwbxkmFkn3jVcfZ3WNe_uYZQsvVSz1nHnBrVHPlKOPWOzW5P8Fr7CJdnu-x6Zhnmnd_R56q3XO3tM7p7XE4i6bf8oxBa6PjseThyAioTOvbwkhoQ4qU3dMy3_76b1gSUioOYLFpHOI2Z0/s1600/20170523_184205.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="768" data-original-width="1024" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhjwbxkmFkn3jVcfZ3WNe_uYZQsvVSz1nHnBrVHPlKOPWOzW5P8Fr7CJdnu-x6Zhnmnd_R56q3XO3tM7p7XE4i6bf8oxBa6PjseThyAioTOvbwkhoQ4qU3dMy3_76b1gSUioOYLFpHOI2Z0/s320/20170523_184205.jpg" width="320" /></a></div>
<div>
<span style="color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 14px;"><br /></span></span><div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; display: inline; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-top: 6px;">
<br /></div>
</div>
<div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px;">
ഉത്തരഭാരതത്തിലെ കാശി എന്നും സൌമ്യകാശിയെന്നും പ്രസിദ്ധമായ പ്രദേശമാണ് ഉത്തരകാശി. തപോധനന്മാരാല് എക്കാലത്തും അനുഗ്രഹിക്കപ്പെടുന്ന ഈ പുണ്യഭൂമിയെക്കുറിച്ച് കൂടുതലായി ഞാന് വായിച്ചത് ശ്രീ തപോവനസ്വാമികളുടെ ചരിത്രത്തിലൂടെയാണ്. ജീവന്മുക്തനായി ഹിമഗിരിവിഹാരം നടത്തിയ ആ മഹാത്മാവ് ഏറെക്കാലം ചിലവഴിച്ച ഉത്തരകാശിയിലെ തപോവനകുടീരം കാണണം എന്നത് ദീര്ഘകാലമായുള്ള ആഗ്രഹമായിരുന്നു. ഗുരുപാദസപര്യയുടെ രചനാവേളയില് ശ്രീ വിദ്യാനന്ദതീര്ത്ഥപാദസ്വാമികളുടെ തപോവനസന്ദര്ശനത്തെ വിവരിക്കുമ്പോള് ആ പ്രദേശമാകെ മനസ്സില് ഭാവന ചെയ്തിരുന്നു. ഗ്രന്ഥത്തില് പരാമര്ശിച്ച കേരളത്തിലെ പ്രധാന ആചാര്യന്മാരുടെയെല്ലാം ആശ്രമങ്ങളും സമാധിസ്ഥലങ്ങളും നേരില് സന്ദര്ശിക്കാന് ഭാഗ്യമുണ്ടായെങ്കിലും തപോവനസ്വാമികളുടെ സന്നിധിയില് ശ്രീവിദ്യാനന്ദസ്വാമിജി ഒരാഴ്ച ചിലവഴിച്ചു വേദാന്തചര്ച്ചകള് നടത്തിയ പുണ്യാശ്രമം കാണുവാന് അന്ന് സാധിച്ചില്ല. ഇപ്പോഴിതാ ഒരു നിയോഗമെന്ന പോലെ ആ തപോഭൂമിയിലും എത്തിപ്പെട്ടിരിക്കുന്നു. യമുനോത്രിയില് നിന്നും നേരെ ഞങ്ങള് ഉത്തരകാശിയിലാണ് എത്തിയത്. ജ്ഞാനസ്വരൂപ്ജി അവിടെ ഞങ്ങള്ക്ക് തങ്ങാനുള്ള സൗകര്യം സോമാശ്രമാത്തിലെ നാരായണ്ജി വഴി ഏര്പ്പാടാക്കിയിരുന്നു.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
താമസസ്ഥലത്തിനു സമീപം ഗംഗാനദി ഗംഭീരനാദത്തോടെ ഒഴുകിക്കൊണ്ടിരിക്കുന്നു. പുലര്ച്ചെ ഉണര്ന്നപ്പോള് ഗംഗാനദിയുടെ സുന്ദരമായ ദൃശ്യം കണ്ണുകളെ കുളിര്പ്പിച്ചു. കുറച്ചു വര്ഷങ്ങള്ക്ക് മുന്പുണ്ടായ പ്രകൃതിക്ഷോഭത്തില് തകര്ന്ന പ്രദേശങ്ങള് പുനര്നിര്മ്മിച്ചത് ജ്ഞാനസ്വരൂപ്ജി ഞങ്ങള്ക്ക് കാട്ടിത്തന്നു. നിരവധി ആശ്രമങ്ങളും ക്ഷേത്രങ്ങളും ഉത്തരകാശിയില് ഉണ്ട്. സോമാശ്രമത്തിലെ മലയാളികളായ ഹരിഹരബ്രഹ്മേന്ദ്രസ്വാമിജിയെയും നാരായണ്ജിയെയും ചില ബ്രഹ്മചാരികളെയും പരിചയപ്പെട്ടു. തപോവനസ്വാമികളുടെ ആശ്രമത്തില് ചെന്നു അദ്ദേഹത്തിന്റെ ഛായാചിത്രത്തിനുമുന്നില് നമസ്കരിച്ചു. ചിന്മയാമിഷന്റെ കീഴിലാണ് ഇപ്പോള് ആശ്രമം. ഏകദേശം അറുപതുവര്ഷങ്ങള്ക്ക് മുന്പ് വിദ്യാനന്ദസ്വാമിജി അവിടം സന്ദര്ശിച്ചതിന്റെ വിവരണം മനസ്സിലൂടെ കടന്നു പോയി. അന്നത്തെ ആ ചെറിയ കുടിലും പരിസരപ്രദേശങ്ങളും വളരെയധികം മാറിയിരിക്കുന്നു. ഉത്തരകാശി ഇന്നൊരു വലിയ ടൌണ് ആണ്. എങ്കിലും ആ പരിപാവനമായ ആശ്രമത്തിന്റെ ദിവ്യത്വം ശാന്തമായ് അവിടെ അനുഭവപ്പെടുന്നു.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; display: inline; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-top: 6px;">
രാവിലെ അധികം വൈകാതെ തന്നെ ഞങ്ങള് ഗംഗോത്രിയിലേക്ക് തിരിച്ചു. </div>
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiMgmHPoE7O76ev51uKuiHOwALUFP4eE_EwTUwqXpbbxriDkFHnfz8gK2toXxlQA7JEEUkoPeJWzUrSqkdgObvLzNXnk5hJqBB6fCcg6_3OpUQIHlSe-sxzYkYWg5jlm4GaY-iVM0Ytnj1i/s1600/IMG_0474.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="741" data-original-width="1024" height="231" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiMgmHPoE7O76ev51uKuiHOwALUFP4eE_EwTUwqXpbbxriDkFHnfz8gK2toXxlQA7JEEUkoPeJWzUrSqkdgObvLzNXnk5hJqBB6fCcg6_3OpUQIHlSe-sxzYkYWg5jlm4GaY-iVM0Ytnj1i/s320/IMG_0474.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0pR6AT5cXsPx9P-pGNhRU3ugYQzXip8djeZe-uzv3rLIA6YnvvK41dQ2THBLhNq2mRmialLBnBbCeiBtQjUTy-A3MRnGapJN6zI_KMUc-Jk69l4W7e06X25WG_XHxi_MttLC35mVr2Piq/s1600/IMG_0565.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="683" data-original-width="1024" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0pR6AT5cXsPx9P-pGNhRU3ugYQzXip8djeZe-uzv3rLIA6YnvvK41dQ2THBLhNq2mRmialLBnBbCeiBtQjUTy-A3MRnGapJN6zI_KMUc-Jk69l4W7e06X25WG_XHxi_MttLC35mVr2Piq/s320/IMG_0565.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjomC8q00_nkUAVNBUR7hsIGdoAs-VSWNJMzG3sN787mkdB2V38HeeaxfphzzQNDgY0VKeVC4dzAIQZ_jsZJZk-HFcA_lN_Xp-P3DpVITIPJeqvHMPMCUjeF5EZG58Hze_IZd0Wux1jvwMd/s1600/IMG_0583.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="683" data-original-width="1024" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjomC8q00_nkUAVNBUR7hsIGdoAs-VSWNJMzG3sN787mkdB2V38HeeaxfphzzQNDgY0VKeVC4dzAIQZ_jsZJZk-HFcA_lN_Xp-P3DpVITIPJeqvHMPMCUjeF5EZG58Hze_IZd0Wux1jvwMd/s320/IMG_0583.JPG" width="320" /></a></div>
<div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; display: inline; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-top: 6px;">
<br /></div>
</div>
<div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; display: inline; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-top: 6px;">
സമുദ്രനിരപ്പില് നിന്നും ഏകദേശം പതിനായിരം അടി മുകളില് ആണ് ഗംഗോത്രി. ഉത്തരാഖണ്ട് പ്രകൃതിദുരന്തത്തിന്റെ തീവ്രമായ ആഘാതം ഏറ്റ പ്രദേശങ്ങളില് ഒന്നാണ് ഗംഗോത്രി. മാര്ഗ്ഗമദ്ധ്യേ അതു കാണാന് കഴിയും. പ്രളയം കടപുഴക്കിയ നൂറുകണക്കിനു വൃക്ഷങ്ങളുടെ അവശിഷ്ടങ്ങള് വശങ്ങളില് കാണാം. ആ വൃക്ഷശരീരങ്ങളെ ഗൌനിക്കാതെ ഭാഗീരഥി ശാന്തമായ് ഒഴുകിക്കൊണ്ടിരുന്നു. ഗംഗാനദിയുടെ ഉത്ഭവസ്ഥാനം ഗംഗോത്രിയില് നിന്നും 18 കിലോമീറ്റര് ഉയരത്തിലുള്ള ഗോമുഖിലാണ്. ഗംഗോത്രിഹിമാനിയില് നിന്നും വരുന്ന ജലം അവിടം മുതല് ദേവപ്രയാഗ് വരെ ഭാഗീരഥി എന്നറിയപ്പെടുന്നു. ദേവപ്രയാഗില് അളകനന്ദാനദിയുമായി കൂടിച്ചേര്ന്നു ഗംഗ എന്ന പേരോടുകൂടി ആ മഹാനദി ഒഴുകുന്നു. ഗംഗോത്രിയിലേക്കുള്ള വഴിയില് അപകടങ്ങള് ഉണ്ടാകാം. അതിനാല് ഡ്രൈവര് സാവധാനമാണ് വണ്ടിയോടിച്ചത്. ഞങ്ങള് യാത്ര ചെയ്തു മടങ്ങിയ ശേഷം അവിടെ 25 പേരടങ്ങുന്ന സംഘം അപകടത്തില്പ്പെട്ടു മരണമടഞ്ഞു എന്ന വാര്ത്ത പിന്നീടു കേട്ടിരുന്നു. പ്രളയത്തിനു ശേഷമുള്ള ഗംഗോത്രിയുടെ മാറ്റങ്ങളും ഭൂപ്രകൃതിയും ജ്ഞാനസ്വരൂപ്ജി ഇടയ്ക്കിടെ പറഞ്ഞുകൊണ്ടിരുന്നു. എങ്കിലും ആ പ്രകൃതിയുടെ സൌന്ദര്യത്തിനു യാതൊരു മാറ്റവുമില്ല. ഏതു കഠിനഹൃദയത്തെയും ആ പ്രകൃതിസൌന്ദര്യം ആകര്ഷിക്കും. വഴിയുടെ വശങ്ങളില് ഉയരമുള്ള വൃക്ഷങ്ങള് കാണാം. ദേവദാരുവും മറ്റും കാണാം. ഗംഗോത്രിയില് ഗംഗാദേവിയുടെ ഒരു ചെറിയ ക്ഷേത്രമുണ്ട്. തണുപ്പുകാലത്ത് അവിടുത്തെ വിഗ്രഹം ഗംഗോത്രിക്കു താഴെയുള്ള ഹര്സില് ടൌണിനടുത്തു മുഖ്ബയിലെ ക്ഷേത്രത്തിലാണ് പൂജിക്കുക. അതിനടുത്തുള്ള മലയാളിയായ കൃഷ്ണാനന്ദസ്വാമിജിയുടെ കുടീരത്തില് ഞങ്ങള് കയറി. അദ്ദേഹം ചായയും ചിപ്സും നല്കി ഞങ്ങളെ സല്ക്കരിച്ചു. മുന്പ് അദ്ദേഹത്തിന്റെ കുടീരം ഗംഗോത്രിയില് ആയിരുന്നെന്നും വെള്ളപ്പൊക്കത്തില് അതു തകര്ന്നപ്പോഴാണ് ഇങ്ങോട്ടേക്ക് മാറിയതെന്നും അദ്ദേഹം പറഞ്ഞു. അവിടെ നിന്നും യാത്ര പറഞ്ഞ് ഗംഗോത്രിയിലെത്തി. അത്യന്തം സുന്ദരവും ശാന്തവുമായ ഭൂപ്രകൃതി. വണ്ടി പാര്ക്ക് ചെയ്തിടത്തു നിന്നും ഒരു കിലോമീറ്റര് നടന്നു ക്ഷേത്രത്തിലെത്തി തൊഴുതു. ഭാഗീരഥി സമീപത്ത് ലാസ്യനൃത്തത്തോടെ ചലിച്ചുകൊണ്ടിരിക്കുന്നു. വലിയ പാറക്കെട്ടുകളില് ചിന്നിച്ചിതറുന്ന ആ ജലകണങ്ങളില് സൂര്യരശ്മികള് നവരത്നശോഭ തീര്ക്കുന്നു. വിശാലമായ ആകാശത്ത് വെളുത്ത മേഘങ്ങള് കൂട്ടമായ് പര്വതങ്ങള്ക്ക് മുകളിലായ് നിരന്നു നില്ക്കുന്നു. ഗംഗാതരംഗം പ്രണവധ്വനിമുഴക്കി ഒഴുകുമ്പോള് അതിനു സമീപമുള്ള വലിയ പാറപ്പുറത്ത് ഞങ്ങള് കണ്ണുകള് അടച്ച് നിശ്ശബ്ദരായി ഇരുന്നു. വിഷയലിപ്തമായ പ്രപഞ്ചഭാവങ്ങള് സ്പര്ശിക്കാത്ത ഹിമാലയസാനുക്കളുടെ തപശക്തി എത്രമാത്രം ഉദാത്തമെന്നു ഭാഗീരഥിയുടെ സമീപമിരിക്കുമ്പോള് ബോധ്യമാകുന്നു. മനസ്സു തികച്ചും ശാന്തം. ഗംഗാമാതാവിനെ നമസ്ക്കരിച്ചുകൊണ്ട് ഏറെ നേരം ഞങ്ങള് ആ പരിപാവനഭൂമിയില് ചിലവഴിച്ചു. യാത്രയുടെ ഭാഗം അല്ലാത്തതിനാലും കുറച്ച് ഏറെ സമയം ആവശ്യം ഉള്ളതിനാലും ഗോമുഖ് യാത്ര ഒഴിവാക്കിയിരുന്നു. എങ്കിലും ഗംഗോത്രി നല്കിയ ആത്മീയാനുഭൂതി ചെറുതല്ല. നമസ്കാരപൂര്വ്വം ആ ദിവ്യധാമത്തില് നിന്നും ഇറങ്ങുമ്പോള് മനസ്സ് ഒരു അലൌകികശാന്തിയെ പ്രാപിച്ചിരുന്നു. ആ ശാന്തതയുടെ നിശ്ശബ്ദത ആസ്വദിച്ചുകൊണ്ട് ഞങ്ങള് വീണ്ടും ഉത്തരകാശിയിലേക്ക് മടങ്ങി. അവിടെ നിന്നും കേദാരനാഥനെ കാണുവാന് പുറപ്പെടണം. വിശ്വൈകരക്ഷകനും മഹാവൈരാഗിയുമായ ശ്രീമഹാദേവന്റെ തിരുസന്നിധിയിലേക്ക്. സൌന്ദര്യധാമമായ പ്രകൃതിയില് നിന്നും നിത്യശുദ്ധബുദ്ധമുക്തമായ പുരുഷനിലേക്ക്...</div>
</div>
<div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; display: inline; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-top: 6px;">
<br /></div>
</div>
<div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px;">
നചികേത തടാകം</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhTTdLw_D3GUSLmWkEVtthA9O_pNttERXwWWuNciVWQe4-GXUycNnQ3DTWSX2THz_FKzWGbKdbWspXKSkBp3VSo0Q1H9U1Uu0Ixp9CVIofP8v_m0jir4aQKv4_B_PJlSjHq3Ewy5bfk4zgv/s1600/IMG_0606.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="683" data-original-width="1024" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhTTdLw_D3GUSLmWkEVtthA9O_pNttERXwWWuNciVWQe4-GXUycNnQ3DTWSX2THz_FKzWGbKdbWspXKSkBp3VSo0Q1H9U1Uu0Ixp9CVIofP8v_m0jir4aQKv4_B_PJlSjHq3Ewy5bfk4zgv/s320/IMG_0606.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJoyXuaEuiJz11HqtSJ7pi1QHe2PTm9mTq0tWHCsT1QGQEuviwRMDkcBdzPnom7qNakK2kfrCnS1XVxeavXyhhGc7aDr2PsIty-SttgD8gvqdRWpR8F6HOuhKVjaTw3QycBJl45VFK28fQ/s1600/IMG_0634.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="763" data-original-width="1024" height="238" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJoyXuaEuiJz11HqtSJ7pi1QHe2PTm9mTq0tWHCsT1QGQEuviwRMDkcBdzPnom7qNakK2kfrCnS1XVxeavXyhhGc7aDr2PsIty-SttgD8gvqdRWpR8F6HOuhKVjaTw3QycBJl45VFK28fQ/s320/IMG_0634.JPG" width="320" /></a></div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px;">
<br /></div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
സന്ധ്യയോടെയാണ് ഗംഗോത്രിയില് നിന്നും ഞങ്ങള് ഉത്തരകാശിയില് മടങ്ങിയെത്തിയത്. കുറച്ചു നേരം നാരായണ്ജിയോടു കുശലപ്രശ്നങ്ങള് നടത്തി. യാത്രയുടെ ക്ഷീണം കാരണം ഭക്ഷണം നേരത്തേ കഴിച്ചു ഞങ്ങള് കിടന്നു. വലിയ യാത്രകള്ആരംഭിക്കുന്നതേ ഉള്ളൂ. അതിരാവിലെ ഉണര്ന്നു കുളിയെല്ലാം കഴിഞ്ഞു ഞങ്ങള് കേദാര്നാഥിലേക്ക് തിരിച്ചു. ഉത്തരകാശിയില് നിന്നും കേദാറിലേക്കുള്ള വഴി 30 കിലോമീറ്റര് സഞ്ചരിച്ചാല് നചികേത് താള് അഥവാ നചികേതതടാകം കാണാന് സാധിക്കും എന്നറിഞ്ഞതിനാല് ഞങ്ങള് ആദ്യം അവിടേക്ക് തിരിച്ചു. 30 കി.മീ സഞ്ചരിക്കുമ്പോള് ചൌരാംഗിഖല് എന്ന ഒരു ചെറുഗ്രാമത്തിലെത്താം. അവിടെ നിന്നും മൂന്നു കിലോമീറ്റര് മുകളിലേക്ക് മല കയറണം. സമുദ്രനിരപ്പില് നിന്നും ഏകദേശം എണ്ണായിരം അടി ഉയരത്തില് സ്ഥിതി ചെയ്യുന്ന ആ മലയുടെ മുകളില് നിന്നാല് സിവാലിക് മലനിരകളിലെ ഹിമാനികള് പലതും കാണാം. ഏകദേശം പതിനെട്ടു കിലോമീറ്റര് ആകാശദൂരത്തില് വ്യാപിച്ചു കിടക്കുന്ന ചാര്ധാം പര്വതനിരകളെയും കാണാന് കഴിയും. ഓരോരോ മലകളും ജ്ഞാനസ്വരൂപ്ജി ഞങ്ങള്ക്ക് കാട്ടിത്തന്നു.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
നചികേത തടാകത്തിലേക്കുള്ള വഴി ഒരു ചെറു കാടാണ്. മരങ്ങളാല് നിബിഡമായ ആ പ്രദേശത്ത് കാല്നടയായി മുകളിലെത്താന് ചെറുപാതയുണ്ട്. അത്യാവശ്യം കയറ്റമുണ്ട്. എന്നാല് ഒരു ഇല പോലും അനങ്ങാത്തത്ര പരിപൂര്ണ്ണ നിശ്ശബ്ദത ആ പ്രദേശമാകെ വ്യാപിച്ചിരുന്നു. ആ സമയത്ത് ഞങ്ങള് മാത്രമായിരുന്നു ആ മലയിലേക്ക് പ്രവേശിച്ചിരുന്നത്. അതിന്റെ പ്രാധാന്യം അറിയാഞ്ഞിട്ടാണോ അതോ മറ്റെന്തെങ്കിലുമോ എന്നറിയില്ല ചൌരാംഗിഖല്ലില് ഭക്ഷണം കഴിക്കാന് അനേകം തീര്ത്ഥാടനവാഹനങ്ങള് നിര്ത്തുന്നുണ്ടെങ്കിലും നചികേതതടാകത്തിലേക്ക് അധികമാരും കയറുന്നത് കണ്ടില്ല. പേര് സൂചിപ്പിക്കുന്നതു പോലെ നചികേതസ്സുമായി ആ സ്ഥലത്തിനു ബന്ധമുണ്ട്. മഹാഗുരുവായ യമദേവന് മരണത്തിന്റെ രഹസ്യമന്വേഷിച്ചു ചെന്ന നചികേതസ്സ് എന്ന ബാലകന് ബ്രഹ്മവിദ്യ ഉപദേശിച്ച സ്ഥലമാണ് നചികേതാ താള് എന്നാണു വിശ്വാസം. ദശോപനിഷത്തുക്കളില് ഒന്നായ കഠോപനിഷത്ത് പിറവിയെടുത്ത പുണ്യസ്ഥലം.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
ഉത്തിഷ്ഠത ജാഗ്രത പ്രാപ്യ വരാന്നിബോധത .<br />ക്ഷുരസ്യ ധാരാ നിശിതാ ദുരത്യയാ<br />ദുർഗം പഥസ്തത്കവയോ വദന്തി</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; display: inline; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-top: 6px;">
എന്ന കഠോപനിഷത്ത് മന്ത്രത്തെക്കുറിച്ച് ജ്ഞാനസ്വരൂപ്ജിയോട് സംസാരിച്ചുകൊണ്ടാണു നടന്നത്. ഇരുതലമൂര്ച്ചയുള്ള വാളുപോലുള്ള ദുര്ഗ്ഗമായ ആദ്ധ്യാത്മികമാര്ഗ്ഗത്തില് ജാഗ്രതയോടെ, അവബോധത്തോടെ സഞ്ചരിക്കുവാന് നചികേതതടാകത്തിലേക്കുള്ള യാത്ര ഓര്മ്മപ്പെടുത്തുന്നു. നടന്നു നടന്നു ഞങ്ങള് മുകളിലെത്തുമ്പോള് അതിമനോഹരമായ ഒരു തടാകം ഞങ്ങളെ വരവേറ്റു. ശുദ്ധമായ മാനസത്തില് ആത്മപ്രതിബിംബം സലക്ഷണമായി പ്രതിബിംബിക്കുന്നു എന്ന തത്വത്തെ ഓര്മ്മപ്പെടുത്തുംവിധം തെളിഞ്ഞ ജലത്തില് വൃക്ഷങ്ങളുടെ പ്രതിബിംബം വ്യക്തമായി കാണാം. ജലത്തില് ചെറുതും വലുതുമായ മീനുകളും ഉണ്ട്. പരിപൂര്ണ്ണ നിശ്ശബ്ദത ആ പ്രദേശത്താകെ കളിയാടുന്നു. അവിടെ നിശ്ശബ്ദതയുടെ സൌന്ദര്യം ഒരു ലഹരി പോലെ മനസ്സില് തെളിയുന്നു. അവിടെ നിശ്ശബ്ദതയിലെ പ്രണവധ്വനി കാതില് മുഴങ്ങുന്നു. ശാന്തമായ പ്രകൃതി. കുറച്ചു നേരം ആ തടാകത്തിന്റെ തീരത്തുതന്നെ മൌനവും ആസ്വദിച്ചു ഞങ്ങള് ഇരുന്നു. അവിടെ ഒരു വൈഷ്ണവക്ഷേത്രവും വൃദ്ധനായ ഒരു സാധുവും ഉണ്ടായിരുന്നു. ശാന്തപ്രകൃതനായ അദ്ദേഹം ഞങ്ങളെ അതിഥികളെന്ന വണ്ണം സ്വീകരിച്ചു കുശലാന്വേഷണം നടത്തി. ആ പ്രദേശത്തിന്റെ ചരിത്രപരവും ആദ്ധ്യാത്മികപരവുമായ പ്രാധാന്യത്തെക്കുറിച്ച് അദ്ദേഹം പറഞ്ഞുതന്നു. മാത്രമല്ല വളരെ രുചികരമായ ഒരു കട്ടന്ചായ നാരങ്ങാനീര് ചേര്ത്ത് ഉണ്ടാക്കിത്തരികയും ചെയ്തു. അതു കുടിച്ച ശേഷം ഞങ്ങള് അദ്ദേഹത്തെ നമസ്ക്കരിച്ച് ദക്ഷിണ നല്കി താഴേക്ക് ഇറങ്ങി. അധികംവൈകാതെ തന്നെ താഴെ ഇറങ്ങാനായി. താഴെ എത്തിയ ശേഷം അവിടുള്ള ഒരു കടയില് നിന്നും ദക്ഷിണേന്ത്യന് രുചിയുള്ള ഇഡ്ഡലി തന്നെ കഴിക്കാന് കിട്ടി. ഭക്ഷണം കഴിച്ച ശേഷം ഞങ്ങള് യാത്ര തുടര്ന്നു. കേദാര്നാഥില് പോകണമെങ്കില് വൈകുന്നെരമെങ്കിലും സോനപ്രയാഗില് എത്തണം. അവിടെ തങ്ങി രാവിലെ യാത്ര തുടങ്ങേണ്ടതുണ്ട്. പോകുന്ന വഴി അഗസ്ത്യമുനി എന്ന സ്ഥലത്ത് ഇറങ്ങി അഗസ്ത്യക്ഷേത്രവും സന്ദര്ശിച്ചു. അഗസ്ത്യമുനി തപസ്സ് ചെയ്ത സ്ഥലമാണെന്ന് വിശ്വസിക്കപ്പെടുന്ന ഒരു പഴയ ഒരു ക്ഷേത്രമാണത്. അഗസ്ത്യശിഷ്യനായ ഭോഗനാഥരുടെയും പ്രതിഷ്ഠ അവിടെയുണ്ട് മൊരാരിബാപ്പുവിന്റെ സത്സംഗം ഉള്ളതിനാല് കേദാറില് നല്ല തിരക്കുണ്ടെന്നും താമസസൗകര്യം ലഭിക്കുക പ്രയാസമാണെന്നും അറിഞ്ഞു. എന്നാല് ജ്ഞാനസ്വരൂപ്ജി ഞങ്ങള്ക്കുള്ള താമസം തയ്യാറാക്കുവാന് ആരെയൊക്കെയോ വിളിക്കുന്നുണ്ടായിരുന്നു. അദ്ദേഹത്തിന്റെ ശ്രമഫലമായി അവിടെ രാത്രി താമസം ശരിയായി. രാത്രി 8 മണിയോടെ ഞങ്ങള് സോനപ്രയാഗിനു 2 കിലോമീറ്റര് മുന്പുള്ള സീതാപൂരില് ഏര്പ്പാടാക്കിയിരുന്ന മുറിയില് എത്തി. ഇടയ്ക്കു ഇടത്തേകാല് ഒന്ന് ഇടറിയിരുന്നതിനാല് ചെറിയ വേദന തുടങ്ങിയിരുന്നു. നീരുമുണ്ട്. വെളുപ്പിനെ തന്നെ 20 കിലോമീറ്റര് പര്വതം കയറേണ്ടതുണ്ട്. രാവിലെ കയറിയാല് വൈകുന്നേരത്തോടെ അവിടെ എത്താം. വേദനയ്ക്കുള്ള മരുന്നു കാലില്പുരട്ടി, ദീര്ഘകാലമായ ഒരാഗ്രഹം സഫലമാകാനുള്ള യാത്രയും സ്വപ്നം കണ്ടുകൊണ്ട് കേദാരത്തിന്റെ അടിവാരത്തില് അന്ന് അന്തിയുറങ്ങി.</div>
</div>
<div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; display: inline; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-top: 6px;">
<br /></div>
</div>
<div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px;">
വെളുപ്പിനെ തന്നെ ഞങ്ങള് സീതാപൂരില് നിന്നും സോനപ്രയാഗിലെത്തി. നല്ല തണുപ്പുണ്ടായിരുന്നു. അവിടെ നിന്നും 19 km കേദാര്നാഥിലേക്ക് ഉണ്ടെന്ന ബോര്ഡ് കണ്ടു. ഉത്തരാഖണ്ട് പ്രളയത്തിനു ശേഷം വഴിയാകെ മാറിയെന്നും ദൂരം കൂടുതലാണെന്നും കേട്ടു. സോനപ്രയാഗില് നിന്നും ഗൌരികുണ്ഡ് വരെ അഞ്ചു കിലോമീറ്റര് ദൂരമുണ്ട്. അവിടേക്ക് ജീപ്പ് സര്വീസ് ഉണ്ട്. എന്നാല് അതിനുള്ള ക്യൂ നീണ്ടു നിവര്ന്നു കിടന്നിരുന്നു. അങ്ങോട്ടും ഇങ്ങോട്ടും പോയി വരുന്ന ജീപ്പ് കിട്ടാന് രണ്ടു മണിക്കൂറെങ്കിലും എടുക്കുമെന്ന് തോന്നിയതിനാല് സോനപ്രയാഗില് നിന്നുതന്നെ നടക്കാന് ഞങ്ങള് തീരുമാനിച്ചു. നടക്കാന് താല്പര്യമില്ലാതിരുന്ന ശരത്ചന്ദ്രസ്വാമി കുതിരപ്പുറത്താണ് കേദാറിലേക്ക് പോയത്. ഞങ്ങള് നാലു പേര് മെല്ലെ നടന്നു.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
ഗൌരികുണ്ഡ് വരെ ടാര് ചെയ്ത റോഡുണ്ട്. അതുവഴി അഞ്ചു കിലോമീറ്റര് നടന്നു ഞങ്ങള് ഗൌരികുണ്ഡ് കവാടത്തിലെത്തി. അവിടെ കുറേ കടകളും ഭക്ഷണശാലകളും ഉണ്ട്. മുകളിലേക്കുള്ള വഴികളില് എല്ലാം തന്നെ ചെറിയ കടകള് ഉണ്ട്. ഗൌരികുണ്ഡ് നിന്നും വെള്ളം കുടിച്ചുകൊണ്ടു ഞങ്ങള് മുകളിലേക്ക് കയറിത്തുടങ്ങി. കയറുംതോറും തലേദിവസം തുടങ്ങിയ എന്റെ കാലുവേദന കൂടിക്കൂടി വന്നു. നീരു വര്ദ്ധിച്ചിരുന്നു. അതിനാല് യാത്ര കഠിനമായി അനുഭവപ്പെട്ടു. കുറച്ച് ദൂരം മുന്നോട്ട് ചെന്നപ്പോള് തണുപ്പു മാറി നല്ല വെയിലും ചൂടും അനുഭവപ്പെട്ടു. സ്വറ്റര് ഊരി മാറ്റിയെങ്കിലും ചൂടിനു കുറവില്ല. കടുത്ത ചൂടും കാലിലെ വേദനയും കാരണം എന്റെ നടത്തം മെല്ലെയായി. വിനോദ് വേഗം നടന്നു കയറുന്നുണ്ടായിരുന്നു. ഏകദേശം എട്ടു കിലോമീറ്റര് സോനപ്രയാഗില് നിന്നും ഞങ്ങള് നടന്നെത്തിയിരുന്നു. ചൂട് അധികമായതോടെ ശരീരത്തിനു ക്ഷീണവും നിര്ജലീകരണവും ഉണ്ടായി. ക്ഷീണം വര്ദ്ധിക്കുകയും ചര്ദ്ദി ഉണ്ടാകുകയും ചെയ്തു. മുന്പോട്ടു കയറാന് ആവാത്ത അവസ്ഥ. ജ്ഞാനസ്വരൂപ്ജിയും കൃഷ്ണകുമാറെട്ടനും എന്നോടൊപ്പം തന്നെ പതുക്കെ നടന്നു. ചായയും ഭക്ഷണവും ഒന്നും ശരീരം സ്വീകരിക്കുന്നില്ല. എന്റെ ബുദ്ധിമുട്ട് കണ്ട് താഴേക്കിറങ്ങാമെന്നു അവര് പറഞ്ഞെങ്കിലും അത് നിരസിച്ചു. കുതിരയെ ഇടയ്ക്ക് വച്ചു കിട്ടുകയില്ല താനും. കൂടാതെ കുതിരപ്പുറത്ത് കയറാന് മനസ്സ് ഒട്ടും അനുവദിക്കുന്നുമില്ല. അവയ്ക്ക് തന്നെ ശ്വാസം മുട്ടിയാണ് കയറാന് കഴിയുന്നത്. മനുഷ്യനെകൂടി ചുമന്നാല് അവയുടെ അവസ്ഥ എത്ര കഷ്ടമാണ്.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgVm1ZhnLnOaf8_mn2Y4wpCXg7aIIdKlHxCpUTHi3rsJPcpwJQekENuvv_R4AxlRqyeVxHPQOAbZVIS3Y_V5pZJMux6swns2XOQg-M7jWjeiTLJgPIYJW6RGIVtUYu9H14VVsgxWoHF0J7k/s1600/IMG_0715.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="683" data-original-width="1024" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgVm1ZhnLnOaf8_mn2Y4wpCXg7aIIdKlHxCpUTHi3rsJPcpwJQekENuvv_R4AxlRqyeVxHPQOAbZVIS3Y_V5pZJMux6swns2XOQg-M7jWjeiTLJgPIYJW6RGIVtUYu9H14VVsgxWoHF0J7k/s320/IMG_0715.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEimorPL6gPX6u6Eh1jbGs_n7nY3DKTkkas8_08yRMociQocd6P4vqTQvcceqw0YLrhQYQq3cn7b3i8yapHHu8xYi_kCDr4tiYdhyphenhyphenen2RxnNrGAAi1wBl28GVKqZ02qKsgUGBYmOvb1Hiv6c/s1600/IMG_0651.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="683" data-original-width="1024" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEimorPL6gPX6u6Eh1jbGs_n7nY3DKTkkas8_08yRMociQocd6P4vqTQvcceqw0YLrhQYQq3cn7b3i8yapHHu8xYi_kCDr4tiYdhyphenhyphenen2RxnNrGAAi1wBl28GVKqZ02qKsgUGBYmOvb1Hiv6c/s320/IMG_0651.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhTnGrFXoJYKkcqpw_f3N3r4ASKvu3laWOx1LiMKV_3Jdlpv1uIrw7N9NbpnUwSz4X0ReSI-rBIsfG9MyncmKCzPHlhh0ospCOLbt5oKYmRyYN-4iri5lGIoZvsQGZcQQ69wu8YsgAyjLGi/s1600/IMG_0708.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="683" data-original-width="1024" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhTnGrFXoJYKkcqpw_f3N3r4ASKvu3laWOx1LiMKV_3Jdlpv1uIrw7N9NbpnUwSz4X0ReSI-rBIsfG9MyncmKCzPHlhh0ospCOLbt5oKYmRyYN-4iri5lGIoZvsQGZcQQ69wu8YsgAyjLGi/s320/IMG_0708.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhsio3gqeItmQq1716d8SZl_zk4lh5edBtsCLF9W1S0ySi1ZmnfgVVZ0LTpZbfIkHo9ZASRyh8J8L_WlzzN8HJP46FEFz5MY1rwKZtBZmMsIKkPGcyaFFdR1iuRqS847JoJvwH3m0bKrvfM/s1600/IMG_0683.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="683" data-original-width="1024" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhsio3gqeItmQq1716d8SZl_zk4lh5edBtsCLF9W1S0ySi1ZmnfgVVZ0LTpZbfIkHo9ZASRyh8J8L_WlzzN8HJP46FEFz5MY1rwKZtBZmMsIKkPGcyaFFdR1iuRqS847JoJvwH3m0bKrvfM/s320/IMG_0683.JPG" width="320" /></a></div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
<br /></div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
അടുത്ത പ്രധാന പോയിന്റ് രാംവാഡാ എന്ന സ്ഥലമാണ്. അവിടെ വരെ എങ്കിലും എത്തുമോ എന്ന് നോക്കാം. ആത്മനാ വിന്ദതേ വീര്യം എന്നു ഞാന് ജ്ഞാനസ്വരൂപ്ജിയെ നോക്കി പറഞ്ഞുകൊണ്ട് വളരെ മെല്ലെ നടന്നു. ഇടയ്ക്കിടെ വിശ്രമിച്ചും വെള്ളം കുടിച്ചും സമയം എത്ര വൈകിയാലും ലക്ഷ്യസ്ഥാനത്ത് എത്തുക എന്ന മനോഭാവത്തോടെ ഞങ്ങള് നടന്നു. വെയില് യാതൊരു ദാക്ഷിണ്യവും കാട്ടിയില്ല. പക്ഷേ അല്പം മുന്നോട്ടു നടന്നപ്പോള് ഈശ്വരാനുഗ്രഹമെന്ന വണ്ണം ആകാശത്ത് കാര്മേഘങ്ങള് തടിച്ചുകൂടി. ഹിമാലയത്തിലെ പ്രവചനാതീതമായ കാലാവസ്ഥ അപ്പോള് എനിക്ക് അനുകൂലമാകുകയായിരുന്നു. ആ കാര്മേഘങ്ങള് ശക്തമായ മഴ ചൊരിഞ്ഞു. ആ മഴയില് ശരീരത്തിന്റെ അസ്വസ്ഥത മാറി. എവിടെ നിന്നോ ഊര്ജ്ജം ലഭ്യമായ പോലെ. ശരീരം മുകളിലേക്ക് കയറുവാന് പ്രാപ്തമായി. ലക്ഷ്യസ്ഥാനത്തെത്തും എന്ന് മനസ്സില് ഉറപ്പിച്ചു. സുന്ദരമായ ഭൂപ്രകൃതി. അകലെ മഞ്ഞുവീണു ധവളവര്ണ്ണമായ മലനിരകള്. ഒരു വശത്തു സൂര്യരശ്മികള് തട്ടി പീതവര്ണ്ണമായ കൂറ്റന്മലകള്. ചില ഭാഗങ്ങളില് പാറക്കെട്ടുകള്. മന്ദാകിനീനദിയുടെ കളാരവം. പ്രകൃതീശ്വരി സൌന്ദര്യപാരവാരമായി മാറിയിരിക്കുന്നു. ആരെയും വിസ്മയിപ്പിക്കുന്ന സുന്ദരദൃശ്യങ്ങള് കണ്ടുകൊണ്ട് ഞങ്ങള് കയറ്റം കയറി രാംവാഡയിലെത്തി. കേദാര്നാഥ് പ്രളയത്തില് തകര്ന്ന പഴയ രാംവാഡ യാത്രയില് കണ്ടു. അവിടെ നിന്നും യാത്രാവഴി വ്യത്യാസം വന്നിരിക്കുന്നു. ഏകദേശം പത്തു കിലോമീറ്ററോളം ബാക്കിയുണ്ട്. കുത്തനെയുള്ള ചില കയറ്റങ്ങള്. മഞ്ഞു വീണ ഭാഗങ്ങള് വെട്ടിമാറ്റി വഴിയുണ്ടാക്കിയ ഭാഗങ്ങള്. ചളിയും കുതിരച്ചാണകവും കൂടിക്കുഴഞ്ഞ തെന്നലുള്ള വഴികള് ഒക്കെ താണ്ടണം. കുതിരകള് അങ്ങോട്ടും ഇങ്ങോട്ടും പോകുന്നത് കാല്നടയാത്രക്കാരുടെ നടപ്പ് മന്ദഗതിയിലാക്കി. ശിവമന്ത്രവും ജപിച്ച് ആളുകള് പര്വതം കയറുന്നു. മുകളിലേക്ക് കയറുമ്പോള് ചില ഭാഗങ്ങളില് ഒക്സിജെന് കുറവുണ്ട്. തണുപ്പു കൂടിക്കൂടി വന്നു. ഇടയ്ക്കിടെ വിശ്രമിച്ച് ഞങ്ങള് യാത്ര തുടര്ന്നു. വൈകുന്നേരത്തോടെ കേദാര്നാഥ് ബേസ് ക്യാമ്പിലെത്തി. അവിടെ നിന്നും 2 കിലോമീറ്റര് മുകളിലേക്ക് കയറണം. ഓരോ ചായ കുടിച്ച് ഞങ്ങള് മൂന്നു പേരും മുകളിലേക്ക് കയറി. അപ്പോഴേക്കും ചുറ്റും കോടമഞ്ഞു വന്നു മൂടി. തണുപ്പു അധികമായി. കയ്യില് കുരുമുളകും കല്ക്കണ്ടവും കരുതിയിരുന്നു. തണുപ്പ് ചെറുതായി ശമിക്കുമെന്നതിനാല് അതെടുത്തു തിന്നു. കേദാര്നാഥന്റെ സന്നിധിയിലേക്കുള്ള ദൂരം കുറഞ്ഞിരിക്കുന്നു. ഞങ്ങള് മെല്ലെ മുകളിലെത്തി. അവിടെ ഞങ്ങളെക്കാത്ത് സ്വാമിയും വിനോദും നില്പുണ്ടായിരുന്നു. അവര് അന്ന് ഞങ്ങള്ക്ക് തങ്ങാനുള്ള ടെന്റും സ്ലീപിംഗ് ബാഗുമെല്ലാം തയ്യാറാക്കിയിരുന്നു. ടെന്റില് ബാഗ് വെച്ചപ്പോഴേക്കും മഴ പെയ്തു തുടങ്ങി. അവിടെ നിന്നും ക്ഷേത്രത്തിലെത്താന് സ്വല്പം നടക്കണം. മഴ ശക്തമാണെങ്കില് ക്ഷേത്രദര്ശനം പിറ്റേന്നു നടത്താം എന്ന് കരുതി. എന്നാല് അധികംവൈകാതെ മഴനിന്നു. ഞങ്ങള് നേരെ ക്ഷേത്രത്തിലേക്ക് നടന്നു. കാലിന്റെ വേദനയോ ശരീരത്തിന്റെ അസ്വസ്ഥതയോ മനസ്സിനെ സ്പര്ശിക്കുന്നതേ ഇല്ല. ചെറിയൊരു ക്യൂ മാത്രമേ അപ്പോള് ഉണ്ടായിരുന്നുള്ളൂ. അകത്തു കയറി ഭഗവദ്ദര്ശനം നടത്തി. കേദാരനാഥന്റെ ദിവ്യവിഗ്രഹത്തെ നമസ്ക്കരിച്ച് ഞങ്ങള് പുറത്തിറങ്ങി. അപ്പോഴേക്കും രാത്രിയായിരുന്നു. ക്ഷേത്രം പ്രദക്ഷിണം വയ്ക്കുമ്പോള് പുറകിലായി ഒരു കൂറ്റന് പാറ കാണാം. പ്രളയസമയത്ത് അവിടെ വന്നു വീണ ആ പാറയാണ് ക്ഷേത്രത്തിനു യാതൊരു പോറല് പോലും ഏല്പ്പിക്കാതെ ശക്തമായി ഒഴുകിയെത്തിയ ജലത്തെ വഴിതിരിച്ചുവിട്ടത്. ഈശ്വരനിശ്ചയം എന്നല്ലാതെ എന്തു പറയാന്. കേദാരനാഥക്ഷേത്രത്തെ സംരക്ഷിക്കാന് നിയോഗിക്കപ്പെട്ട ആ പാറയെ ആളുകള് വിശുദ്ധമായി കണ്ടു നമസ്കരിക്കുന്നു.. കുറേ സാധുക്കള് അതിന്റെ സമീപമായി ഇരിപ്പുണ്ട്. ചില ഭാഗങ്ങളില് പ്രളയം തകര്ത്ത കെട്ടിടാവശിഷ്ടങ്ങള് കാണാം. ജ്ഞാനസ്വരൂപ്ജി അവിടെ രക്ഷാപ്രവര്ത്തനത്തില് പങ്കെടുത്തപ്പോള് കണ്ട കാഴ്ചകളെപ്പറ്റി ഞങ്ങളോട് പറഞ്ഞു. പ്രകൃതിയെ അശക്തനായ മനുഷ്യന് വെല്ലുവിളിക്കുന്നു. പ്രകൃതി മാലിന്യങ്ങളെ നീക്കി സ്വയം ശുദ്ധീകരിക്കുന്നു. പ്രപഞ്ചത്തിന്റെ വിധിന്യായങ്ങള് നിശ്ചയിക്കാന് മനുഷ്യന് അശക്തന് തന്നെ.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; display: inline; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-top: 6px;">
അന്ന് രാത്രി അവിടെ നിന്നും ഭക്ഷണം കഴിച്ച ശേഷം ടെന്റിലെ സ്ലീപ്പിംഗ് ബാഗില് ഞങ്ങള് ചുരുണ്ടുകൂടി. പിറ്റേന്ന് അതിരാവിലെ തന്നെ താഴേക്ക് ഇറങ്ങി. കയറ്റം പോലെ അത്ര കഠിനമായിരുന്നില്ല താഴേക്കുള്ള യാത്ര. ഏകദേശം അഞ്ചര മണിക്കൂര് കൊണ്ട് ഞങ്ങള് ഗൌരികുണ്ഡിലെത്തി. ഇത്തവണ സോനപ്രയാഗിലേക്ക് ജീപ്പില് തന്നെ കയറി. യാത്രയുടെ ക്ഷീണവും കാലിന്റെ വേദനയും പക്ഷേ മനസ്സിനെ തളര്ത്തിയിരുന്നില്ല. കൂടുതല് ഊര്ജ്ജസ്വലമാക്കി എന്ന് വേണം പറയാന്. മൂന്നു ധാമുകളും ദര്ശിക്കാന് കഴിഞ്ഞ സന്തോഷത്തില് ഞങ്ങള് സോനപ്രയാഗില് നിന്നും ഉച്ചയോടെ വണ്ടിയില് യാത്ര തിരിച്ചു. ശ്രീനാരായണന്റെ ദിവ്യഭൂമിയായ ബദരീനാഥിലേക്ക്....</div>
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4TVLvSrSlnknRR15crisG37ocwqdl7IMavzFawFPxAY0aW40v1VhC0UBC3unar6gyBl0l7UfM6N9V8S8Q9WRSeS_1qrMjTeo4DpMfiwk8kM1ngLhyphenhyphen85duaFJaNv2I14z73jLgi5HzEn1K/s1600/IMG_0916.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="683" data-original-width="1024" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4TVLvSrSlnknRR15crisG37ocwqdl7IMavzFawFPxAY0aW40v1VhC0UBC3unar6gyBl0l7UfM6N9V8S8Q9WRSeS_1qrMjTeo4DpMfiwk8kM1ngLhyphenhyphen85duaFJaNv2I14z73jLgi5HzEn1K/s320/IMG_0916.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnOMBsjRqBYDiL-AM0phHIpRFx-PLcEIY-ifJTDO2l5RmYedStbFACAbF5tecSKhY-qDyKp527Glb6uFGd7tyKreSLR0iI5cC62OCmIxEpOm04NINjMv4bfvt7Vb7L8QlAV3JD6UnOYB5n/s1600/IMG_0923.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="1024" data-original-width="683" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnOMBsjRqBYDiL-AM0phHIpRFx-PLcEIY-ifJTDO2l5RmYedStbFACAbF5tecSKhY-qDyKp527Glb6uFGd7tyKreSLR0iI5cC62OCmIxEpOm04NINjMv4bfvt7Vb7L8QlAV3JD6UnOYB5n/s320/IMG_0923.JPG" width="213" /></a></div>
<div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; display: inline; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-top: 6px;">
<br /></div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px;">
പ്രാചീനകാലം മുതല് പ്രസിദ്ധിയാര്ജിച്ച ദിവ്യധാമമാണ് ബദരീനാഥക്ഷേത്രം. മഹാഭാരതം, സ്കന്ദപുരാണം, ഭാഗവതം എന്നിവയില് പരമാര്ശിക്കപ്പെടുന്ന പുണ്യദേശം. നരനാരായണന്മാരുടെ പുണ്യാശ്രമം സ്ഥിതി ചെയ്ത പവിത്രഭൂമി. ആഴ്വാന്മാരാല് പുകള്പെറ്റ ദിവ്യവൈഷ്ണവഭൂമി. യോഗിവര്യന്മാരുടെ തപോഭൂമി. എന്തെല്ലാം വിശേഷണം നല്കിയാലും ആ പ്രദേശത്തിന്റെ മാഹാത്മ്യത്തെ അവതരിപ്പിക്കാന് കഴിയുന്നില്ല. ആ മഹനീയഭൂമിയിലേക്കാണ് കേദാരദര്ശനം കഴിഞ്ഞു ഞങ്ങള് സോനപ്രയാഗില് നിന്നും യാത്രതിരിച്ചത്. ദീര്ഘമായ നടത്തം മൂലം വിശ്രമം ആവശ്യമായിരുന്നു. ഉച്ചയോടുകൂടിയാണ് ഞങ്ങള് അവിടെ നിന്നും തിരിച്ചതും.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
വൈകുന്നേരമായപ്പോള് ഗോപേശ്വറിനടുത്തുള്ള മണ്ഡല് എന്ന സ്ഥലത്ത് ഞങ്ങള് മുറിയെടുത്തു. പ്രകൃതിരമണീയമായ ഒരു പ്രദേശമാണത്. ചുറ്റും മലനിരകള്. മഴ പെയ്യുന്നുണ്ടായിരുന്നു. രാത്രിയോട് കൂടി മഴ കനത്തു. മഴ തുടര്ന്നുകൊണ്ടിരുന്നാല് ഒരു പക്ഷെ ബദരിയിലേക്കുള്ള പാതയില് മണ്ണിടിച്ചില് ഉണ്ടാകാം. യാത്ര വൈകുകയും ചെയ്യും. ഞങ്ങള് ഹരിദ്വാറില് നിന്നും പുറപ്പെടുമ്പോള് ബദരിപാതയില് മണ്ണിടിച്ചില് ഉണ്ടായി എന്ന വിവരം ലഭിച്ചിരുന്നു. ഏതായാലും ഭക്ഷണം കഴിച്ച് ഞങ്ങള് അന്ന് മണ്ഡലിലെ ഹോട്ടല് മുറിയില് ഉറങ്ങി. രാവിലെ കുളിയെല്ലാം കഴിഞ്ഞു വന്നപ്പോള് മഴ ശമിച്ചിരുന്നു. ചെറിയ വെയില് വന്നത് ഞങ്ങള്ക്ക് പ്രതീക്ഷ നല്കി. അവിടെ നിന്നും വീണ്ടും യാത്ര തുടങ്ങി ജോഷിമഠത്തില് എത്തി.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
ശ്രീശങ്കരാചാര്യസ്വാമികള് പ്രതിഷ്ഠിച്ച നരസിംഹസ്വാമിക്ഷേത്രത്തില് ഞങ്ങള് ദര്ശനം നടത്തി. ഗ്രാമദേവതയെ ആ ക്ഷേത്രത്തിലേക്ക് എഴുന്നെള്ളിക്കുന്ന ഒരു ചടങ്ങ് അപ്പോള് അവിടെ നടക്കുന്നുണ്ടായിരുന്നു. ദേവതമാര് ഭക്തജനങ്ങളെ അനുഗ്രഹിക്കുന്നതിന്റെ പ്രതീകമായി പല്ലക്ക് ഏവരുടെയും ശിരസ്സില് സ്പര്ശിക്കുന്നു. അവിടം സന്ദര്ശിച്ച ശേഷം ഞങ്ങള് യാത്ര തുടര്ന്നു. വഴിയില് യാതൊരു തടസ്സവും ഉണ്ടായില്ല. തെളിഞ്ഞ അന്തരീക്ഷം. മഴ പെയ്യാതിരുന്നതിനാല് മണ്ണിടിച്ചിലും ഉണ്ടായില്ല. ഉച്ചയോടു കൂടി ഞങ്ങള് ബദരിനാഥ് ക്ഷേത്രത്തിലെത്തി. അന്ന് കൃഷ്ണകുമാറെട്ടന്റെ ജന്മദിനം കൂടി ആയിരുന്നു. ബദരിയില് കുറേ നാളുകളായി തങ്ങുന്ന ജ്ഞാനസ്വരൂപ്ജി ഉച്ചയ്ക്ക് ഞങ്ങള്ക്കായി ഭഗവാന്റെ നൈവേദ്യം തന്നെ പ്രസാദമായി ഏര്പ്പാടാക്കി. കൂടെ വര്ഷങ്ങളായി അവിടെയുള്ള ശങ്കരേട്ടന്റെയും ബാലേട്ടന്റെയും അവരെ സഹായിക്കുന്ന രണ്ടു നേപാളി കുട്ടികളുടെയും കൈപ്പുണ്യം നിറഞ്ഞ കറികളും ആയപ്പോള് കൃഷ്ണകുമാറെട്ടന് അത് പിറന്നാള് സദ്യ തന്നെയായി. ഞങ്ങള്ക്കെല്ലാം നിനച്ചിരിക്കാതെ ലഭ്യമായ മൃഷ്ടാന്നഭോജനവും. യാത്രയ്ക്കിടയില് കഴിച്ച ഏറ്റവും രുചികരമായ ഭക്ഷണവും അതായിരുന്നു. കുറച്ചു നേരം ഞങ്ങള് മുറിയില് വിശ്രമിച്ചു. വൈകുന്നേരത്തോടെ ക്ഷേത്രത്തിലേക്ക് പോയി. അവിടെയും തപ്തകുണ്ഡ് ഉണ്ട്. ആ കൊടുംതണുപ്പിലും സള്ഫര് കാരണം ലഭ്യമാകുന്ന പ്രകൃതിജന്യമായ ചൂടുവെള്ളത്തില് കുളിച്ച ശേഷം ഭഗവദ്ദര്ശനം നടത്തേണ്ടതുണ്ട്. വെള്ളത്തിനു സാധാരണയില് കവിഞ്ഞ ചൂടായിരുന്നു. അതിനാല് അതിലേക്ക് ഇറങ്ങാതെ കരയില് ഇരുന്നു മഗ്ഗില് വെള്ളം കോരി ഒഴിച്ചു. പ്രായമായ ഒരാള് ഒരു ബക്കറ്റ് നിറയെ ചൂടുവെള്ളം എടുത്ത് എന്റെ തലവഴി ഒഴിച്ചു. ഒരു നിമിഷം അനങ്ങാതെ ഇരിക്കുക മാത്രമേ ചെയ്തുള്ളൂ. ചൂടുവെള്ളം തലമുതല് കാലുവരെ. എന്നാല് ശരീരം പൊള്ളിയില്ല. സകല ക്ഷീണവും പൊടുന്നനെ മാറി. കുളി കഴിഞ്ഞു വസ്ത്രം മാറി ഞങ്ങള് ക്ഷേത്രത്തിലേക്ക് ചെന്നു. അകത്തു ദീപാരാധനയ്ക്കായുള്ള വരിയില് ഇരിക്കാന് ഞങ്ങള്ക്ക് അവസരം ലഭ്യമാക്കിയിരുന്നു. ഏകദേശം ഇരുപതു മിനിറ്റോളം ബദരിനാഥന്റെ മുന്നില് ധ്യാനനിമഗ്നരായ് ഞങ്ങള് ഇരുന്നു. മലയാളിയായ റാവല്ജി അകത്തു പൂജ ചെയ്യുന്നു. പദ്മാസനസ്ഥനും ശംഖുചക്രങ്ങളോടു കൂടിയവനുമായ ശ്രീനാരായണന്റെ രൂപമുള്ള ശാലഗ്രാമം ആണ് മുഖ്യ പ്രതിഷ്ഠ. കൂടാതെ കുബേരന്, നാരദന്, ഉദ്ധവര്, നരനാരായണന്മാര് എന്നിവരും ഉണ്ട്. ദീപാരാധന തൊഴുതു പ്രസാദം വാങ്ങി വെളിയില് ഇറങ്ങി. താഴെ അളകനന്ദാ നദി ആരവത്തോടെ ഒഴുകുന്നു. ക്ഷേത്രത്തിനു ചുറ്റും പര്വതനിരകള്. നര പര്വതം, നാരായണപര്വതം, നീലകണ്ഠപര്വതം തുടങ്ങിയവവ ജ്ഞാനസ്വരൂപ്ജി കാട്ടിത്തന്നു. കടകളും, ഭക്ഷണശാലകളും, സാധുക്കളും, തീര്ത്ഥാടകരുമെല്ലാം അവിടിവിടെയായി ഉണ്ട്. കുറേ നേരം അവിടെയെല്ലാം ഞങ്ങള് ചുറ്റിക്കറങ്ങി കണ്ടു. പിന്നീട് ജ്ഞാനസ്വരൂപ്ജി തങ്ങുന്ന കുടീരത്തില് ചെന്നു കുറേ നേരം ഇരുന്നു. അവിടെയിരുന്നാല് ക്ഷേത്രം കാണാം. എന്നാല് ശബ്ദജാലങ്ങളൊന്നും ഇല്ലാത്ത ശാന്തതയും ഉണ്ട്. മുറിയില് ചെന്ന് ഭക്ഷണം കഴിച്ച് അന്ന് രാത്രി സുഖമായുറങ്ങി.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
രാവിലെ തന്നെ ഞങ്ങള് റാവല്ജിയെ കണ്ടു. അദ്ദേഹത്തെ മുന്പൊരിക്കല് കേരളത്തില് വച്ച് പരിചയപ്പെട്ടിട്ടുണ്ട്. ഓര്മ്മ പുതുക്കുകയും അദ്ദേഹത്തില് നിന്നും പ്രസാദം വാങ്ങുകയും ചെയ്ത ശേഷം അവിടുത്തെ നൈവേദ്യപായസവും കഴിച്ചാണ് ഞങ്ങള് ഇറങ്ങിയത്.<br />മനോഹരമായ ആ നിമിഷങ്ങളെ താലോലിച്ചുകൊണ്ട് ജ്ഞാനസ്വരൂപ്ജിയോടു യാത്രയും പറഞ്ഞ് ബദരിയില് നിന്നും നാലു കിലോമീറ്റര് ദൂരെയുള്ള മാനാഗ്രാമത്തിലേക്ക് ഞങ്ങള് പോയി. ഭാരതത്തിന്റെ അവസാന ഗ്രാമം എന്ന് കവാടത്തില് എഴുതിയിട്ടുണ്ട്. ആ ഗ്രാമം കഴിഞ്ഞാല് ടിബറ്റ് ആണ്. ആ ഗ്രാമത്തിലുള്ള ഗണേശഗുഹയും വ്യാസഗുഹയും സന്ദര്ശിച്ചു. അവിടെവച്ചാണ് മഹാഭാരതം എഴുതപ്പെട്ടതെന്നു വിശ്വസിക്കുന്നത്. അതിനടുത്തുള്ള ഇന്ത്യയുടെ അവസാനത്തെ ചായക്കടയില് നിന്നും ചായയും കുടിച്ച് ഞങ്ങള് മുന്നോട്ട് നടന്നു. ദ്രൌപദിക്ക് പാലം തീര്ക്കാന് ഭീമന് മറിച്ചിട്ട ഭീംശില, സരസ്വതിനദിയുടെ വ്യക്തമായ ഒരേ ഒരു ഭാഗം, എന്നിവ അവിടുണ്ട്. അവിടെ നിന്നും കുറേ മുന്നോട്ടു പോയാല് പാണ്ഡവര് സ്വര്ഗ്ഗാരോഹണത്തിനു പോയ പാതയാണ്. സതോപന്ഥ് ആ ഭാഗത്താണ്. അത്യന്തം അപകടകരമായ മാര്ഗ്ഗമാണത്. അവിടേക്ക് പോകുന്ന സാധുക്കളെക്കുറിച്ചു കേട്ടിട്ടുണ്ട്. ഞങ്ങളുടെ യാത്ര മാനാഗ്രാമത്തിലെ ബാലാത്രിപുരസുന്ദരീക്ഷേത്രത്തിന്റെ മുന്നില് അവസാനിപ്പിച്ചു തിരിച്ചിറങ്ങി.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkSQiTYpRdI-285YUE1G_0r1rVaXjlwz2XyxzsX8YLagXLNdaHugTR5M6Xw2F6mPgHZCSombHPaozN4AISI_XRSPQzOYI1pH2zTKPYOXDRkIvPhsMta1xqiSYNUZep4E0HyXcEfuA-LcJe/s1600/IMG_0939.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="683" data-original-width="1024" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkSQiTYpRdI-285YUE1G_0r1rVaXjlwz2XyxzsX8YLagXLNdaHugTR5M6Xw2F6mPgHZCSombHPaozN4AISI_XRSPQzOYI1pH2zTKPYOXDRkIvPhsMta1xqiSYNUZep4E0HyXcEfuA-LcJe/s320/IMG_0939.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZHTisRlY-3odLSrDLrxZa-AcZc11pu7-nfW7DDhhdGHIuuNbTqv_MFLl-A8Usizsd9R42TX8cnzWdYuaZDw7kLKOnnIDPfoN_Dc8t0FUfwFgjgEI3s_F6xHVfFLeTEQKZBvTvABg7ZCMu/s1600/IMG_0971.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="683" data-original-width="1024" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZHTisRlY-3odLSrDLrxZa-AcZc11pu7-nfW7DDhhdGHIuuNbTqv_MFLl-A8Usizsd9R42TX8cnzWdYuaZDw7kLKOnnIDPfoN_Dc8t0FUfwFgjgEI3s_F6xHVfFLeTEQKZBvTvABg7ZCMu/s320/IMG_0971.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgsU-zhUjDpKyQr7NhEu9Iaa6I7_rWg5g7grgGQoujxjgyaEVFubq-tx6k7IqDAnu6hOB1kSPmtj3KyKL7XXiR47nM8sKn8DHjyNaf6KRIF0rkrCZIgDRv5nnU84yV-tBmMuyCrcq2I4ZEO/s1600/IMG_0977.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="683" data-original-width="1024" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgsU-zhUjDpKyQr7NhEu9Iaa6I7_rWg5g7grgGQoujxjgyaEVFubq-tx6k7IqDAnu6hOB1kSPmtj3KyKL7XXiR47nM8sKn8DHjyNaf6KRIF0rkrCZIgDRv5nnU84yV-tBmMuyCrcq2I4ZEO/s320/IMG_0977.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtXUkDfDXPSvFsIM0O3DltX2eq5_LPYbGWiGsLaXsJ3c3wrIl4noPb_bBfMD4xihA5Frxv1Z6L_B0L2O1gg6Kr7_5hA8qq5zFsSqeltRy0-_BIUqosj1uN9atUuuOEw-wgJ2FMy_UNlet9/s1600/IMG_0990.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="683" data-original-width="1024" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtXUkDfDXPSvFsIM0O3DltX2eq5_LPYbGWiGsLaXsJ3c3wrIl4noPb_bBfMD4xihA5Frxv1Z6L_B0L2O1gg6Kr7_5hA8qq5zFsSqeltRy0-_BIUqosj1uN9atUuuOEw-wgJ2FMy_UNlet9/s320/IMG_0990.JPG" width="320" /></a></div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
<br /></div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; display: inline; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-top: 6px;">
മാനായില് നിന്നും ഋഷികേശിലേക്ക് പ്രകൃതിദൃശ്യങ്ങള് ആസ്വദിച്ചും നാലുധാമങ്ങളുടെ ദര്ശനലഹരിയിലും ഞങ്ങള് സഞ്ചരിച്ചു. രണ്ടു ദിവസം ഋഷികേശിലെ കൈലാസാശ്രമത്തില് തങ്ങിയ ശേഷം തിരിച്ചു നാട്ടിലേക്ക് മടങ്ങി. ഹിമാലയം ഇപ്പോഴും മനസ്സില് ധവളവര്ണ്ണത്തില് തലയുയര്ത്തി നില്ക്കുന്നു. യമുനയും, ഭാഗീരഥിയും, മന്ദാകിനിയും, അളകനന്ദയും, ഗംഗയും കുതിച്ചൊഴുകുന്ന തീര്ത്ഥപാതകള്, മടക്കുകളായി നിരന്നു കിടക്കുന്ന മലനിരകള്, മഞ്ഞുമൂടിയ പര്വതങ്ങള്, പച്ചപ്പാര്ന്ന കുന്നുകള്, ദേവദാരുക്കള് നിറഞ്ഞ വനങ്ങള്, ചെറു കല്ലോലിനികള്, താപസശ്രേഷ്ഠരുടെ പുണ്യാശ്രമങ്ങള്, പ്രളയം തകര്ത്ത മനുഷ്യാഹങ്കാരത്തിന്റെ പ്രതീകങ്ങള്, പുണ്യക്ഷേത്രങ്ങള്. മനുഷ്യരും, മൃഗങ്ങളും. പക്ഷിജാലങ്ങളും ആശ്രയിക്കുന്ന ഭൂഭാഗങ്ങള് എല്ലാം ഒരു ചലച്ചിത്രമെന്നവണ്ണം മനസ്സില് മായാതെ കിടക്കുന്നു. ജീവിതത്തിലെ ധന്യമുഹൂര്ത്തങ്ങളായ ഈ യാത്രകള് നല്കുന്ന ആത്മീയോല്ക്കര്ഷങ്ങള്ക്ക് ഈശ്വരനോട് നന്ദി പറഞ്ഞുകൊണ്ട്, ഗംഗയുടെ കളാരവം മനസ്സില് മുഴക്കിക്കൊണ്ട്, ദിവ്യധാമങ്ങള് നല്കിയ സൌന്ദര്യലഹരിയില് സ്വയം ആമഗ്നമായി വാക്കുകളെ ഉപസംഹരിപ്പിക്കട്ടെ.</div>
</div>
</div>
</div>
HARIKRISHNAN HARIDAShttp://www.blogger.com/profile/13642739980946423352noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8593910602484097290.post-77927522976158435472017-02-17T01:24:00.001-08:002017-02-17T02:06:30.829-08:00The Most Beautiful<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj-fxP7nBKVV0PbqBRbNiTgthI2Gs-oz6VcUIlTSs-u_HAvI9E3uKwx3MWzMRKVwi0e1HNDweHYQLHmnGzH8XT71TaH3xXcSj-2n2x69wXFY_hBAZUWd4O1msVRNW_6Ae9xiI1z3bf44qz3/s1600/16716229_10206491400684026_2298338228746438353_o.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="228" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj-fxP7nBKVV0PbqBRbNiTgthI2Gs-oz6VcUIlTSs-u_HAvI9E3uKwx3MWzMRKVwi0e1HNDweHYQLHmnGzH8XT71TaH3xXcSj-2n2x69wXFY_hBAZUWd4O1msVRNW_6Ae9xiI1z3bf44qz3/s320/16716229_10206491400684026_2298338228746438353_o.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<br />
Mankind from time immemorial has given a prime importance to beauty. Poets enthralled by the beauty of nature, beauty of women and beauty of their beloved has sung numerous verses. The great philosophers has praised, discussed and lectured on beauty. The Sumerians, The Mayans, The Greeks, The Arabs, The Chinese and every others had left the trace of beauty in their available remains. The reminiscence of beauty left by these cultures are evident in the architecture and art of these lands. However, India stays quite a bit different. Along with the material aspect of beauty the Indians have jumped into the deepest waters of spiritual beauty. Indian concept of beauty is evident in the architecture, literature, music, dance and other art forms but all linked to the spiritual realm. Other cultures have portrayed everything good as beautiful and everything bad as ugly. Anything in order is beautiful and disordered is ugly.<br />
<br />
But if we think on a wider perspective what we portray as beautiful and ugly meet at a point where both vanishes and something else remains which I would like to term as The Most Beautiful or The Most Elegant. Love is order and Lust is disorder. Both vaishes at the meeting point and what remains is Parama Prema or the Eternal Bliss. This principle is seen in Indian spirituality. Generally among humans unlike animals female is treated as beautiful. Indian spiritual principles go beyond these duality of male-female. Whether male or female beauty is something elese, ie. Spiritual and non material. Lord Krishna is described as a person with dark complexion. If Krishna was a European character, the dark complexion might given him an ugly look. But here in our scriptures Krishna the dark complexioned man is the beautiful lover of gopis. Everything is being attracted by him. He is the one who attracts the minds of every other creature. Similiarly Lord Muruga is also portrayed as beauiful. The word Muruga itself is derived from the Tamil word Murug meaning beauty. So in India the concept of beauty is beyond complexion.<br />
<br />
In the Dasamahavidyas one form of Devi is the Tripurasundari. She is not just Sundari (beautiful woman). She is Tripurasundari,ie. Beautiful of all the three worlds. She is the most elegant in all the three states of experiences. In other words she represents that underlying principle where order and disorder meets. The meeting point is The Self. She reigns as The Atma or Self which is the most beautiful. There is neither order nor disorder in Self. It is self- effulgent and Pure. Interestingly there are seemingly ugly representations of Devi in the dasamahavidyas like Dhoomavati and Chinnamasta. Why so? It again represents the route to the most beautiful where beauty and ugliness meet. Dhoomavati the old widow or the headless Chinnamasta paves a way for the one who contemplates to unravel the mystery of beauty. Self is the most beautiful. Devi is described as Sarvasaundaryapaaravaara, theocean of whole beauty. And scriptures say Thathvamasi, You are That. I am That. Ahameva Devi, Ahameva Vishnu, Sivoham, Aham Brahmasmi. Beauty what we see outside is just a little manifestation of this Self-effulgent Elegance. That which is the most beautiful lies within and that is the substratum for everything manifested.The focus of all teachings is to understand and realise this Elegance as ones own Self the ultimate Truth.</div>
HARIKRISHNAN HARIDAShttp://www.blogger.com/profile/13642739980946423352noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8593910602484097290.post-26704818153500327432016-12-20T20:59:00.002-08:002016-12-20T20:59:36.921-08:00<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhul8QK2iGJrn3rpWZ_gA7HoHKr5giEDiiD7D5MiGIJxTUXBCfOuOpCZ0qTsHNv-xZzogFo6CGVC7_h4TFXEoRJYiYkjKH9uIrGNbj_5ouKs21AvdfPjVpoc_dcceo60WbOpbAcVKFXtzyP/s1600/broken-necklace.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhul8QK2iGJrn3rpWZ_gA7HoHKr5giEDiiD7D5MiGIJxTUXBCfOuOpCZ0qTsHNv-xZzogFo6CGVC7_h4TFXEoRJYiYkjKH9uIrGNbj_5ouKs21AvdfPjVpoc_dcceo60WbOpbAcVKFXtzyP/s320/broken-necklace.jpg" width="241" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<br /><div>
മനോഹരങ്ങളായ മുത്തുകളാല് കോര്ത്ത ആ മാലയുടെ ചരട് ദ്രവിച്ചു തുടങ്ങിയിരുന്നു. ഏതോ ഒരു ആലസ്യത്തില് വിരലിടഞ്ഞു ചരട് പൊട്ടിയിരിക്കുന്നു. മുത്തുകള് അലക്ഷ്യമായ് എവിടെയൊക്കെയോ ചിതറിമാറി. അവയെല്ലാം ഇനി പെറുക്കിയെടുക്കണം. ബലമുള്ള ചരടില് കോര്ത്തിണക്കണം. വീണ്ടും കഴുത്തിലണിയണം. ഒരിക്കലും പൊട്ടാത്ത വിധം കാത്തുസൂക്ഷിക്കണം. അതുവരെ ദ്രുപദില് മനസ്സ് സമാധാനിക്കട്ടെ....</div>
</div>
HARIKRISHNAN HARIDAShttp://www.blogger.com/profile/13642739980946423352noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8593910602484097290.post-23118835436434154082016-05-19T06:36:00.000-07:002016-05-19T06:36:19.056-07:00ആത്മാവിലൊന്നായി വിശ്രമിച്ചീടണം<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgsVBNuUACBwiBL01Dd0mpiR02ZS7OpVSN3LsGv7GWdCZfZDXhyphenhyphenAtF7HopG7lsU3XpqWm09H_Xzj1YophqxwqaaziEHghBc8kP5SVvVq5iTz-apVcUvTGktbBkkwJnZkvZuUMs0VrzgUrm5/s1600/muruhaaaa.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgsVBNuUACBwiBL01Dd0mpiR02ZS7OpVSN3LsGv7GWdCZfZDXhyphenhyphenAtF7HopG7lsU3XpqWm09H_Xzj1YophqxwqaaziEHghBc8kP5SVvVq5iTz-apVcUvTGktbBkkwJnZkvZuUMs0VrzgUrm5/s320/muruhaaaa.jpg" width="246" /></a></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="text-align: center;">
<span lang="ML" style="font-family: "Kartika","serif"; font-size: 9.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br />രാഗാദിരോഗങ്ങളൊക്കെയകറ്റുന്ന<br />
വിശ്വൈകരക്ഷകന് സ്കന്ദന് സദാശ്രയന് <br />
താരകശൂരാദിദൈത്യസംഹാരകന്<br />
സ്വാമിക്കും നാഥനാം ദേവസേനാധിപന്<br /></span><span style="font-size: 9.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Kartika;"><o:p></o:p></span></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="text-align: center;">
<span lang="ML" style="font-family: "Kartika","serif"; font-size: 9.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">ഇന്ദ്രാദിദേവകള്ക്കീശന് മഹാബലന്<br />
സച്ചിന്മയന് നാദരൂപന് ശിവാത്മകന്<br />
വേദാദിശാസ്ത്രങ്ങളുള്ളില് തെളിയിക്കു-<br />
മാശ്രിതവത്സലനാകും മുനീശ്വരന്<br />
<br />
കണ്ണാടിയില്കണ്ടബിംബംകണക്കെയീ<br />
ലോകംചമയ്ക്കുന്നമായാമഹേശ്വരന്<br />
ഈലോകജാലംവെളിവാക്കുമാദിത്യ-<br />
ചന്ദ്രാദികള്ക്കും വെളിച്ചം കൊടുപ്പവന്<br /></span><span style="font-size: 9.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Kartika;"><o:p></o:p></span></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="text-align: center;">
<span lang="ML" style="font-family: "Kartika","serif"; font-size: 9.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">മിഥ്യയാം കാനല്ജലംകണക്കീജഗ-<br />
ജ്ജാലവുംമിഥ്യയെന്നോതുന്നദേശികന് <br />
മാമുനിവൃന്ദങ്ങളെല്ലാം സ്തുതിച്ചിടും<br />
വേദാന്തസാരമാം ജ്ഞാനസുധാമയന്<br /></span><span style="font-size: 9.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Kartika;"><o:p></o:p></span></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="text-align: center;">
<span lang="ML" style="font-family: "Kartika","serif"; font-size: 9.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">ഈരേഴിലും ധ്വനിച്ചീടുന്ന</span><span lang="ML" style="font-family: "Kartika","serif"; font-size: 9.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Kartika; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> നാദവും<br />
നാദാന്തവും സര്വ്വസാക്ഷിയാം </span><span lang="ML" style="font-family: "Kartika","serif"; font-size: 9.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">ഷണ്മുഖന്<br />
സത്യവും ജ്ഞാനവുമാനന്ദവുമാകു- <br />
മദ്വൈതബോധസ്വരൂപന് നിരാമയന്<br /></span><span style="font-size: 9.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Kartika;"><o:p></o:p></span></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="text-align: center;">
<span lang="ML" style="font-family: "Kartika","serif"; font-size: 9.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">നീ തന്നെ സത്യവും നീ തന്നെ സര്വ്വവും <br />
നീ തന്നെയെന്നിലെയാത്മപ്രകാശവും<br />
നീ തന്നെ ശക്തിയാലീലോകജാലങ്ങള്<br />
കാട്ടുന്ന മായാവിയാകും മഹേന്ദ്രനും<br /></span><span style="font-size: 9.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Kartika;"><o:p></o:p></span></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="text-align: center;">
<span lang="ML" style="font-family: "Kartika","serif"; font-size: 9.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">കാണ്മതെല്ലാമതു നീതന്നെയെന്നു ഞാന്<br />
ബോധിപ്പതിനായെന്നുള്ളം തെളിക്കണം<br />
സദ്ഗുരുവായ് വന്നു ജ്ഞാനാമൃതം തന്നു<br />
നീ തന്നെ ഞാനെന്ന ബോധമരുളണം<br /></span><span style="font-size: 9.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Kartika;"><o:p></o:p></span></div>
<br />
<div align="center" class="MsoNormal" style="text-align: center;">
<span lang="ML" style="font-family: "Kartika","serif"; font-size: 9.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">ഈ ജഗജ്ജാലമായ് തോന്നിയതൊക്കെയും<br />
നീ തന്നെയെന്നു ഞാന് നിര്ണ്ണയിച്ചീടണം <br />
സംസാരകൂപാന്ധകാരത്തില് നിന്നെന്നെ <br />
മുക്തിപദത്തിലേക്കുദ്ധരിച്ചീടണം<br />
<br />
പ്രാരബ്ധവേഗമൊടുങ്ങും വരേക്കുമീ<br />
നാടകമാകും ജഗത്തില് നടിക്കണം<br />
നിത്യവുമാനന്ദപീയൂഷവും കുടി-<br />
ച്ചാത്മാവിലൊന്നായി വിശ്രമിച്ചീടണം</span><span style="font-size: 9.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Kartika;"><o:p></o:p></span></div>
</div>
HARIKRISHNAN HARIDAShttp://www.blogger.com/profile/13642739980946423352noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8593910602484097290.post-54542356403560590902016-03-10T08:47:00.000-08:002016-03-10T08:47:17.011-08:00<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
സപ്തസ്വരങ്ങള് സപ്തവര്ണ്ണങ്ങളായ് മേഘമല്ഹാരത്തില് ചിന്നിച്ചിതറുമ്പോള് അനുഭൂതിയുടെ നനവറിയിച്ച് രാഗമഴ പെയ്തുകൊണ്ടേയിരുന്നു. സാഗരത്തിലേക്ക് കുതിച്ചുപായുന്ന ഈ പുഴയുടെ ഒഴുക്കിന്റെ താളത്തില് ആ മഴത്തുള്ളികള് നൃത്തം ചെയ്തു. ഓളങ്ങള് ചുഴറ്റിയ മാനസനൌക തീരത്തടുക്കാതെ അലയുമ്പോഴും ആ മഴത്തുള്ളികള് സാന്ത്വനഗീതം പാടിക്കൊണ്ടിരുന്നു. ആകുലതയുടെ കൊടുങ്കാറ്റ് ആ നൌകയെ ഉലക്കുമ്പോഴും പുഴ അതിനെ സംരക്ഷിച്ചുകൊണ്ടിരുന്നു. പുഴയുടെ മാതൃത്വം ആ നൌകയെ അതിന്റെ ആശ്രയസ്ഥാനത്ത് ബന്ധിച്ചു. കാറ്റിന്റെ ഓളങ്ങള്ക്ക് ആ നൌകയെ ഇനി അലട്ടുവാനാവില്ല. ഈ പുഴ അപ്പോഴും ഒഴുകിക്കൊണ്ടിരിന്നു. സാഗരത്തിലേക്ക് ചേരുവാന്, ദ്വന്ദങ്ങള് അസ്തമിക്കുന്ന ആത്മാനുഭൂതിയുടെ രസം നുകരാന് ആ പുഴ ഒഴുകിക്കൊണ്ടേയിരിക്കുന്നു.</div>
HARIKRISHNAN HARIDAShttp://www.blogger.com/profile/13642739980946423352noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8593910602484097290.post-82549084562819491082015-12-26T21:13:00.001-08:002015-12-26T21:13:52.374-08:00Ego and I<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgI-TqiosdFo-wRd1-O0IhlxF_NnUPveQv5Dhxn8QbNP6e4i2uvpxiSDaOKRcypijkP9Din9NnKXIJfdxAN22qbJ6zstAmQCSKJL0FRzbcMbQ_J7EpNEmsRJe90SNUblTCdA-yRETZFfiZ6/s1600/ego.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgI-TqiosdFo-wRd1-O0IhlxF_NnUPveQv5Dhxn8QbNP6e4i2uvpxiSDaOKRcypijkP9Din9NnKXIJfdxAN22qbJ6zstAmQCSKJL0FRzbcMbQ_J7EpNEmsRJe90SNUblTCdA-yRETZFfiZ6/s320/ego.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
Ego in loneliness is like a vulture waiting its prey<br />
In the ugly courtyard of human desires<br />
Ego in loneliness demands and master your mind<br />
Like a boss having no compassion<br />
Ego in loneliness injects to your material veins<br />
The poisons of lust, greed and anger<br />
Ego in loneliness is nothing but the fearful death<br />
For it kills your existence in fear<br />
Ego in loneliness is the ever powerful ignorance<br />
For it drags you into the nonexistence<br />
<br />
I in aloneness is like a bird freed from its cage<br />
In the beautiful nature of blissful freedom<br />
I in aloneness never demands but sets you free<br />
Destroying the ignorance of fear and death<br />
I in aloneness is existence in bliss of knowledge<br />
Like an ocean of non-dual infinite vastness<br />
I in aloneness is truth the most beautiful oneness<br />
Which is nothing but the ever beloved Self<br />
I in aloneness is the untainted Supreme Witness<br />
For it is the one and only reality ever existent </div>
HARIKRISHNAN HARIDAShttp://www.blogger.com/profile/13642739980946423352noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-8593910602484097290.post-43259191581148750462015-12-08T03:59:00.001-08:002015-12-08T03:59:56.457-08:00Parrots are captured and imprisoned but crows roam freely.<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="background: white; line-height: 115%;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjbIwA4-5Mg4NwUbDcUvel_GVxJ24ddimyWoHh70ARw4iCndc-JlH325WmuCAhUkuzu1z-769r5O6Gi0BOuCcC1R7ekkmGRkRsK48G6GlI3YKniwjyQWWKOBWHUxobiy1uTEhbFH75ohstl/s1600/green-parrot-cage-5087984.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjbIwA4-5Mg4NwUbDcUvel_GVxJ24ddimyWoHh70ARw4iCndc-JlH325WmuCAhUkuzu1z-769r5O6Gi0BOuCcC1R7ekkmGRkRsK48G6GlI3YKniwjyQWWKOBWHUxobiy1uTEhbFH75ohstl/s320/green-parrot-cage-5087984.jpg" width="212" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="background: white; line-height: 115%;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="background: white; line-height: 115%;">Parrots are captured and
imprisoned but crows roam freely.</span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="background: white; line-height: 115%;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="background: white; line-height: 115%;">This thoughtful quote which is
probably from the epic Mahabharata unexpectedly flashed in today. Parrots are
one of the most beautiful birds on earth with their colorful appearance,
beautiful speech and cuteness. I used to see a pandemonium of parrots flying
over my head when I spent my evenings on terrace. But the same beautiful
parrots or the lovely bunch of lovebirds are those which are captured and
imprisoned. They are fed by delicious food and are kept in beautiful and well decorated
cages. Most of these birds after their long and so imagined comfortable stay in
these cages prefer to be there only. They forget they have wings. They forget
that they can fly. They forget that there is a sky, there are trees, there are
treasures of nature that they need to experience and feel. Look at the crows. They
make noise. They roam around everywhere. They fight each other for food. They enjoy
by freely flying. They are joyous and happy. I don’t mean crows are bad and
parrots are good. But this example shows why persons of superior qualities meet
with suffering while persons destitute of such qualities live joyous and happy</span>.
We are like these beautiful parrots not aware of our beauty, our wings, and our
abilities but always want to enjoy cage life. Even if someone out of compassion
opens our cage we prefer to be there only. We are being fed by the mortal
grapes in the cage of our thoughts. We have a vast sky outside waiting for
eternal entry. We just need to come out of the cage we had built. Even if we
are bound by many things never think we are useless. You are like the parrot.
You were captured because you are beautiful. Know your beauty. Know the ability
to fly with your lovely wings. Fly high. The sky is waiting to receive you.<span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></div>
</div>
HARIKRISHNAN HARIDAShttp://www.blogger.com/profile/13642739980946423352noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8593910602484097290.post-60264833225140220942015-08-14T02:57:00.002-07:002015-08-14T02:57:41.803-07:00Vande Mataram<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwOoPGNTDk1RFIAQaEO4eVvILIVWtJNKvZ9gI985_1ZYQ6VVwn8NS4VwfI0scPYETtVlRdSS9VH2A5mQkEX5-BocJXnJSXCLdtwhCEqZzuSvGdH2OT5zYuaUfOhnfuh5dRM19IuCx1k5Ff/s1600/Indian-Independence-Day-Wallpapers1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwOoPGNTDk1RFIAQaEO4eVvILIVWtJNKvZ9gI985_1ZYQ6VVwn8NS4VwfI0scPYETtVlRdSS9VH2A5mQkEX5-BocJXnJSXCLdtwhCEqZzuSvGdH2OT5zYuaUfOhnfuh5dRM19IuCx1k5Ff/s320/Indian-Independence-Day-Wallpapers1.jpg" width="320" /></a></div>
<div style="background-color: white; color: #141823; font-family: helvetica, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 19.3199996948242px; margin-bottom: 6px;">
<br /><br />Where the sun shines with his fullest magnificence<br />Where the moon sheds his coolest nightly whiteness<br />Where the wind blows chanting the mystical Aum<br />Where the space creates the void to fill the beauty<br />Where the fire lights the wisdom of ancient sages <span class="text_exposed_show" style="display: inline;"><br />Where the waters flow chanting the purity of mind<br />Where the land stops to wish the deepest blessings<br />Was born I as the son of Mother India</span></div>
<div class="text_exposed_show" style="background-color: white; color: #141823; display: inline; font-family: helvetica, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 19.3199996948242px;">
<div style="margin-bottom: 6px;">
Where the trees bend their heads in deep reverence<br />Where the rocks sings the story of thousand ages<br />Where the soil smells the heated blood for freedom<br />Where the beautiful monuments praise the great ones<br />Where the women are honoured by celestial gods<br />Where the men are born with fearless iron hearts<br />Where the motherhood displays herself as Goddess<br />Was born I as the son of Mother India</div>
<div style="margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
Where the Ganges sings the mystical hymns of Vedas<br />Where the mighty Himalayas meditate in spiritual mist<br />Where the holy Dwaraka opens the door to wisdom<br />Where the eastern springs dance in classical bliss<br />Whether the Southern sea blows the divine conch shell<br />Where the ancient preserved the bundles of knowledge<br />Where the sages witnessed the wisdom of oneness<br />Was born I as the son of Mother India</div>
<div style="margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
Singing the celestial song in praise of her Divinity<br />Chanting her ever new mantra Vande Mataram<br />Hoping to make her glory grow in abundance<br />Let us walk together in unity amidst diversity<br />Let us move along holding the hands together<br />Let us build her the magical wings to fly high<br />Prostrations to the giver of nectarine wisdom<br />Say aloud Hail Mother India Hail Mother India</div>
</div>
</div>
HARIKRISHNAN HARIDAShttp://www.blogger.com/profile/13642739980946423352noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8593910602484097290.post-32489280961069998112015-07-16T08:05:00.000-07:002019-04-28T04:48:19.714-07:00ബാലേ ബാലേ ലീലാ രൂപേ <div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjW53nSMz5CkaCdmKWVA-e51FnZPBYa9tuSsXGqIzgov3DNBkoe-Wu-dJEE6GRl8YvJ7hM-QsBCIkHwamWmLQH9up_lK7TrgMDCgeIcFJuNRKJWnmSgJi2vFJykpgUzwFzAdint-1U1AyyW/s1600/ed313b7d384401e3cfdd73e36c948d9f.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1378" data-original-width="1440" height="306" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjW53nSMz5CkaCdmKWVA-e51FnZPBYa9tuSsXGqIzgov3DNBkoe-Wu-dJEE6GRl8YvJ7hM-QsBCIkHwamWmLQH9up_lK7TrgMDCgeIcFJuNRKJWnmSgJi2vFJykpgUzwFzAdint-1U1AyyW/s320/ed313b7d384401e3cfdd73e36c948d9f.jpg" width="320" /></a></div>
<span style="background-color: white; color: #141823; font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: 14px; line-height: 19.3199996948242px;"><br /><br />ബാലേ ബാലേ ലീലാ രൂപേ </span><br />
<span style="background-color: white; color: #141823; font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: 14px; line-height: 19.3199996948242px;">വാ വാ ചാരേ വീണാ ലോലേ</span><br />
<span style="background-color: white; color: #141823; font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: 14px; line-height: 19.3199996948242px;">സത്തും ചിത്തും മുത്തും നീയേ</span><br />
<span style="background-color: white; color: #141823; font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: 14px; line-height: 19.3199996948242px;">ഹൃത്തിലിരിക്കൂ ദീപം പോലേ </span><br />
<span style="background-color: white; color: #141823; font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: 14px; line-height: 19.3199996948242px;">രണ്ടല്ലാത്തൊരു സത്തുണ്ടതിനെ</span><span class="text_exposed_show" style="background-color: white; color: #141823; display: inline; font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: 14px; line-height: 19.3199996948242px;"><br />രണ്ടായ് കാട്ടിയ മായാ ബാലേ<br />തിരുനുരപതപോലുലകം കാട്ടി<br />മായാജാലം തീര്ത്തൊരു ബാലേ<br />ജ്ഞാനക്കടലായ് പോരൂ ചാരേ<br />കാരുണ്യാമൃത രൂപേ ബാലേ<br />മാനസലോലനായ് ലീലകളാടുന്ന<br />ബാലന് തന്നുടെ വേലാം ബാലേ<br />ചിത്തമടക്കിയ നാദവും നീയേ<br />നാദമടങ്ങിയ മൌനമാം ബാലേ<br />ഉള്ളിലെക്കള്ളക്കറുപ്പുകളഞ്ഞുനീ-<br />യുള്ളത് മാത്രം കാട്ടിടൂ ബാലേ<br />ഒന്നേയുള്ളതു നീയേ ചിത്തേ<br />രണ്ടല്ലാത്തൊരു മുത്തേ ബാലേ<br />ഞാനും നീയും ഒന്നായ് ,മാറും<br />ആനന്ദത്തേന് തന്നിടൂ ബാലേ<br />ബാലേ ബാലേ ലീലാരൂപേ<br />വാ വാ ചാരേ വീണാലോലേ</span></div>
HARIKRISHNAN HARIDAShttp://www.blogger.com/profile/13642739980946423352noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8593910602484097290.post-2451369039267617922015-06-11T23:20:00.002-07:002015-06-11T23:20:44.514-07:00കുടജാദ്രി<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg79t7AduVbaNG1uBIz7F5Si38ZELkkMawLtma5R-YRtJlXckBVhXR_Ay56YSC0v9rrItWNmXCoq-wa5oXJAWl1IuNvuGF3h_aSjGRS4CJ3qFmVt0V8KS3uP8uXehLNQMkXKsaPKYEsn6HN/s1600/IMAG1093.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg79t7AduVbaNG1uBIz7F5Si38ZELkkMawLtma5R-YRtJlXckBVhXR_Ay56YSC0v9rrItWNmXCoq-wa5oXJAWl1IuNvuGF3h_aSjGRS4CJ3qFmVt0V8KS3uP8uXehLNQMkXKsaPKYEsn6HN/s320/IMAG1093.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi6_VZEZZkbstoYj0JDGqWqRbIY8EyvR_60txByTXAzdrxB-AWLyIvQAlffw9R-RwFCbgdOEoyuTKdv2SKtK-DL6MZD9nKqAfdaVPMl41iGc1ebmYV-UiPUnxt4RmsFmDBY4RQgbXNgtOgi/s1600/WP_20150609_10_42_22_Pro.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="179" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi6_VZEZZkbstoYj0JDGqWqRbIY8EyvR_60txByTXAzdrxB-AWLyIvQAlffw9R-RwFCbgdOEoyuTKdv2SKtK-DL6MZD9nKqAfdaVPMl41iGc1ebmYV-UiPUnxt4RmsFmDBY4RQgbXNgtOgi/s320/WP_20150609_10_42_22_Pro.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgpJyWoQtjZ-2zBQfyw1ljf0dZpYpbXAXbx_2STeW6y_m5_B_A5yyiZPrPFsZeD_3PQwPBxJvviWbRG0pq3kqcxz7QOMaLjOQfFpQiOz6qNmBLEQS2-P6s2RfDW9dNe8zwNx6YmbiNQ1LGt/s1600/WP_20150609_17_28_02_Pro.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="179" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgpJyWoQtjZ-2zBQfyw1ljf0dZpYpbXAXbx_2STeW6y_m5_B_A5yyiZPrPFsZeD_3PQwPBxJvviWbRG0pq3kqcxz7QOMaLjOQfFpQiOz6qNmBLEQS2-P6s2RfDW9dNe8zwNx6YmbiNQ1LGt/s320/WP_20150609_17_28_02_Pro.jpg" width="320" /></a></div>
<span style="background-color: white; color: #141823; font-family: helvetica, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 19.3199996948242px;"><br />കൊല്ലൂരിലെ ഹോട്ടല് മുറിയില് നിന്നും പുറത്തേക്ക് ഇറങ്ങുമ്പോള് മഴ പെയ്തു തുടങ്ങിയിരുന്നു. ആ മഴയില് കോടമഞ്ഞു മൂടിയ കുടജാദ്രിയുടെ ഭംഗി പുറത്തു നിന്ന് തന്നെ സുന്ദരമായ കാഴ്ചയാണ്.. മേഘകൂട്ടങ്ങള് വര്ഷിച്ച അമൃതജലത്തില് സ്നാനം ചെയ്ത് മൂകാംബികാസന്നിധിയിലേക്ക് പ്രവേശിക്കുമ്പോള് അമ്മയുടെ മടിയില് കയറിയ കുഞ്ഞിന്റെ പ്രതീതിയായിരുന്നു ഉള്ളില്. വിശ്വജനനിയുടെ മടിത്തട്ടില് കയറി മാതൃസ്പര്ശം അനുഭവിക്കുന്ന കര്മ്മകാണ്ഡത്തിന്റെ മണികെട്ടിയ പൂച്ചക്കുട്ടിയെപ്പോലെ തിരുനടയിലേക്ക് പ്രവേശിച്</span><span class="text_exposed_show" style="background-color: white; color: #141823; display: inline; font-family: helvetica, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 19.3199996948242px;">ചു. കാലവര്ഷത്തിന്റെ ആലസ്യം കാരണം ജനത്തിരക്ക് കുറവായിരുന്നു. അതിനാല് ഏറെ നേരം അവിടെ ദേവീധ്യാനത്തില് തന്നെയിരുന്നു.പുറത്തു മഴ ശക്തമായി പെയ്തുകൊണ്ടിരുന്നു. ഓരോ മഴത്തുള്ളിയും അമ്മയുടെ പാദാരവിന്ദത്തില് അര്ച്ചിക്കപ്പെടുന്ന സഹസ്രനാമങ്ങളായി നാമജപം ചെയ്യുകയാണോ എന്ന് തോന്നി . ആ അനുഭൂതിയില് മനസ്സ് അമ്മയുടെ മടിത്തട്ടില് നിശബ്ദമായ് കിടന്നു. എല്ലാ ആകുലതകളും അവസാനിക്കുന്നത് കരുണാമയിയായ ജഗദംബികയുടെ സന്നിധിയിലാണ്.അവിടെ ഭാഷണത്തിന്റെ ആവശ്യമേയില്ല. ജപവും ധ്യാനവും സ്വാധ്യായവുമെല്ലാം ജഗദീശ്വരിയുടെ സന്നിധിയില് മൌനത്തിന്റെ ഭാഷയില് ആവിഷ്കരിക്കപെടുന്നു. കുഞ്ഞു സുരക്ഷിതനാവുന്നത്. അമ്മയുടെ മടിത്തട്ടിലല്ലയോ. കാലത്തിന്റെ ഗതിവിഗതികള് അസ്തമിക്കുന്നതും അവിടെയല്ലയോ.ജ്ഞാനാമൃതമാകുന്ന സ്തന്യവും പാനം ചെയ്ത് ആ മടിത്തട്ടില് ഉറങ്ങിയുണര്ന്നു നിഷ്കാമനും നിരാകുലനുമായി സ്വസ്വരൂപാനന്ദലഹരിയില് മുഴുകുവാന് കഴിയുന്നതിലും ഭാഗ്യം മറ്റെന്തുണ്ട്. അവിടെ നീയും ഞാനും അമ്മ തന്നെ. അമ്മ തന്നെ സര്വ്വവും. അമ്മയല്ലാതെ രണ്ടാമതൊന്നുണ്ടോ ചൊല്ലിടുവാന് _/\_<br /></span><br />
<div style="background-color: white; color: #141823; font-family: helvetica, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 19.3199996948242px; margin-bottom: 6px;">
ക്ഷേത്രദര്ശനത്തിനൊപ്പം കുടജാദ്രിയില് പോയി ശങ്കരഗുഹയില് ഒരു രാത്രി തങ്ങണം എന്ന ഉദ്ധ്യേശത്തോടെയാണ് ഞങ്ങള് മൂകാംബികയില് എത്തിയിരുന്നത്. എന്നാല് കാലാവസ്ഥ പ്രതികൂലമായിരുന്നതിനാല് അവിടെ തങ്ങാന് കഴിയുമെന്ന കാര്യത്തില് ഉറപ്പില്ലായിരുന്നു. എങ്കിലും ഒരു ജോഡി വസ്ത്രവും ബിസ്ക്കറ്റും വെള്ളവുമായി ഞങ്ങള് ജീപ്പ് മാര്ഗം കുടജാദ്രിയിലേക്ക് തിരിച്ചു. തലേ ദിവസം പെയ്ത കനത്ത മഴ മൂലം റോഡ് വളരെ മോശമായിരുന്നു. മണ്ണ് ഒലിച്ചിറങ്ങിയ കാരണം പണിപ്പെട്ടാണ് ഡ്രൈവര് പ്രധാന കവാടത്തില് എത്തിച്ചത്. അവരുടെ പ്രയത്നം കാണുമ്പോള് ജീപ്പുകൂലി ഒട്ടും കുറവല്ല എന്ന് തോന്നി. മുഴുവന് കൂലിയും കൊടുത്തിട്ട കാലാവസ്ഥ അനുകൂലമാണെങ്കില് മടക്കയാത്രക്ക് കാണില്ല എന്ന് പറഞ്ഞു ഞങ്ങള് മലയിലേക്കു കയറി. മാനം അല്പം തെളിഞ്ഞു നിന്നിരുന്നു എങ്കിലും മുകളിലെത്തും മുന്പ് മഴ തുടങ്ങി. വഴി മറച്ചുകൊണ്ട് കോടമഞ്ഞും. മഴ നനഞ്ഞു ഞങ്ങള് ഓടി ശങ്കര ക്ഷേത്രത്തിലെത്തി. അവിടെയാകട്ടെ വെള്ളം കയറാത്ത ഭാഗം ഒട്ടുമില്ല. ക്ഷേത്രത്തിന്റെ ഉള്ളിലും പുറത്തുമെല്ലാം മഴ പെയ്തു നനഞ്ഞിരുന്നു. മഴക്കാലം ആയതിനാലും സീസണ് തുടങ്ങാത്തതിനാലും അവിടെ പൂജാരിയെ കണ്ടില്ല. ബാഗ് അവിടെ വെച്ച് എന്ത് ചെയ്യണം എന്നാലോചിച്ചു നില്ക്കുമ്പോള് ഞങ്ങള്ക്കൊപ്പം ജീപ്പില് ഉണ്ടായിരുന്ന കണ്ണൂര്ക്കാരനായ ഒരാള് അവിടെ നിന്നും താഴേക്കു ചിത്രമൂലയിലേക്ക് ഇറങ്ങുന്നുണ്ടോ എന്ന് ചോദിച്ചു. ഇവിടെ വരെ എത്തിയ സ്ഥിതിക്ക് ഇറങ്ങാതെ പോകുന്നതെങ്ങനെ എന്ന് പറഞ്ഞു ഞങ്ങള് ഇറങ്ങാന് തുടങ്ങി. ഭയത്തോടു കൂടി ആണെങ്കില് അയാളും ഞങ്ങള്ക്കൊപ്പം കൂടി. കോട മൂടിയതിനാല് വഴി അവ്യക്തമായിരുന്നു. എങ്കിലും നടന്നു ഞങ്ങള് ശങ്കര ഗുഹയുടെ മുന്നിലെതില്. അവിടെ വെച്ചിരുന്ന ഏണിയിലൂടെ മുകളിലെത്തി ശിവലിംഗത്തെ നമസ്കരിച്ചു<br />മൂന്നു പേരും അവിടെയിരുന്നു. ആകെ രണ്ടു പേര്ക്ക് നനയാതെ ഇരിക്കാനുള്ള ഇടമേ അവിടെയുള്ളു. ബാക്കി ഭാഗം നിറയെ വെള്ളം കെട്ടി കിടക്കുന്നു. മഴ പെയ്തുകൊണ്ടിരുന്നതിനാല് അകത്തേക്ക് വെള്ളം കയറിക്കൊണ്ടിരുന്നു. ഞങ്ങള് തിരിച്ചില്ല ഇന്ന് ഇവിടെ തങ്ങുന്നു എന്ന് പറഞ്ഞപ്പോള് ഭയപ്പെട്ടെന്നോണം കൂടെ വന്ന ആള് തിരിച്ചിറങ്ങി. അപ്പോഴേക്കും മഴ ശക്തി പ്രാപിച്ചു തുടങ്ങിയിരുന്നു.</div>
<div style="background-color: white; color: #141823; font-family: helvetica, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 19.3199996948242px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
ശങ്കര ഗുഹയില് നിന്നും കുറച്ചു ദൂരം കാട്ടിലൂടെ സഞ്ചരിച്ചാല് മറ്റു<br />ഗുഹയിലെത്താം. എന്നാല് രക്തമൂറ്റുന്ന അട്ടകളുടെ ശല്യം രൂക്ഷമാണെന്നു കുറച്ചു ദിവസം മുന്പ് വന്നു മടങ്ങിയ സുഹൃത്ത് മുന്നറിയിപ്പ് തന്നിരുന്നതിനാല് ഞങ്ങള് അങ്ങോട്ടേക്ക് ഇറങ്ങിയില്ല. അട്ടകളെ കൂടാതെ ആ കാട്ടില് പുലി, കരടി, രാജവെമ്പാല,മൂര്ഖന് തുടങ്ങിയവ ഉണ്ട് എന്നാണു കേട്ടിരിക്കുന്നത്. ഏതായാലും ശക്തമായ മഴ കാരണം ഞങ്ങള് അന്ന് ശങ്കരഗുഹയില് തന്നെ തങ്ങുവാന് തീരുമാനിച്ചു പ്രകൃതിയെ നോക്കി വെള്ളം വീഴാത്ത ഭാഗത്ത് ഇരുന്നു.<br />ഗുഹാമുഖത്തിനു സമീപമായി ജലം വീണുകൊണ്ടേയിരിക്കുന്നു. മുന്പില് വിശ്വേശ്വരിയുടെ ലീലാപ്രപഞ്ചമായ പ്രകൃതി സര്വസൌന്ദര്യസ്വരൂപിണിയായി നൃത്തമാടിക്കൊണ്ടിരുന്നു. കോടമഞ്ഞും മഴയും ആടിയുലയുന്ന മരങ്ങളും താളവാദ്യമെന്നവണ്ണം ആനന്ദനടനത്തിനു അകമ്പടിയായി. അപ്പോഴാണ് ഗുഹയ്ക്കുള്ളില്<br />കെട്ടിക്കിടന്ന വെള്ളത്തില് ഒരു ഭീമന് ഞണ്ട് കണ്ണില്പെട്ടത്. അവന്റെ സാമ്രാജ്യത്തിലെ അപരിചിതരായ അതിഥികളെ കണ്ടിട്ടെന്ന പോലെ അവന് ഞങ്ങളുടെ അടുത്തേക്ക് വന്നു . വഴിമാറികൊടുത്തപ്പോള് അവന് കല്ലിടുക്കിലൂടെ താഴേക്കിറങ്ങി. മനുഷ്യനും മൃഗങ്ങളും പൂക്കളും പുഴകളും മരങ്ങളും ഇഴജന്തുക്കളും എല്ലാം പ്രകൃതിസ്വരൂപിണിയായ ദേവിയുടെ മക്കള് തന്നെ. ഈ ദിവ്യസന്നിധിയില് നാനാത്വബോധമോ ഭേദഭാവനയോ ഉണ്ടാകുന്നില്ല. സര്വവും ബ്രഹ്മസ്വരൂപിണിയായ ദേവി തന്നെ. ഭേദങ്ങളെല്ലാം അമ്മയുടെ ലീലാവിലാസങ്ങള് മാത്രം. കോടമഞ്ഞു മൂടിയതിനാല് മുന്പിലുള്ള ദൃശ്യങ്ങള് അവ്യക്തമായിരുന്നു. എങ്കിലും ശാന്തമായ പ്രകൃതി. പ്രകൃതിയുമായുള്ള സത്സംഗം ഒരുവനെ നിശ്ചലതത്വത്തിലെത്തിക്കും എന്നതിന്റെ പ്രത്യക്ഷമായ ഉദാഹരണമാണ് ദിവ്യജനനിയുടെ ഈ പരിപാവന സന്നിധി. മനസ്സ് സ്വയം ധ്യാനനിഷ്ടമാകുന്ന അപൂര്വമായ അനുഭവം ഏതൊരുവനെയും<br />ആനന്ദപുളകിതനാക്കും.<br />പ്രകൃതിയുടെ നിശബ്ദ സൌന്ദര്യം ആസ്വദിച്ചു ഞങ്ങള് അവിടെയിരുന്നു. അവശ്യസാധങ്ങളുടെ പട്ടികയില് ഉണ്ടായിരുന്ന തീപ്പെട്ടി ഹോട്ടല് മുറിയില് വച്ച് മറന്ന കാര്യം അപ്പോഴാണ് ഓര്മ വന്നത്. രാത്രി തങ്ങാന് അല്പമെങ്കിലും പ്രകാശം ആവശ്യമാണ്. പ്രത്യേകിച്ചും പുലിയുടെ ഉപദ്രവം അടുത്തിടെ ഉണ്ടായി എന്നറിഞ്ഞിരുന്നു. അതോടൊപ്പം പാമ്പുകളും ധാരാളമുണ്ട്. ശിവലിംഗത്തിനു സമീപം തിരിയും എണ്ണയും ഉണ്ട്. നനഞ്ഞ ഒരു തീപ്പെട്ടിക്കൂട് കണ്ടു. നനഞ്ഞിരുന്നതിനാല് കത്തിയില്ല. ഉടന് തന്നെ അതെടുത്ത് ഞങ്ങളുടെ കയ്യിലുള്ള കശ്മീരി പശ്മിന കമ്പിളിയില് പൊതിഞ്ഞു ബാഗില് വച്ചു. ആരോ ഒരു നീളന് തുണി അവിടെ വച്ചിരുന്നു. ഞങ്ങള് അതില് കമ്പും കല്ലും കെട്ടി ടെന്റ് പോലെയാക്കി. തണുത്ത കാറ്റില് നിന്നും രക്ഷ നേടാന് അത് ധാരാളമായിരുന്നു. ഏകദേശം ആറു മണി ആയപ്പോഴേക്കും ഇരുട്ട് വീണു തുടങ്ങി. ബാഗില് നിന്നും തീപ്പെട്ടിക്കൊള്ളികള് ഓരോന്നായി എടുത്ത് ഉരച്ചു നോക്കി. അതില് മൂന്നെണ്ണം മാത്രം കത്തി. എങ്കിലും കാറ്റ് ശക്തമായതിനാല് കെട്ട് പോയി. കയ്യില് ചാര്ജ് തീരാറായ മൊബൈല് മാത്രമേ വെളിച്ചത്തിന് ഉള്ളൂ എന്നതിനാല് വേഗം തന്നെ ഞങ്ങള് തുണി വിരിച്ചു കിടക്ക തയ്യാറാക്കി വച്ചു. ഏകദേശം എട്ടു മണിയോടെ ഞങ്ങള് ബിസ്ക്കറ്റും വെള്ളവും കഴിച്ചു കിടന്നു. കാനനസുന്ദരിയുടെ രാത്രികാല സൌന്ദര്യം പ്രകൃതി അണിയിച്ചൊരുക്കിയിരുന്നു. രാപ്പക്ഷികളുടെ കളകൂജനവും രാത്രിയുടെ ഗീതാലാപനവും തണുത്ത കാറ്റിന്റെ അകമ്പടിയില് ഭയത്തിനു പകരം ആനന്ദത്തെയാണ് ഉളവാക്കിയത്. രാത്രിയില് കാടിന് ഇത്രയും മനോഹാരിത ഉണ്ടെന്നു അപ്പോഴാണ് ബോധ്യമായത്. അതും ആസ്വദിച്ചു ഞങ്ങള് ദേവീധ്യാനത്താല് മൂടിപ്പുതച്ചു കിടന്നു.</div>
<div style="background-color: white; color: #141823; font-family: helvetica, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 19.3199996948242px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
ചെറിയ ഞണ്ടുകളും അവയുടെ കുഞ്ഞുങ്ങളും യാതൊരു ഉപദ്രവവും ഉണ്ടാക്കാതെ ഞങ്ങളുടെ ഇടയിലൂടെ അവയുടെ മാളങ്ങളിലേക്ക് ഇതിനിടയില് പോയിരുന്നു. ഗുഹയ്ക്കുള്ളില് ചെറുതും വലുതുമായ കുറെ മാളങ്ങള് കാണാം. കൂടുതലും വലുതും ചെറുതുമായ ഞണ്ടുകളുടെ<br />വാസസ്ഥലങ്ങള്. ഞണ്ടുകളെ കൂടാതെ എലി, അണ്ണാന്, ചാട്ടക്കാരന് എന്ന് വിളിക്കപെടുന്ന ഒരിനം പ്രാണി തുടങ്ങിയവയും ഞങ്ങളുടെ സമീപം ഓടി നടന്നിരുന്നു.രാത്രിയില് കാടിനു വന്യത മാത്രമല്ല വശ്യതയും ഉണ്ടെന്നു പുറത്തേക്ക് നോക്കിയാല് മനസ്സിലാകുമായിരുന്നു. പുറത്തു തണുത്ത കാറ്റ് വലുതായ ശബ്ദത്തോട് കൂടി വീശിക്കൊണ്ടിരുന്നു. പ്രകൃതിയുടെ പ്രണവജപം പോലെ വായു മൂളിക്കൊണ്ടിരുന്നു. കാറ്റിന്റെ തണുപ്പില് നിന്നും താല്കാലികമായി ഉണ്ടാക്കിയ ടെന്റ് ഞങ്ങളെ സംരക്ഷിച്ചു.ഗുഹയ്ക്കുള്ളിലെ ജീവികള് ഞങ്ങളുടെ സുഖനിദ്രയ്ക്ക് യാതൊരു തടസ്സവും ഉണ്ടാക്കിയില്ല.</div>
<span class="text_exposed_show" style="background-color: white; color: #141823; display: inline; font-family: helvetica, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 19.3199996948242px;"></span><br />
<div style="background-color: white; color: #141823; font-family: helvetica, arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 19.3199996948242px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
പുലര്ച്ചെ ഉണര്ന്നു കണ്ണ് തുറന്നു നോക്കിയപ്പോള് അതിശയകരമായ ദൃശ്യമാണ് കണ്ണില്പ്പെട്ടത്. പ്രകൃതി അവളുടെ സൌന്ദര്യത്തിന്റെ മൂര്ത്തിമത്ഭാവമായി സ്വയം ആവിഷ്കരിച്ചിരിക്കുന്ന മനോഹരമായ കാഴ്ച. മേഘജാലങ്ങള് താഴെയിറങ്ങി വന്നു വെഞ്ചാമരം വീശിയപോലെ പ്രകടമായി. കോട മാറിയിരുന്നതിനാല് ദൂരെ മറ്റു മലകളും നാട്ടിന് പ്രദേശവും കാണാം. പച്ചപരവതാനി വിരിച്ചു വെള്ള മേഘങ്ങളുടെ പുതപ്പണിഞ്ഞ കുടജാദ്രിയുടെ സൌന്ദര്യം ഒപ്പിയെടുക്കാന് ക്യാമറകള് അപര്യാപ്തമാണ് കണ്ണുകള്ക്കൊപ്പം ഹൃദയവും ശ്രേഷ്ഠമായ അനുഭൂതിയുടെ തലത്തിലേക്ക് ഉയരുന്ന കാഴ്ചകള്.<br />അവിടെ നിന്നും ആറു മണിയോടെ ഞങ്ങള് തിരിച്ചു കയറി. പ്രധാന കവാടത്തില് ഒരു ജീപ്പ് കിടന്നിരുന്നു. കൊല്ലൂര്ക്ക് പോകുവാന് ഞങ്ങള് രണ്ടു പേര് മാത്രം ഉള്ളതിനാല് ജീപ്പ്കൂലി അധികമായിരുന്നു. പിന്നെയുള്ളത് നടപ്പാതയായ കാട്ടുവഴിയാണ്. മഴക്കാലമായതിനാല് നിറയെ അട്ടകള് ഉണ്ടാവുമെന്ന് മുന്നറിയിപ്പുണ്ടായിരുന്നു. എങ്കിലും ദേവീനിശ്ചയമെന്ന വണ്ണം ഞങ്ങള് രണ്ടും നടക്കുവാന് തീരുമാനിച്ചു. മഴ പെയ്തു വഴുക്കല് ഉണ്ടായിരുന്നുവെങ്കിലും സാമാന്യം വേഗം തന്നെ നടക്കുവാന് കഴിഞ്ഞു. ഉള്ക്കാട്ടിലേക്ക് പ്രവേശിച്ചപ്പോള് നിറയെ അട്ടകള്. രക്തമൂറ്റാനായി അവ കാലിലേക്ക് ചാടിക്കൊണ്ടിരുന്നു. അവിടെ നിന്നും തുറസായ സ്ഥലത്തെത്തി കാലില് പിടിച്ച അട്ടകളെ എടുത്തു കളഞ്ഞു. ഇനിയങ്ങോട്ട് കുറച്ചുകൂടി ദൂരമേറിയതും കരിയിലകള് മഴയില് കുതിര്ന്നു അട്ടകള് സ്വസാമ്രാജ്യമാക്കി കാടിനു കാവലെന്നപോലെ വസിക്കുന്ന കാട്ടുപ്രദേശമാണ്. അപ്പോഴാണ് അമൃതാഞ്ജന് കയ്യിലുള്ള കാര്യമോര്ത്തത്. ഞങ്ങള് രണ്ടു പേരും കാലില് നിറയെ അത് പുരട്ടി. അതിനാല് അട്ടകളില് നിന്നും രക്ഷ നേടാനായി.പരമാവധി വേഗത്തിലാണ് പിന്നീട് കാട്ടിലൂടെ ഇറങ്ങിയത്. അഞ്ച് കിലോമീറ്ററോളം നടന്നു ഒടുവില് തീര്ഥാടകര്ക്ക് ആശ്വാസമായുള്ള അവിടെയുള്ള ഒരേ ഒരു ഹോട്ടലിന്റെ മുന്നിലെത്തി. അവിടെ നിന്നും ഭക്ഷണം കഴിച്ചു വിശ്രമിക്കുമ്പോള് ഞങ്ങള്ക്കെന്ന പോലെ രണ്ടു ബൈക്കുകള് അവിടെയെത്തി. മെയിന് റോഡില് ഇറക്കാമെന്ന് അവര് പറഞ്ഞു. അങ്ങനെ അവിടെ നിന്നും വീണ്ടും അഞ്ച് കിലോമീറ്റര് ബൈക്കില് ഞങ്ങള് മെയിന് റോഡിലെത്തി. ബസ് സ്റ്റോപ്പില് എത്തിയതും കൊല്ലുര്ക്കുള്ള ബസ് വന്നതും ഒരുമിച്ചു തന്നെ. ഞങ്ങള് പരസ്പരം ആശ്ചര്യത്തോടെ നോക്കി ചിരിച്ചു കൊണ്ട് കൊല്ലൂരിലേക്ക് മടങ്ങി. പത്തു മണിയോട് കൂടി റൂമിലെത്തുമ്പോള് ദേവിയുടെ ലീലാവിലാസങ്ങളുടെ ആശ്ചര്യവും ആനന്ദവും നുകര്ന്ന് മനസ്സ് ശാന്തമായിരുന്നു.ചിദ്രൂപിണിയായ അമ്മയായും, ലീലാവിനോദിനിയായ ബാലയായും ആത്മാവില് സ്വസ്വരൂപമായ് ലീലാവിലാസങ്ങള് തീര്ക്കുന്ന നിരതിശയാനന്ദസൌന്ദര്യപാരാവാരമായ ജഗദംബികയ്ക്ക് സഹസ്രകോടി നമസ്ക്കാരം.</div>
</div>
HARIKRISHNAN HARIDAShttp://www.blogger.com/profile/13642739980946423352noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8593910602484097290.post-43107649724130762802015-06-04T02:19:00.002-07:002015-06-04T02:49:50.134-07:00നാദാന്തം<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEvp6OBDFs3IjZsp0S3m4G1cpHmCZgHwJi8a9HtVQCw_BtgmVF8z1WvYCtr8udb1hxHPZskaipciYtmOaGI84-zJjCeKPBoA59gZMSzPA6JOh749VBB6ziOEev3TF5P8aC9QYWbBdhxmI9/s1600/vzdsE.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEvp6OBDFs3IjZsp0S3m4G1cpHmCZgHwJi8a9HtVQCw_BtgmVF8z1WvYCtr8udb1hxHPZskaipciYtmOaGI84-zJjCeKPBoA59gZMSzPA6JOh749VBB6ziOEev3TF5P8aC9QYWbBdhxmI9/s320/vzdsE.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
അവ്യക്തമായ പ്രകൃതിയില് നിന്നും ഉത്ഭവിച്ച് അജ്ഞാതമായൊരു ലക്ഷ്യത്തെ പ്രാപിക്കാനായി ഒഴുകിക്കൊണ്ടേയിരിക്കുന്ന ഒരു നദിയുണ്ട്. ഹരിതാഭമായ കാനനസുന്ദരിയുടെ ലാസ്യമാസ്വദിച്ചും, മന്ദമാരുതന്റെ മൃദുസ്പര്ശമേറ്റും പകലിന്റെ ചൂടു കൊണ്ടും രാത്രിയുടെ തണുപ്പേറ്റും ഭൂമിയോട് സല്ലപിച്ചും പാറക്കൂട്ടങ്ങളുമായി മല്ലടിച്ചും അതിശയകരമായ വഴികളിലൂടെ ഭൂതകാലത്തിന്റെ നൊമ്പരവും വര്ത്തമാനത്തിന്റെ നൈരന്തര്യവും ഭാവിയുടെ ആശങ്കയും പേറി ഒഴുകുന്ന ജീവനദി. ആ നദി ഒഴുകിയെത്തുന്നത് അജ്ഞാതമായതും, ലവണരസമാര്ന്നതും, രത്നങ്ങളും മുത്തുച്ചിപ്പികളും നിറഞ്ഞതും,ജലകന്യകമാര് മാനസാര്ച്ചന ചെയ്യുന്നതും ആഴമേറിയതുമായ മഹാസമുദ്രത്തിലാണ്. ആ മഹാസമുദ്രം തിരയിളക്കങ്ങളുടെ പ്രണവധ്വനി മുഴക്കുന്ന നാദസമുദ്രം തന്നെയാകുന്നു. ആദിഗായകന്റെ വേണുവൂതിയ ശ്രുതിഭേദങ്ങള് ആ തിരച്ചുഴികള് ആവര്ത്തിക്കുന്നു. വീണാവാദനത്തിന്റെ തന്ത്രീകമ്പനങ്ങള് തീര്ത്ത സാമഗാനമാധുരിയും മൃദംഗധ്വനിയുടെ ഗാംഭീര്യവും മണിക്കിലുക്കങ്ങളുടെ മൃദുലതയും സമ്മേളിക്കുന്ന സംഗീതാലാപനം ആ നാദസമുദ്രത്തില് സദാ മുഴങ്ങിക്കൊണ്ടിരിക്കുന്നു പ്രാണവായുവിന്റെ വിക്ഷേപങ്ങളായ തിരച്ചുഴികള്ക്കപ്പുറം നാദാന്തമാകുന്ന അഭയസ്ഥാനമാകുന്നു. തിരയടങ്ങിയ ആ നാദാന്തം ശാന്തിയുടെ കവാടമാകുന്നു.പൂര്ണ്ണതയിലേക്കുള്ള വാതിലാകുന്നു. നിത്യതയുടെ ആനന്ദം മാത്രം അവശേഷിക്കുന്ന എകതയുടെ സ്വരൂപമായ കൈവല്യപദം അതാകുന്നു. ഏകവും നിത്യവും ശുദ്ധവും ബുദ്ധവും നിരതിശയവുമായ അദ്വിതീയസൌന്ദര്യവും അതാകുന്നു. </div>
HARIKRISHNAN HARIDAShttp://www.blogger.com/profile/13642739980946423352noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8593910602484097290.post-10815781486769140452014-11-06T07:47:00.003-08:002014-11-06T07:47:40.655-08:00ഹേ ആനന്ദത്തിന്റെ പര്യായമേ! <div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhKSHSZnfJGs7sx8qpJZa8EiEdmqqmGuRsDciq1MT8LvpQSkcgWK6qfkLb9gZ5XJzRxENci5Ux5Woz6xTLw_2SNmFNQG5mLkv1qgy3ZrJPtEsLVOmMB3eZazJdpEvMFUngGsNel68RGlmJO/s1600/sunflowers-and-sunset-5.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhKSHSZnfJGs7sx8qpJZa8EiEdmqqmGuRsDciq1MT8LvpQSkcgWK6qfkLb9gZ5XJzRxENci5Ux5Woz6xTLw_2SNmFNQG5mLkv1qgy3ZrJPtEsLVOmMB3eZazJdpEvMFUngGsNel68RGlmJO/s1600/sunflowers-and-sunset-5.jpg" height="213" width="320" /></a></div>
<br />
ഹേ ആനന്ദത്തിന്റെ പര്യായമേ! നിന്റെ തന്നെ വൈരുദ്ധ്യമായ വിലാപത്തെ മറച്ചു പിടിച്ച് ആകാശത്തിന്റെ അനന്തതയില് ഒളിച്ചിരിക്കുന്നതെന്തിനു? ആ വിലാപങ്ങളുടെ പ്രതിധ്വനി താങ്ങുവാന് ശേഷിയില്ല എന്ന ധാരണയിലാണോ നീ മറഞ്ഞിരിക്കുന്നത്? സൂര്യരശ്മികളുടെ തിലകപ്രഭാവത്തെ അതിശയിപ്പിക്കുന്ന നിന്റെ കണ്ണുകളിലെ ജന്മാന്തരബന്ധത്തിന്റെ തീക്ഷ്ണമായ നോട്ടം കാലഘടികാരത്തിന്റെ അവ്യക്തമായ നിമിഷങ്ങളില് ഞാന് മനസ്സിലാക്കിയിരുന്നു. നീയാകുന്ന സൂര്യകാന്തിയുടെ നിഷ്കളങ്കമായ പുഞ്ചിരി, അതെന്റെയുള്ളിലെ അനന്തമായ പൂര്വകാലസ്മരണകളുടെ ഏടുകള് മറിച്ച് നോക്കാന് പ്രേരിപ്പിച്ചു. കാലം മായ്ച്ചു കളഞ്ഞ, ചിതലരിച്ച ആ ഏടുകള് വായിക്കപെടുവാന് സമര്ത്ഥമല്ലാതെ കിടക്കുന്നു. അവിടെ അനുസ്യൂതം ഒഴുകുന്ന ആത്മസംഭാഷണങ്ങള് പുതിയ ഏടുകളായി സൂക്ഷിക്കപെടട്ടെ </div>
HARIKRISHNAN HARIDAShttp://www.blogger.com/profile/13642739980946423352noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8593910602484097290.post-54837855045369620602014-10-28T00:36:00.000-07:002014-10-28T00:36:33.692-07:00നിയോഗം <div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjTQ7fguPvdvTGa8IqLif5aoFCix1Kohd8b4gne1lr6Cs1VbOFd8QsURS9oyYO3OhZirnbv_hjpdv37Sj2E5LhgnzHbgBJSJix_M12hE4MgLOJOgMWKr8uzU5JIYFMvy9ZzQgcBxdqV1DTR/s1600/Indian-Mother-Carrying-her-Child.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjTQ7fguPvdvTGa8IqLif5aoFCix1Kohd8b4gne1lr6Cs1VbOFd8QsURS9oyYO3OhZirnbv_hjpdv37Sj2E5LhgnzHbgBJSJix_M12hE4MgLOJOgMWKr8uzU5JIYFMvy9ZzQgcBxdqV1DTR/s1600/Indian-Mother-Carrying-her-Child.jpg" height="320" width="219" /></a></div>
<span style="background-color: white; color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px;"><br /><br />നാം ഓരോരുത്തരും അവരവരുടേതായ കര്മ്മങ്ങള്ക്കായി നിയോഗിക്കപ്പെട്ടവരാണ്. അതിനാല് തന്നെ ആരും വലിയവനും ചെറിയവനും ആവുന്നില്ല. പലപ്പോഴും നമുക്ക് ചെയ്യാന് കഴിയാതെ പോയി എന്ന് പലതിനെക്കുറിച്ചും നമ്മള് വ്യാകുലപ്പെടാറുണ്ട്. എന്നാല് ഒരുവനാല് ചെയ്യപ്പെടേണ്ട ഒരു പ്രവര്ത്തി അവന് ഏതൊക്കെ ദുര്ഘടമായ സാഹചര്യങ്ങളില് കൂടി കടന്നു പോയിട്ടാണെങ്കിലും ചെയ്തേ തീരു. എല്ലാത്തിനും അതിനു കടന്നു പോകേണ്ട അവസ്ഥകളിലൂടെ സഞ</span><span class="text_exposed_show" style="background-color: white; color: #141823; display: inline; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px;">്ചരിച്ചേ മതിയാവൂ. എന്താണോ സംഭവിക്കേണ്ടത് അതിനുള്ള സാഹചര്യം പ്രകൃതി അനുകൂലമാക്കിത്തരും എന്നത് അനുഭവമാണ്. ആ സംഭവിക്കേണ്ട കാര്യത്തില് നിയോഗിക്കപ്പെട്ടവരുടെ കര്മ്മമനുസരിച്ചു സുഖമോ ദുഖമോ നാം സ്വീകരിക്കുന്നു. പ്രവര്ത്തി ചെയ്യുന്നതിന് മുന്പ് അതിനെക്കുറിച്ച് ഒരു ചിന്തയുടെ സ്ഫോടം മനസ്സില് ഉണ്ടാവുന്നു. അതിന്റെ ഉറവിടം പ്രകൃതി തന്നെയാണ്. അത് വിശ്വബോധത്തില് ഇച്ഛാശക്തിയുടെ പ്രകമ്പനമാകുന്നു. അറിവ് എന്ന ജ്ഞാനശക്തി അതിനോട് ചേര്ന്നിരിക്കുന്നു. അത് പ്രവര്ത്തിയായി ക്രിയാശക്തി പരിവര്ത്തനം ചെയ്യുന്നു. ഇച്ഛാജ്ഞാനക്രിയാശക്തിസ്വരൂ<wbr></wbr><span class="word_break" style="display: inline-block;"></span>പമായ ആ ചിത്സ്വരൂപിണി തന്നെ വിശ്വജനനി. ആ ദിവ്യമാതൃത്വം തരുന്ന സുരക്ഷിതത്വമാണ് നമ്മുടെ കര്മ്മപ്രാരബ്ധങ്ങളെ അനുഭവിച്ചു തീര്ത്ത് ഉത്കൃഷ്ടമായ ഒരു ലക്ഷ്യത്തിലേക്ക് നയിക്കുന്നത്. നമ്മുടെ ഒരു പ്രയത്നവും ആ വിശ്വബോധത്തിന്റെ പ്രേരണ കൂടാതെ ഉണ്ടാവില്ല. നമ്മുടെ കര്മ്മങ്ങളുടെ കാര്യകാരണബന്ധം നമുക്ക് നിയോഗങ്ങള് കൊണ്ട് തരുന്നു. ആ നിയോഗങ്ങളില് കര്ത്തൃത്വാഭിമാനം ഉണ്ടാകുന്നത് കര്മ്മബന്ധനത്തെ സഞ്ചയിക്കാന് മാത്രമേ സഹായിക്കൂ. നമ്മുടെ കര്തൃത്വാഭിമാനം വെടിയുക എന്നതാണ് ഉത്കൃഷ്ടമായത് .നമ്മുടെ കര്മ്മങ്ങള്ക്ക് നാം സാക്ഷി മാത്രമാവുമ്പോള് ആ വിശ്വചൈതന്യത്തിന്റെ പ്രഭാവം ഒരു കണികയോളമെങ്കിലും അറിയുവാന് കഴിയും. ഒരമ്മ കുഞ്ഞിനെ താങ്ങുന്ന പോലെ പ്രകൃതി നമ്മെയും താങ്ങും. അതിനെത്തന്നെ മനീഷികള് കൃപയെന്നും കാരുണ്യമെന്നും പരമപ്രേമമെന്നും വിളിക്കുന്നു</span></div>
HARIKRISHNAN HARIDAShttp://www.blogger.com/profile/13642739980946423352noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8593910602484097290.post-60270353961331137422014-10-21T08:47:00.001-07:002014-10-28T00:16:44.448-07:00<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmpzUkuUgPlDC6Cdk6pOHNCyvHeiVsqdVzYZHYEqVc0spifePPZBAQ2G4rCkW82wj-l5DQwlvTks8b_JgBj_iSH2gcOqxa_wOZIcGu99ZTuxzPiU9_lnhbqI0YlnZwsd3pt3xZY0nszxBe/s1600/peacock.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmpzUkuUgPlDC6Cdk6pOHNCyvHeiVsqdVzYZHYEqVc0spifePPZBAQ2G4rCkW82wj-l5DQwlvTks8b_JgBj_iSH2gcOqxa_wOZIcGu99ZTuxzPiU9_lnhbqI0YlnZwsd3pt3xZY0nszxBe/s1600/peacock.jpg" height="200" width="320" /></a></div>
<span style="background-color: white; color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 17.9400005340576px; white-space: pre-wrap;">
ഏഴു വര്ണ്ണങ്ങളുടെ മായാജാലം ആകാശത്തു തീര്ക്കുന്ന മഴമേഘങ്ങളെ നിങ്ങളെ നോക്കി ഞാനിതാ ചുവടു വയ്ക്കുന്നു എന്റെ പീലികളുടെ വര്ണ്ണരാജികള് ഒളിപ്പിച്ചു വച്ച ദിവ്യസ്നേഹത്തിന്റെ മഴമുകില് എന്നെ വിട്ടു നിന്നിലേക്ക് വന്നിരിക്കുന്നു. എന്നിലേക്ക് തന്നെ പെയ്തിറങ്ങുവാന്. എന്റെ ചുവടുകള് ആ മേഘമല്ഹാര് മീട്ടിയ ഹൃദയരഞ്ജിനിയായ ശ്രുതികളെ ചുംബിച്ചു നിര്വൃതി പൂണ്ടിരിക്കുന്നു. ആ നിര്വൃതിയുടെ ആനന്ദലഹരിയില് പെയ്തിറങ്ങിയ മഴയ്ക്ക് എന്റെ വര്ണ്ണങ്ങളെ തുടച്ചു മാറ്റുവാന് കഴിയില്ല. ആ മഴത്തുള്ളികള് എന്റെ പീലിയുടെ നിറങ്ങളായി പരിണമിച്ചിരിക്കുന്നു. എന്റെ മാനസതന്ത്രികള് അമൃതവര്ഷിണികള് ആലപിക്കുന്നു. രാഗിണിമാര് ആ ഗരിമയില് സ്വയം മറന്നിരിക്കുന്നു. എന്റെ ചുണ്ടുകള് ആലപിച്ച മധുരഗാനത്തിന്റെ മാസ്മരികതയില് ഞാന് ഇതാ മറന്നിരിക്കുന്നു. ഹൃദയങ്ങളുടെ ചോരനായ ഹരി എന്റെ പീലിയെ അവന്റെ ശിരസ്സില് അലങ്കാരമാക്കിയിരിക്കുന്നു. എന്തിനധികം! ഹരിയുടെ തിരുമുടിപ്പീലിയായ് മാറിയത് ഞാന് തന്നെ. എന്റെ വര്ണ്ണങ്ങള് അവന്റെ ശ്യാമവര്ണ്ണത്തില് പൂര്ണ്ണത പ്രാപിച്ചിരിക്കുന്നു. ആ അനന്തമായ ആകര്ഷണത്തില് ഞാന് മയൂരരാഗം ആലപിച്ച് സമാധിയെ പുല്കിയിരിക്കുന്നു. </span><span style="background-color: white; color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 17.9400005340576px; white-space: pre-wrap;">ആ സമാധിയില് ഞാന് അവനായി. ദിവ്യപ്രേമത്തിന്റെ മൌനാനുഭൂതിയില് സ്വയം മറന്ന് ചിറകുകള് ഉയര്ത്തി ഞാന് പറന്നു. എന്റെ വര്ണ്ണങ്ങള് എന്നെനോക്കി പുഞ്ചിരിക്കുന്നു. മയൂരനടനത്തിന്റെ വശ്യതയില് മതിമറന്ന വനദേവതകള് എനിക്കായ് പുഷ്പദളങ്ങള് ഒരുക്കി വച്ചിരുന്നു. ആ ദിവ്യസുഗന്ധത്തിന്റെ അനസ്വരതയില് ഞാന് അലിഞ്ഞിരിക്കുന്നു. ആ പൂക്കള് എന്നെ ഹര്ഷപുളകിതനാക്കി. ആ ദിവ്യമായ മൌനത്തില് എന്റെ അന്തരംഗം ആത്മാനുഭൂതിയില് രമിച്ചു. അവിടെ ആ നിശബ്ദതതയില് ഞാന് എന്നെ അറിഞ്ഞു.</span><span style="background-color: white; color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 17.9400005340576px; white-space: pre-wrap;">ആ അറിവില് ദ്വന്ദങ്ങള് അസ്തമിക്കുന്നു. ഭേദാഭേദങ്ങള് മാഞ്ഞിരിക്കുന്നു. അനുഭൂതിയുടെ ഉത്തുംഗശൃംഗത്തില് ഞാന് സ്വയം ആകാശമായി. ആ ആകാശത്തില് മല്ഹാര് പാടുന്ന മേഘങ്ങള് എനിക്കായ് ആനന്ദനൃത്തം ചവിട്ടി. ഞാന് അവ തന്നെ. അവ ഞാന് തന്നെ.</span></div>
HARIKRISHNAN HARIDAShttp://www.blogger.com/profile/13642739980946423352noreply@blogger.com0